- Advokatdagarna
Trender inom riskkapitalmarknaden
Riskkapitalbolagens roll har ifrågasatts under de senaste åren. Samtidigt har de fått en allt större och viktigare betydelse för utvecklingen av svensk ekonomi.
Harald Mix, vd för Altor Equity Partners AB, menade att riskkapitalbolagens roll inte är att gå in som ägare under en permanent period, utan horisonten är fem till tio år, ofta i samband med att ett bolag går igenom en ägarförändring.
– Vi är ett komplement till börsen och vi är ett komplement till andra typer av ägare. Ett riskkapitalbolag påminner mycket om ett investmentbolag eller ett industriellt holdingbolag, sa Harald Mix.
Gabriel Urwitz, vd och grundare av Segulah Advisor AB, berättade att svensk industri har klarat globaliseringen mycket bra och lyckats bibehålla en hög konkurrenskraft. Det hänger ihop med att företagen hela tiden omstrukturerar och effektiviserar, och då säljer företagen av verksamheter som inte är deras kärnområden. Riskkapitalbolagen är då en viktig motpart för att köpa de verksamheter som storindustrierna inte vill äga. Riskkapitalbolagen tar hand om dem, utvecklar dem och är med dem i fem, tio år innan de hittar en annan industriell hemvist för dem i ett bolag där de hör hemma strategiskt och operativt.
– Vi är en engagerad, aktiv och medelfristig ägare. Inte för evigt, men inte heller en dagsslända, som en aktiehandlare som köper och säljer fram och tillbaka, sa Gabriel Urwitz och fortsatte:
– Vi kan ta ägaransvar eftersom de pengar vi investerar är hyfsat långfristiga. Man kan bara ta ägaransvar om man har kapital och ingen kan rycka undan mattan. Det är skillnad med en aktiefond där en andelsägare kan lösa in andelarna i morgon och då vet inte jag som placerare om jag har pengarna. Men vi vet att vi har pengarna under tio år och då kan vi ta en form av medelfristigt ägaransvar.
Magnus Billing, vd på Stockholmsbörsen NASDAQ OMX Stockholm, förklarade att riskkapitalbolagen är viktiga för börsen. Om man ser till det fåtal noteringar som har varit under de senaste åren så har merparten bolag kommit via riskkapitalisterna.
– Det handlar om en symbios där börsen vanligtvis kommer in i ett senare skede och tar bolagen i nästa fas. Vi är väldigt beroende av att riskkapitalbolagen har en livaktig och bra aktivitet och att de fortsätter att leverera bolag som kan börsintroduceras. Det är viktigt för vår verksamhet, sa Magnus Billing.
Debatten under senare år har varit intensiv kring riskkapitalbolagens roll som ägare av bland annat offentligfinansierade verksamheter. Gabriel Urwitz menade att riskkapitalbolagen möjligen varit för tillknäppta och ansett att de rapporterar till sina investerare men att de i övrigt är en privat verksamhet.
– Men nu bedriver riskkapitalbolagen så stor verksamhet, tvåhundra tusen människor i Sverige är anställda av riskkapitalägda bolag, att det finns ett berättigat krav på ökad insyn. Går riskkapitalbolagen dessutom in i välfärdssektorn är motiven för ökad insyn än större, sa han.
Harald Mix sa att när det gäller bilden av att riskkapitalbolagen skär guld med täljkniv i välfärdssektorn så är det en felaktig bild. Det visar bland annat den negativa utvecklingen i Linjebuss och Swebus efter privatiseringen och konkurrensutsättningen under 1990-talet och konkursen i JB Education.
– Ska man skapa någon form av lönsamhet när det handlar om att vårda människor eller driva skolor är det blygsamt vad man ska kunna ta ut, sa han.
Dilemmat, enligt Urwitz, är att när politikerna privatiserade var de för naiva. Verksamheter såldes ut billigt och till bilden hör att upphandlingsförordningar endast tar sikte på pris men inte kvalitet.
– Då får man lägsta pris och sämsta kvalitet. Det är mer ett politiskt misslyckande än att det ska skyllas på riskkapitalbolagen, sa han.