search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Ne bis in idem – HD:s sommarbeslut får konsekvenser

Vilka konsekvenser får Högsta domstolens beslut sommaren 2013 om dubbel lagföring och dubbelbestraffning? Det diskuterade advokaterna Börje Leidhammar och Leif Gustafson med riksåklagaren Anders Perklev.

Advokat Börje Leidhammar gav en bakgrund till rättsutvecklingen i svensk praxis när det gäller dubbla sanktioner, skattetillägg och straff enligt skattebrottslagen, utifrån ne bis in idem-principen i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och i EU:s rättighetsstadga.

Efter EU-domstolens avgörande den 26 februari 2013 har Högsta domstolen tagit ställning i frågan i flera avgöranden. I pleniavgörandet den 11 juni (NJA 2013 s. 502) kom HD fram till att ett påfört skattetillägg är ett hinder mot åtal som avser samma oriktiga uppgift. I avgörandet den 16 juli (mål Ö 1526-13) slog HD fast att resning kunde beviljas i mål där dubbel lagföring hade skett efter den 10 februari 2009, då det svenska rättsläget ansågs ha förändrats genom Europadomstolens dom i Zolotuchin-målet.

I betänkandet Förbudet mot dubbla förfaranden och andra rättssäkerhetsfrågor i skatteförfarandet (SOU 2013:62) lämnade Utredningen om rättssäkerhet i skatteförfarandet ett antal förslag som berör frågan. Börje Leidhammar ingick i utredningen som expert och lämnade ett särskilt yttrande.

Utredningen föreslår att åklagaren ska samordna en administrativ och en straffrättslig sanktion som kan uppkomma vid en oriktig skatteuppgift. I skattebrottsprocessen ska allmän domstol besluta om skattetillägg på yrkande av åklagaren. Åklagaren ska kunna påföra skattetillägg i ett strafföreläggande. Om Skatteverket har beslutat om skattetillägg får åtal för skattebrott inte väckas eller strafföreläggande utfärdas. Skatteverket ska inte få ta ut skattetilllägg för en felaktighet som utreds som brott, så länge utredningen pågår eller om åtal har väckts.

Anders Perklev beskrev vilken inställning Riksåklagaren hade intagit efter de olika besluten i frågan.

Efter EU-domstolens förhandsavgörande borde vilandeförklaring av pågående mål tillstyrkas. Efter HD:s plenibeslut den 11 juni om att skattebrottsåtal ska avvisas om skattetillägg redan har påförts, var RÅ:s inställning att åklagarna ska yrka avvisning i fall där ett påfört skattetilllägg utgör hinder mot att pröva ett väckt åtal. Och efter HD:s beslut den 16 juli om rätt till resning av brottmålsdomar efter den 10 februari 2009 var RÅ:s inställning att åklagarna ska ansöka om resning till förmån för den dömde där det är påkallat.

– Junibeslutet var väntat men julibeslutet, som innebar att förbudet mot dubbellagföring skulle gälla retroaktivt, kom som en överraskning, sade Perklev.

Efter julibeslutet gick åklagarna igenom ca 170 lagakraftvunna domar på området. Det gällde mål där verkställighet av fängelsestraff pågick eller där verkställigheten inte hade påbörjats. Ett tiotal ansökningar om resning lämnades in till Högsta domstolen.

Därefter bestämde Åklagarmyndigheten att alla domar, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser efter den 10 februari 2009 skulle granskas. Det rör sig om ca 2 000 ärenden. Där ansöker åklagarna om resning när det finns förutsättningar och den dömde samtycker.

Åklagarmyndighetens erfarenheter hittills är att omkring en tredjedel av de dömda är berättigade till resning. Oftast leder resningen till ny påföljdsbestämning.

– Det är sällan hela domen faller bort, förklarade Anders Perklev.

Advokat Leif Gustafson gav synpunkter ur försvararens synvinkel.

– Vi som advokater har hamnat i omöjliga situationer när vi ska ge klienten besked om hur saken kommer att hanteras och om hur ett mål kommer att gå, sade han.

Leif Gustafson var kritisk till att domstolarna vid sin handläggning vanligen avgör frågan om dubbla förfaranden först i domen.

– Vi har en frågeställning som handlar om huruvida det är tillåtet med dubbla förfaranden. Invändningen kommer att det inte är det. Då genomför domstolen hela förfarande nummer två för att sedan sätta sig ner och säga: ”Fick vi göra det som vi precis gjorde?”, sade han.

Leif Gustafson framhöll att ytterligare ett av HD:s beslut är intressant, nämligen beslutet från den 25 juli (mål Ö 3509-13), där han själv var försvarare. Beslutet säger att förbudet mot dubbla lagföringar och straff inte kan leda till resning, om åtal har väckts innan skattetillägget meddelas.

– Jag blev förvånad, och jag ifrågasätter om det är ett riktigt avgörande. Kort efter att åklagaren begärde att domstolen ska straffa personen blev han straffad, genom skattetillägg. Innebörden av HD:s beslut är att man säger att han visserligen har blivit straffad, men det var förvaltningssidan som gjorde det, inte den allmänna domstolen, resonerade Leif Gustafson, som inte trodde att frågan är slutligt avklarad.

Annons
Annons