search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Ny barnvänlig modell för vårdnadstvister

En ny metod där domstolen och familjerätten har ett tätare samarbete flyttar fokus i vårdnadstvister från konflikt till långsiktig lösning.

Antalet vårdnadstvister i domstolarna har ökat betydligt under senare år. Inte sällan återkommer parterna med nya stämningar. De barn som är föremål för vårdnads- och boendetvister är, förutom att de hörs i vårdnadsutredningar, ofta även aktuella inom andra verksamheter i socialtjänsten på grund av orosanmälningar. Upprepade rättegångar har också en tendens att höja konfliktnivån mellan parterna, och barnen blir lidande.

För att motverka dessa problem startades projektet Konflikt och försoning i familjemål på Södertörns tingsrätt 2009. Initiativet till projektet, som bygger på en norsk modell, kom från barn- och ungdomsenheten i stadsdelsnämnden Hägersten-Liljeholmen i Stockholm.

Britt Björneke, som leder projektet, är huvudansvarig för nätverket Humanjuristdomare, som har gått i bräschen för att utveckla familjemålen.

– Syftet är att vi mycket mer än tidigare ska uppmärksamma barnet och försöka få parterna att verkligen ta sitt föräldraansvar, sa Britt Björneke när hon höll ett föredrag om projektet.

Metoden ger föräldrarna hjälp och verktyg att ta sitt ansvar, acceptera varandras föräldraskap och hantera konflikter. Målsättningen är att nå en varaktig samförståndslösning.

En utvärdering av det första försöket där man intervjuade parter, domare och familjerättssekreterare visade i huvudsak positiva resultat.

– Parterna var väldigt nöjda med den kontakt de fått med framför allt familjerättssekreterarna. Många sa att vi har alltid tänkt negativt om socialtjänsten tidigare, men det här är första gången som vi verkligen har fått hjälp. 

Intresset för projektet växte och socialnämnderna på Södertörn började använda metoden. Då involverades även tingsrätterna i Södertälje och Nacka. Nu har metoden även spridit sig till Västerås och Helsingborg och det pågår diskussioner om att börja använda den i Haparanda och Malmö.

Metoden har ett stort användningsområde, men används inte i tvister där det finns en uttalad psykiatrisk diagnos, systematiskt våld, aktivt missbruk eller skyddade personuppgifter.

– I Norge använder man den här metoden i stort sett i alla familjemål. Vi använder den i de tvister som riskerar att komma tillbaka igen. Är det parter som kommer igen en andra eller tredje gång föreslår vi den här metoden. Men ibland kan det ha gått för långt, konflikten är alltför bestående och då är det bättre att försöka avgöra målet så snabbt som möjligt.

Hur skiljer sig konflikt och försoning från traditionell handläggning av vårdnadstvister i tingsrätten? Britt Björneke berättade att föräldrarna får en mer aktiv roll i förhandlingen och att fokus är på barnets rätt och behov. Tingsrättens ordförande har också en mer aktiv roll och verkar för att parterna ska träffa överenskommelser vid andra eller tredje sammanträdet.

Parternas ombud får å andra sidan en mer passiv roll i förhandlingen, till exempel kommunicerar parterna direkt med ordföranden och inte via ombuden.

En annan viktig skillnad mot vanlig handläggning är att en familjerättssekreterare är med vid alla sammanträden och förmedlar generell kunskap om barns behov och utveckling. Sekreteraren pratar också med alla berörda efter första sammanträdet för att se vad barnen behöver för hjälp och berättar vad som kommit fram vid det andra sammanträdet.

– Det är väldigt verkningsfullt, speciellt när familjerättssekreteraren berättar om sina samtal med barnen. Det kan många gånger vara rörande, föräldrarna lyssnar och det är många tårar som fälls av oss i salen, det blir så tydligt hur barnen är påverkade av konflikten, sa Britt Björneke.

Annons
Annons