search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Digitala spår allt viktigare i advokatverksamheten

Smarta telefoner, surfplattor, digitalkameror och navigatorer – datoriserade hjälpmedel som vi i dag knappt kan vara utan. Men vad vi sällan tänker på är att vår datoranvändning lämnar mängder av spår efter sig, spår som kan bli viktiga bevis i rättsprocesser. I IT-samhället blir det nu allt viktigare för advokater att kunna hantera digitala bevis.

Så länge vi har använt datorer har vi också lämnat digitala spår efter oss. Men kanske var det för tio år sedan, i samband med den uppmärksammade Knutbyrättegången, som jurister och allmänhet för första gången förstod vidden av dessa spår och vad de kan användas till. IT-forensiker på företaget Ibas lyckades då på polisens uppdrag återställa en mängd sms som skickats mellan de båda huvudmisstänkta, meddelanden som kom att utgöra viktiga bevis i rättegången.

Michael Nylén är IT-forensiker. Han har tidigare arbetat i många år på Ekobrottsmyndigheten med att få fram digitala bevis. Numera är han konsult på Ibas, och hjälper bland annat advokater att få fram bevis ur telefoner, datorer och annan teknik.

– Intresset från advokater för dessa undersökningar tycks öka. De senaste åren har man mer och mer insett att man har nytta av detta i civilrättsliga processer. Jag tror också att allt fler brottmålsadvokater inser att det kan vara bra att få en second opinion när man har något som undersökts av polisen, säger han.

En it-forensisk utredning syftar till att få fram och säkra uppgifter som kan vara till hjälp i en rättslig process. Men vad är det då man kan få fram? Mycket mer än vad den vanliga användaren kan tro, förklarar Michael Nylén.

– Det vanligaste är att man vill ha fram kommunikation. Om man har skickat något, tagit emot något, gjort någon åtgärd så kan det vara viktig bevisning, säger han.

Mycket av vår kommunikation sköts idag elektroniskt, via exempelvis e-post och textmeddelanden på telefoner. Användaren kan, om han vill undvika att lämna spår, naturligtvis radera sina meddelanden. Men det innebär långt ifrån alltid att kommunikationen försvinner, konstaterar Michael Nylén. 

– Bara för att man inte ser något längre så betyder det inte att det inte finns. Det betyder bara att det här materialet har du som användare valt att inte se, säger han.

I stället är det, för allt som lagras på något elektroniskt lagringsmedium, helt andra mekanismer än användarens knapptryckning som verkligen tar bort ett material.

– I en mejlserver är det administratören som har bestämt när något ska raderas. När det gäller telefoner så handlar det i grunden om hur telefonen är konfigurerad av tillverkaren. Det avgör hur fort information försvinner, förklarar Nylén.

En viktig uppgift för IT-forensiker är just att återskapa information som raderats men som ändå finns kvar i någon form på telefonen, i mejlservern, i datorn eller skrivaren. Hur man lyckas är beroende på två saker: dels att utrustningen verkligen har kvar materialet, dels att man kan konvertera informationen och få den läslig igen. Ibland går det över förväntan. Michael Nylén tömde nyligen en telefon och lyckades återskapa 14 000 raderade meddelanden.

Tidsangivelser kan också vara viktiga bevis i ett rättsligt ärende. Med hjälp av dem kan man många gånger kontrollera en berättelse, och rekonstruera ett förlopp. Och tidsangivelser, eller tidsstämplar, finns det gott om i datorer och telefoner. De flesta av dem ser den vanliga användaren aldrig till, och ännu mindre kan han eller hon manipulera dem.

– Tekniker är barnsligt förtjusta i tidsstämplar, sammanfattar Michael Nylén.

Förutom tidsstämplar finns också mängder av andra så kallade metadata att finna kring ett dokument som någon upprättat. Ett vanligt Word-dokument till exempel samlar bland annat metadata kring vem som upprättat det, om det skickats någonstans, var det lagrats och om det skrivits ut, uppgifter som många gånger kan ha betydelse som bevisning.

Också webbläsaren på datorn eller telefonen kan spara mängder av information, som vilka sidor användaren surfat till, sökningar man gjort och koder som slagits in. Hur mycket en IT-forensiker kan få ut beror på vilken webbläsare man använder, förklarar Michael Nylén.

Det går alltså ofta att få fram mycket mer information från en dator eller telefon än vad man som användare vill tro, information som självklart kan vara intressant för polisen när man har en misstänkt för något brott.

Polisen har egna IT-forensiker anställda, liksom Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL. Trots det händer det att polisen vänder sig till företag som Ibas för att få fram spår. Så gjorde man exempelvis i utredningen av serieskytten Peter Mangs brott i Malmö, när polisen misslyckats med att komma in i den misstänktes mobiltelefon.

Den stora huvuddelen ärenden hos Ibas kommer dock inte från polisen utan från företag och från advokater som vill ha hjälp. De flesta uppdragen, runt 90 procent, gäller civilrättsliga ärenden, enligt Michael Nylén.

– Jag tycker att det blir vanligare och vanligare att man som jurist har förstått att det finns bra spår att få i en IT-miljö, som man kan använda i alla typer av processer, inte bara i straffrättsliga, utan även i olika typer av civilrätt, säger han.

Det allra vanligaste advokatuppdraget hos Ibas rör misstänkt informationsstöld. Advokaten kommer till konsulterna för att hans eller hennes klient misstänker att en anställd som slutat olovligen tagit med sig information, kanske ett kundregister eller ritningar. 

– Det finns väldigt många olika sätt som folk använder för att få med sig materialet. Det är allt från externa lagringsmedier till kopieringsprogramvaror på företagets dator, till att man bara mejlar till sig själv. Sätten är många. Vad som förenar dem är att de ställer till en oerhörd skada för företaget, säger Michael Nylén.

Ett annat vanligt uppdrag rör konkurrensärenden. Det kan vara huvudkontoret i ett stort företag eller en koncern som misstänker att ett kontor ägnar sig åt kartellbildning eller liknande konkurrenshämmande verksamhet. Att då gå igenom kontorets samtliga datorer och mejlservrar kan vara ett sätt att ta reda på sanningen bakom misstankarna.

IT-forensikerna får också in uppdrag som rör allmänna tvister. Via edition kan ena parten få ut motpartens material i digital form och kontrollera att dokument verkligen upprättats på den tidpunkt då motparten säger det.

– Har man duktiga processadvokater som kan få motståndarsidan att sätta ner foten och säga att ”så här är det”, och det sedan inte stämmer, då skapar man en bevisning, säger Michael Nylén.

I de civilrättsliga ärendena kan IT-forensikerna alltså få en mycket viktig roll. Uppdragen är ibland stora, när exempelvis ett kontor med femtio anställda ska gås igenom. I andra fall handlar uppdraget om en enda telefon eller dator.

Kostnaderna för en IT-forensisk utredning varierar naturligtvis med omfattningen. Men Michael Nylén poängterar att det inte behöver bli särskilt dyrt.

IT-forensikerna inleder alltid med en inledande analys för att se om det går att få fram något av intresse ur datorn eller telefonen, en undersökning som kostar några tusenlappar. Därefter beslutar klienten själv om man vill fortsätta.

Civilrätten dominerar på Ibas, kanske delvis för att det är lättare att motivera en extra utredningskostnad när stora ekonomiska intressen står på spel. Men det händer också att brottmålsadvokater vänder sig till Ibas. En av dem, advokat Björn Hurtig, fick mycket uppmärksamhet under förra året när han med IT-forensisk hjälp kunde presentera en raderad mobilfilm som polisen misslyckats med att få fram. Hurtigs klient, som fällts i både tingsrätt och hovrätt för våldtäkt, hade hela tiden envist hävdat att det skulle finnas en film.

Ibas IT-forensiker hittade filmen och kunde delvis återskapa den. Det som gick att få fram styrkte den misstänktes påstående om att den sexuella samvaron varit frivillig, och Hurtigs klient friades. En seger för rättssäkerheten måhända, men samtidigt ett bevis för hur fel det kan bli när tekniska utsagor leder till mänskliga bedömningar av trovärdighet till exempel.

– Polisen sa att filmen inte fanns. Det innebar ju egentligen bara att de inte kunde återskapa den med sina verktyg. Men i juridiken kan det tolkas som att den som säger att det finns någonting som man inte hittar, han ljuger, säger Michael Nylén.

Man kan naturligtvis fråga sig varför konsultföretaget lyckas när polisen går bet. Har polisen sämre verktyg? Ja, i någon mån är det så, svarar Nylén.

– Polisen köper de produkter som finns på marknaden. Vi köper samma produkter. Men eftersom vi lever på att återskapa data så har vi en egen utvecklingsorganisation som tar fram egna verktyg åt oss för att kunna göra det. De är i vissa fall bättre, förklarar Michael Nylén.

Ordlista

Metadata kan översättas med information om data. Mer konkret är det information som sparas om ett dokument och som inte är avsedd för användaren. Det kan handla om när dokumentet upprättats, vilken inloggad användare som upprättat det, hur det sparats, skickats och skrivits ut.

Tidsstämplar skapas i datorn eller andra elektroniska system av datorns egen tekniska klocka. Tidsstämplarna är alltså oberoende av den klocka du som användare ställer in och av i vilken tidszon du befinner dig. De flesta tekniska system innehåller mängder av tidsstämplar som ofta är svåra eller omöjliga för vanliga användare att ändra eller kontrollera.

Webbläsare är program som används för att hämta, tolka och återge material på Internet, till exempel Internet Explorer, Safari, Chrome och Firefox.

Annons
Annons