search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

En pedagogisk uppgift att förklara digitala bevis

IT-forensiska utredningar kan ge viktiga bevis både i brottmål och i civilmål. Det menar advokater som anlitat de tekniska konsulterna. Mycket talar också för att vi i framtiden får se allt fler advokater åberopa digitala bevis.

Nästan alla informationsstölder från företag begås i dag via digitala lagringsmedier eller molntjänster. Advokat Henrik Bengtsson, specialiserad på företagshemligheter och hur de ska skyddas, får därför många anledningar att anlita IT-forensiker.

– Jag rekommenderar alltid en IT-forensisk utredning. Men innan den blir av ber jag klienten att låsa in datorn som ska undersökas i ett kassaskåp. Risken är annars att man lämnar den till egna IT-tekniker som försöker hitta spår, men i stället förstör bevisen, säger Henrik Bengtsson.

Även advokat Magnus Tonell, som är specialiserad på immaterialrätt och företagshemligheter, anlitar regelbundet experter exempelvis för att hjälpa sina klienter att dokumentera misstänkta angrepp på företagshemligheter, brott mot konkurrensklausuler, sekretessavtal eller brott mot den i anställningen grundade lojalitetsplikten.

Undersökningarna innebär naturligtvis en kostnad för klienten, påpekar Tonell. En viktig uppgift för honom som ombud blir därmed att bedöma om det behövs en utredning, och hur omfattande den ska vara. Ofta är dock kostnaderna för en undersökning med hjälp av extern expertis motiverad även om de inte alltid leder till något resultat som är användbart.

Henrik Bengtsson har haft en rad ärenden där de digitala bevisen haft betydelse. Oftast företräder han kärandesidan i skadeståndsärenden. Men vid några tillfällen har han haft svaranden som klient. Då är det som regel betydligt svårare att samla in digitala bevis för sin sak. Eftersom det oftast är käranden som äger utrustningen där spåren kan finnas har ju svaranden ingen möjlighet till en egen undersökning.

– Man kan jämföra med brottmål, där polisen nästan alltid har IT-forensiker med vid exempelvis husrannsakan, men försvararen sällan får ersättning för en egen utredning. Det ger inte den tilltalade samma förutsättningar som åklagaren i ett brottmål, säger Henrik Bengtsson.

En advokat som har erfarenhet av hur viktiga de digitala bevisen kan vara är brottmålsadvokaten Björn Hurtig. Målet 2013 där en raderad filmsnutt i en mobiltelefon ledde till att hans klient friades var något av en ögonöppnare för Hurtig.

– Jag förstod att det finns skäl att kontrollera att allt kommit fram som går att få fram. Nu låter jag ganska regelbundet göra IT-forensiska utredningar. Jag litar inte riktigt på de utredningar som polisen gör, säger han.

Just nu är Björn Hurtig försvarare i ett narkotikamål där uppgifter i en gps-navigator kan få betydelse, uppgifter som Hurtig fått fram efter bland annat kontakter med tillverkaren av utrustningen. Frågan är varför inte polisen får fram material som externa konsulter lyckas med. Björn Hurtig tror att det många gånger handlar mer om motivation än om kompetens.

– Polisen är skicklig på att göra egna utredningar. Men vad man får fram beror också på vad man tycker är relevant. Polisen har ju sina frågeställningar som styr, konstaterar Björn Hurtig.

Precis som Henrik Bengtsson pekar Björn Hurtig på risken för obalans i processen när ena sidan har större tillgång till digitala bevis än den andra. Hans motpart, åklagaren, har hela polisväsendet och deras forensiska resurser bakom sig. Just därför är det ibland viktigt att låta göra egna utredningar. Problemet är att den advokat som gör det inte alltid kan vara säker på att få ersättning för sina extrakostnader.

– Gör man utredningar som leder någon vart får man som regel betalt för dem. Om man inte får rätt däremot, är det risk för att man inte får ersättning. Man får försöka lösa det. Klienten kan ju, om han har pengar, betala för experten. Om han inte har det, så står man där med lång näsa. Men vad ska man göra? Man kan ju inte bara strunta i att utreda. Det är en svår situation, och kanske borde man se över reglerna för det här, säger Björn Hurtig.

De svenska domstolarna har emellanåt fått kritik för att de inte förstår tekniken tillräckligt för att värdera digitala bevis. Henrik Bengtsson tycker att kritiken är lite orättvis. Domare kan omöjligt ha expertkunskaper inom alla de områden de är satta att bedöma, påpekar han.

– Jag tycker att domstolarna generellt är duktiga att ta till sig ny teknik. Men visst är det en pedagogisk utmaning för mig som advokat att förklara bevisen, säger Bengtsson.

Också Magnus Tonell betonar advokaternas ansvar för att förklara bevisen, och vid behov höra experterna bakom dem.

Björn Hurtig anser att domstolarna många gånger ställs inför en närmast omöjlig uppgift när man ska värdera digitala bevis.

– Domstolarna förstår inte alltid skillnaden mellan att det inte finns ett material och att polisen inte kunnat hitta det med sina verktyg. Det förstår ju i princip ingen som inte är tekniker. Och det här problemet gäller inte bara IT, utan alla expertutlåtanden, som från rättsmedicinare. Det kan vara livsfarligt att bara läsa intyget och inte höra själva experten i rätten. Experten kan ju förklara den här skillnaden, poängterar han.

Frågan är om vi i framtiden får se allt fler IT-forensiska utredningar beställda av advokater. Ja, Björn Hurtig är i alla fall övertygad om det.

– Man ska naturligtvis inte göra utredningar för sakens egen skull. Men åklagare och polis styrs av sina hypoteser, och då är det lätt att missa saker. Den stora ojämlikheten i resurser mellan parterna kräver aktivare advokater, säger han.

Och Magnus Tonell tror att vi kommer att få se allt mer digital bevisning och egna undersökningar också på den civilrättsliga sidan i framtiden.

– Värdet av företagshemligheterna blir större och större, inte minst när immateriella tillgångar står för en allt större del av företagens värden, säger han.

Annons
Annons