- Advokatdagarna
När kan tredje man delta i skiljeförfarandet?
Normalt får bara de som har undertecknat skiljeavtalet delta i skiljeförfarandet. Advokaterna Claes Lundblad och Stefan Brocker redde ut i vilken mån det trots detta finns möjlighet för tredje part att delta i ett skiljeförande.
Claes Lundblad förklarade att utgångspunkten är att i ett skiljeförfarande deltar endast parterna i skiljeavtalet. För parten är det i allmänhet inte likgiltigt vem man processar med i ett skiljeförfarande. Man vill vanligen inte ha vem som helst som motpart. Man vill ofta ha en motpart som följer gängse uppföranderegler i ett skiljeförfarande. Man önskar därtill att den man processar med åtminstone ska kunna göra rätt för sig när det gäller processkostnaderna, inte minst genom ställande av säkerhet för processkostnaden.
Parten kan också ha ett sekretessintresse och är kanske angelägen om att skiljetvisten hålls konfidentiell. En annan omständighet som gör att det kan vara viktigt vem som är motpart är tidsfaktorn: Man vill att förfarandet ska gå snabbt och effektivt. Obstruktionsbenägna motparter vill man ofta undvika.
Synen på tredje mans deltagande i en skiljeprocess varierar mellan olika länder och olika rättskulturer och mellan olika regelverk.
För svenska förhållanden är lagen om skiljeförfaranden det centrala ramverket. Kan det tänkas att en tredje part har interventionsrätt enligt svensk lag i skiljeförfarande? De flesta svarar ryggmärgsmässigt nej.
– Men riktigt så klart är inte rättsläget, förklarade Claes Lundblad.
Högsta domstolen berörde frågan i Svenska Kredit-målet (NJA 2003 s. 3). Där pekar HD i domskälen på möjligheten att en konkursborgenär skulle kunna ha interventionsrätt i en tvist som berör hans rätt, till exempel en bevakningstvist. HD pekar också på möjligheten att om sådan interventionsrätt inte medges, skulle det kunna påverka skiljedomens giltighet.
– Jag har inte för min del sett något fall i Sverige där intervention har medgivits, sade Claes Lundblad.
Utgångspunkten måste enligt Lundblad vara att intervention kan ske bara när det är avtalat, och då är det fråga om multi-party-situationer, där man har flera parter på ena eller båda sidorna.
Stefan Brocker anmärkte att man under UNCITRAL:s regler har ansett att den vars rätt berörs i en del internationella skiljeförfaranden under olika frihandelsavtal kan ha rätt inte att intervenera, men att yttra sig och att delta i förfarandet genom att skicka in skrifter. Det gäller även i ICSID-förfaranden.
Claes Lundblad redogjorde för några rättsfall som belyser rättsläget när det gäller universalsuccession, typiskt sett i fall av konkurs. Sammanfattningsvis är både konkursförvaltaren och den ursprungliga parten bundna av skiljeavtalet. Avtalet gäller oavsett konkursen, utom i några speciella situationer. Detta avhandlas i Svenska Kredit-fallet 2003. Undantagen gäller sakrättsliga tvister: tvister om återvinning, om förmånsrätt och om separationsrätt. Där berörs tredje mans intressen på ett sådant sätt att skiljeklausulen inte är tillämplig, förklarade Claes Lundblad. Rättsfallet Five Seasons (NJA 1993 s. 641) slår fast att krav på återbäring av olovlig vinstutdelning är ett annat undantag, likt de sakrättsliga fallen, där skiljeklausulen inte gäller.
Är den nya parten bunden av skiljeklausulen eller inte vid singularsuccession – typiskt sett när den ena parten överlåter avtalet med den ursprungliga parten till någon annan? Frågan var länge omtvistad i doktrinen. Rättsläget klarlades i allt väsentligt i Emja-fallet (NJA 1997 s. 866): För den tillträdande parten är det inget problem – den kan välja. Men ska den ursprungliga parten vara skyldig att godta vilken part som helst? Enligt HD är den ursprungliga parten bunden, om inte särskilda omständigheter talar för annat. Multi-party-situationer är vanliga i vissa typer av avtal. Där är en fråga: Får den som är instämd som svarande i en multi-party-situation stämma in flera svarande i samma tvist?
– Det finns en tendens att i högre grad anse att alla tvister som avser samma skiljeavtal ska prövas i samma sammanhang, om parterna vill det, sade Lundblad.
När det gäller koncernbolags bundenhet av skiljeavtal har group of companies-doktrinen i stort sett förkastat koncernbolagens bundenhet, om inte moderbolaget anses ha rättshandlat fastän det är dotterbolagen som har skrivit på avtalet. Det var fallet i Dow Chemicals-fallet (ICC 4131/1982).
Under samma förutsättningar som tredjemansavtal kan två parter skriva skiljeavtal som binder tredje man. Subrogation – inträde i någons rättsställning på grund av annat rättsförhållande exempelvis försäkring – behandlas som ett fall av singularsuccession.
När det gäller utländska förhållanden ser de nationella skiljeförfarandelagarna olika ut. Exempelvis tillåter den nederländska skiljeförfarandelagen att en domstol konsoliderar olika skiljeförfaranden, även om parterna inte är desamma. Det innebär att en utomstående aktör fattar beslut om att fler parter ska komma in i skiljeförfarandet.
Vissa internationella regler innehåller bestämmelser på området.
UNCITRAL:s modellag har inga speciella bestämmelser om tredje mans inträde.
SCC:s skiljedomsregler säger inget om intervention, men har däremot en regel om sammanläggning i § 11, om förfarandet rör samma rättsförhållande, har samma parter och förfarandena sker enligt SCC:s regler. Skiljeavtalen behöver inte vara samma, men de måste vara förenliga.
ICC:s regler artikel 7 innehåller regler om joinder of parties (intervention) efter särskild ansökan av en part.