search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Nya förslag för bättre integritetsskydd

Låt individen avgöra vad som är integritetskränkande och välj en effektivare och mer folkligt förankrad lagstiftning för att övervaka medborgarna.

Förslagen presenterades på Engelsbergs bruk under ett seminarium om integritet som arrangerades av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse den 7 november.

Justitiedepartementets rättschef Olle Abrahamsson, som var en av föredragshållarna, konstaterade att 00-talet var ett årtionde präglat av ett intensivt lagstiftande som försämrade integritetsskyddet.

Under detta decennium fick polisen möjlighet till buggning och tvångsmedelsanvändning i preventivt syfte, ribban för hemlig teleavlyssning sänktes, DNA-registret byggdes ut, sekretesskyddet mellan fristående myndigheter försvann. I spåren på bombdåden i Madrid och London tog Sverige i EU initiativ till ett direktiv om lagar inom trafikdata som innebär att teleoperatörer numera är skyldiga att för polisens räkning lagra uppgifter om sina kunders tele- och datakommunikation. 2008 kom den lag som ger Försvarets radioanstalt (FRA) befogenhet att bedriva signalspaning i tele- och datakablar och 2009 kom Ipred-lagen som ska stoppa olaglig fildelning.

Olle Abra­hamsson berättade om sin roll som ordförande i den parlamentariska kommitté som 2004–2008 kartlade integritetsskyddet på alla områden och som sedan uttryckte kritik mot hur ny lagstiftning tas fram och konstaterade att integritetsskyddet generellt sett är svagt i Sverige.

Abrahamsson presenterade ett förslag för att minimera de integritetskränkande åtgärderna. Han föreslår en mer rationell metod där man rangordnar åtgärder med hänsyn till effektivitet och folklig acceptans. Det skulle innebära att man får lättare att välja åtgärder som inte upplevs lika integritetskränkande samtidigt som de ger större effekt.

Krister Thelin, hovrättslagman och före detta ledamot i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, höll också ett föredrag där han kritiserade den svenska synen på integritetsskydd.

– Debatten på 1980-talet handlade om register och samkörning. Redan då var det något som försvann, nämligen: vem ska kontrollera detta? Det var så självklart att det är överheten, staten, som ska göra avgränsningen mellan integritetsskydd och samhällsnytta. Det är där jag har min största invändning, sa Krister Thelin.

Han gav ett exempel med kameraövervakning i taxibilar. I USA får chaufförerna själva bestämma om de vill sätta upp en kamera, så länge de har en lapp i bilen där kunden informeras om att det finns en kamera. I Sverige avgör staten om chaufförerna får sätta upp en kamera i bilen.

En annan fråga som berör integriteten är yttrandefriheten. Krister Thelin anser att vi bör avkriminalisera förtal eftersom det inskränker yttrandefriheten. Han berättade att samtliga 18 ledamöter i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter uttrycker denna åsikt i en allmän kommentar till yttrandefrihetsartikeln 19 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.

– Kommittén går i en helt annan riktning än den svenska debatten i dag. Är det något man funderar på här är det hur man ska skärpa förtals­bestämmelserna och komma till rätta med näthatet, sa Krister Thelin.

Annons
Annons