Stora förändringar på börsrättsområdet

Under senare år har det genomförts flera förändringar av det börsrättsliga regelverket. Advokat Dick Lundqvist, vice ordförande i Sveriges advokatsamfund och ledamot i Aktiemarknadsnämnden, arbetar med transaktionsrelaterad rådgivning inom börsrätten. På seminariet beskrev Lundqvist aktuella trender på det börsrättsliga området. Han berättade att mycket av regelutvecklingen på området inriktas på att stävja ytterligare skandaler. Det leder till mer legalisering och mindre självreglering.

– Utvecklingen är till nackdel för Sverige som i mycket hög utsträckning har haft självreglering på det här området, kommenterade Lundqvist.

En tydlig trend som han ser innebär att det blir allt mer överstatlig reglering inom EU i stället för nationell reglering. Ytterligare en trend inom EU är att man försöker harmonisera uppifrån och ner och tillåter allt mindre nationella avvikelser.

En utvecklingsriktning för att stävja skandaler är att tillsynsmyndigheterna och börsen ges allt större befogenheter, det gäller både inom EU och USA och även den svenska Finansinspektionen.

– Mycket av myndigheternas insatser är inriktade på att komma åt insiderhandel, som, för att citera Percy Barneviks bok om ledarskap, inte är annat än en stöld från aktieägarna, slog Dick Lundqvist fast. Han tillade att som ett led i arbetet med att komma åt missbruk på värdepappersmarknaden ställs det allt större krav på transparens i olika avseenden.

En mindre munter trend i Sverige är att aktiviteten på börsen är högst begränsad med endast ett fåtal större börsintroduktioner under senare år. Personligen tror och hoppas Dick Lundqvist att denna trend inom kort är på väg att brytas.

En av de större förändringarna på det börsrättsliga området handlar om ändrade marknadsmissbruksregler. Den 10 september 2013 enades EU-parlamentet om att det nuvarande marknadsmissbruksdirektivet skulle ändras genom att ersättas av en ny förordning med sikte på insiderhandel och marknadsmissbruk och ett direktiv som straffbelägger insiderhandel och marknadsmissbruk. Ambitionen är att den nya regleringen tillsammans med MiFID II ska säkerställa EU:s finansiella marknaders konkurrenskraft, effektivitet och integritet.

Några huvudsakliga förändringar:

• Området för regelverket utvidgas till att även omfatta bland annat derivat, utsläppsrätter och derivat på råvaror men också index.
• Ett nytt brott i form av försök till marknadsmissbruk införs.
• Det klargörs, i viss utsträckning, vilka strategier i högfrekvenshandel som utgör eller inte utgör marknadsmissbruk.
• Det införs utökade möjligheter och större informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter, samt skydd av ”whistleblowers”.

Nästa steg i processen av det slutliga antagandet av den nya förordningen kommer inte att ske förrän politisk enighet har nåtts avseende MiFID II eftersom delar av förordningen (särskilt omfattningen) beror på den slutliga lydelsen av MiFID II. Förhandlingarna om direktivet förväntas inledas under 2013.

– Det är ett väldigt omfattande regelverk som för oss innebär helt nya regler att förhålla oss till, sammanfattade Dick Lundqvist.

Dick Lundqvist konstaterade att i förordningstexten regleras marknadssonderingar specifikt. Det är ganska vanligt att rådgivare hör av sig till större aktieägare för att sondera förutsättningarna inför till exempel ett uppköp eller en större nyemission. Marknadssonderingar är inte uttryckligen reglerat i Sverige eller någon annanstans. Utan det handlar i allt väsentligt om att ha en magkänsla för när man har försatt en person i en insiderposition. I förordningen beskrivs vad som är tillåtna marknadssonderingar.

– Det gör att man som rådgivare kan behöva sätta upp mer robusta strukturer för hur det ska fungera för investmentbanker och andra finansiella rådgivare så att man inte hamnar i det otillåtna området.

Även så kallad ”stakebuilding” regleras specifikt och det preciseras vad som är tillåtet och otillåtet.

Ytterligare en stor förändring på det EG-rättsliga området är de ändringar i öppenhetsdirektivet som väntar. Den 25 oktober 2011 offentliggjordes förslag till förändringar i öppenhetsdirektivet, som bland annat innebär att även förvärv av syntetiska instrument ska flaggas. I juni 2013 antog Europaparlamentet ett kompromissförslag. Lundqvist berättade att status just nu enligt Finansdepartementet är att den slutliga direktivtexten kan komma att offentliggöras i EU:s officiella tidning innan årsskiftet. Efter offentliggörandet har medlemsstaterna två år på sig att implementera direktivet i sin nationella lagstiftning. 

Dick Lundqvist tog även upp börsens problemanalys och förslaget till åtgärder för ett förbättrat börsnoteringsklimat. NASDAQ OMX Stockholm i samarbete med ett antal marknadsaktörer har samrått med ett stort antal intressenter. Syftet var att få till stånd en väl förankrad problemanalys och åtgärdslista för att skapa ett förbättrat börsnoteringsklimat i Sverige. Ett antal förslag offentliggjordes i september 2013. Några åtgärder som börsen avser att vidta som följd av arbetet:

• Mer flexibla regler för kvartalsrapportering – för att minska den administrativa bördan för noterade bolag (notera även att öppenhetsdirektivet innebär att kravet på kvartalsrapporter avskaffas).
• Introducera en möjlighet till förhandsbesked i noteringsprocessen.
• Skräddarsydda utbildningar för noterade bolag och media angående handelsstopp.
• Inleda en diskussion med private equity-företrädare, Aktiespararna, Företagarna och institutioner med syftet att finna format och struktur för samarbete som minskar obalans i bolagskännedom.

Magnus Andersson, Mats Cato och Tom Knutson