search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Ny lag föreslås om penningtvätt

Bestämmelserna om straff för penningtvätt placeras i en särskild lag tillsammans med bestämmelser om penningbeslag och förverkande av egendom som varit föremål för penningtvätt.

Det skriver regeringen i remissen som överlämnades till Lagrådet den 10 januari. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014 och innehåller flera nyheter:

  • Nytt brott – penningtvättsbrott. Genom den nya brottsrubriceringen blir det tydligt att penningtvätt är ett brott och bestämmelserna har också gjorts lättare att tillämpa.
  • ”Självtvätt” blir brottsligt. Även den som tvättar vinster från sin egen brottslighet, till exempel vinning från knarkhandel eller rån, ska, till skillnad från i dag, kunna dömas för penningtvättsbrott.
  • Nytt straffansvar för penningtvättsbrott i näringsverksamhet. Bestämmelsen avser att träffa affärsmän som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt.
  • Kopplingen till det brott som gett vinsten breddas. Det kommer vara tillräckligt att brottsvinsten kommer från ”brott eller brottslig verksamhet” snarare än från ett specifikt angivet brott för att dömas för penningtvättsbrott. Det innebär att åklagarens bevisföring underlättas och att fler penningtvättare kan lagföras och dömas till ansvar.
  • Ökade möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt. Enligt nuvarande reglering kan egendom som har varit föremål för penninghäleri bara förverkas hos den som begått det brott som gett en brottsvinst, till exempel den som sålt narkotika eller rånat en bank. Genom den nya lagen blir det möjligt att förverka tvättad egendom även hos penningtvättaren även om egendomen inte kan anses tillhöra penningtvättaren utan den som begått förbrottet.
  • Nya möjligheter att säkra pengar. För att förbättra möjligheterna att komma åt brottsvinster och förhindra att pengar försvinner utom räckhåll för polis och åklagare införs en möjlighet att under kortare tid förbjuda en person att disponera över exempelvis bankmedel. Det införs också en möjlighet att ta sådan egendom i beslag. Reglerna gör det möjligt att säkra egendomen, så att den kan förverkas om den misstänkte senare döms för brottet.

Regeringens förslag grundas till största delen på förslagen i Penningtvättsutredningen där Johan Sangborn, ställföreträdande chefsjurist och ansvarig för Advokatsamfundets internationella arbete, medverkade som expert. Även om det finns förslag i remissen som av principiella utgångspunkter kan ifrågasättas, till exempel i fråga om rättssäkerhet i samband med vissa tvångsmedel, föreligger både konventionsåtaganden och EU-regleringar som gör att Advokatsamfundet i huvudsak inte haft någon erinran mot förslagen i betänkandet.

Advokatsamfundet har dock haft invändningar bland annat i fråga om det föreslagna dispositionsförbudet. Samfundet har till exempel påtalat att dispositionsförbud endast bör kunna avse vissa transaktioner eller vissa konkreta medel. Dessa synpunkter har till viss del beaktats, eftersom regeringen har bedömt att utredningens förslag om en automatisk dispositionsspärr inte bör genomföras.

När det gäller möjligheten till skadestånd vid felaktiga beslut om dispositionsförbud, har Advokatsamfundet understrukit vikten av ett väl fungerande system för prövning av statens skadeståndsansvar vid felaktiga beslut om dispositionsförbud. Regeringen har dock gjort bedömningen att det inte finns anledning att införa en mer långtgående rätt till skadestånd än vad som följer av skadeståndslagen för det intrång som den enskilde utsätts för vid ett dispositionsförbud eller penningbeslag.

Annons
Annons