search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

IMM vill höja etiken i näringslivet

Helena Sundén är jurist och generalsekreterare för Institutet mot mutor (IMM) sedan den 1 mars 2013. Hon var gästtalare vid Hildarylunchen i Stockholm den 11 december och berättade vad hon har gjort under sina första nio månader som generalsekreterare.

Helena Sundén är den första generalsekreterare IMM har haft under dess 90-åriga existens. Hon var tidigare vd för en konsultverksamhet specialiserad på affärsetik och antikorruption och har arbetat med utredningar av korruptionsbrott, förebyggande aktiviteter och utbildningar i internationella projekt i länder där korruptionen är mycket utbredd.

Sverige ligger bra till i internationella mätningar, till exempel på tredje plats i Transparency Internationals rating av de minst korrupta länderna. Det betyder att vi har lite korruption inom offentlig förvaltning.

– Men det betyder inte att vi kan glömma korruptionsfrågan. Korruption i Sverige ser inte likadan ut, sa Helena Sundén.

Om vi definierar korruption bredare än bara tagande och givande av muta, händer det saker också i Sverige. Det kan gälla vänskapskorruption, till exempel att man anställer folk bara på personliga referenser där det kanske finns någon annan som är bättre lämpad, eller att man väljer en leverantör därför att man har en personlig koppling, eller man går vid sidan av upphandlingsreglerna.

Det som fattas i de länder som har en hög grad av korruption är förtroende, förklarade Helena Sundén. Hon menar att det är viktigt att värna det förtroende som svenskar har för det offentliga och för svenska verksamheter.

Helena Sundén förklarade att IMM har samma uppgift som när det startade 1923: att höja etiken i näringslivet och förebygga mutor.

IMM:s näringslivskod lanserades i september 2012. Bakgrunden till koden är att en ny mutlagstiftning kom sommaren 2012. I förarbetena står att det vore bra om någon kunde ta på sig ansvaret att skriva en kod för näringslivet kring var gränsen går för vad som är tillåtet. IMM tog på sig uppdraget.

– Tanken med koden är att den är lite strängare skriven än lagen. Följer man den ska man inte behöva hamna i situationer där man kan misstänkas för mutbrott.

En av Helena Sundéns huvuduppgifter under 2013 var att sätta i gång IMM:s etiknämnds arbete. Stora företag i näringslivet hade uttryckt ett önskemål om att IMM borde tillsätta en etiknämnd. Nämnden skulle pröva frågor om vad som är förenligt och inte förenligt med näringslivskoden. Etiknämnden lanserades i samband med IMM:s 90-årsjubileum den 19 september 2013. Från att ett ärende har hanterats i nämnden ska det inte ta mer än två veckor innan nämnden lämnar ett beslut. Hittills har nämnden behandlat två ärenden.

– Vår tanke är att alla beslut från nämnden ska publiceras i anonymiserad form för att skapa en sedvänja på området, sa Helena Sundén.

IMM har eftersträvat att få stor bredd i etiknämnden, så att den omfattar företrädare som har en bred erfarenhet från företag och offentlig sektor – inte bara jurister.

IMM svarar också på frågor per telefon och e-post. Ungefär 90 procent av de frågor som kommer gäller: ”Vad får vi inom den privata sektorn ge till det offentliga, och vad får vi inom den offentliga sektorn ta emot ifrån den privata sektorn?”.

Om Institutet mot mutor

Institutet mot mutor (IMM) är en ideell näringslivsorganisation som grundades av industrimannen Berndt August Hjorth 1923.

Huvudmän för IMM är Stockholms Handelskammare, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting och Läkemedelsindustriföreningen. Dessutom finns stödjande medlemmar.

IMM:s näringslivskod finns på svenska och engelska på IMM:s webbplats.

Annons
Annons