search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

JK-ämbetet genom 300 år – en historia av anpassning till samhällets krav

JK:s uppgifter har varierat genom tiderna. Men en roll – att för statens räkning granska ämbetsmän och domare – har blivit bestående.

JK-ämbetet inrättades redan år 1713 av Karl XII genom en kansliordning som utfärdades i slottet Timurtasch i nuvarande Turkiet, dit kungen hade förts av den turkiske sultanen efter kalabaliken i Bender, den 26 oktober 1713. Kungen hade då, efter många år i fält, närmast förlorat kontrollen över regeringsmakten i hemlandet. Det nya ämbetet – Högste ombudsmannen – var en del av en omorganisation av landets styrelse, som syftade till att bevara kungens makt.

Den högste ombudsmannen fick stor makt och kunde på många sätt handla i kungens ställe. Huvuduppgifterna var att kontrollera att landets ämbetsmän skötte sina uppgifter och följde lagarna, och att föra talan i vissa brott. Namnet Justitiekansler fick ämbetet 1719, alltså efter Karl XII:s död. Det karolinska enväldet hade då fallit samman, frihetstiden tog vid och en ny konstitution skapats. Högste ombudsmannen fick bestå, med det nya namnet justitiekansler, men förlorade många av sina maktbefogenheter. Justitiekanslerämbetet visade sig alltså redan tidigt vara flexibelt och möjligt att anpassa efter olika samhällsidéer.

1766 skapades tryckfrihetsförordningen, i spåren av frihetstiden och den ökade öppenhet som växte fram. Justitiekanslern fick en ny uppgift i allmänhetens tjänst: att vaka över allmänhetens rätt att utge tryckta skrifter.

Med frihetstidens slut och Gustav III:s statskupp knöts Justitiekanslern åter hårt till kungen, och JK kom främst att inspektera att de kungliga ämbetsmännen skötte sig enligt order. Han fick också rollen som åklagare i riksrätten.

Men det var med 1809 års regeringsform som grunden lades för den moderna Justitiekanslern. Samtidigt inrättades Justitieombudsmannen, som utsågs av ständerna, med uppgiften att granska domares och ämbetsmäns agerande. JK, som utsågs av kungen, fick den dubbla rollen att dels föra kungens talan i mål som rörde ”allmän säkerhet och kronans rätt”, dels ha tillsyn över domare och ämbetsmän å kungens vägnar. JK hade fortsatt möjlighet att driva tryckfrihetsärenden. I praktiken kom dock JO att ta över rollen som bevakare av tryckfriheten.

JK:s dubbeleggade uppgift var nu på plats. Men ämbetet fortsatte att förändras i takt med samhällsutvecklingen. Från att efter 1809 haft en roll som liknade statsrådens och en plats i rådet när man föredrog justitieärenden skildes JK 1840 från den politiska makten. JK fick också ett separat kansli.

1948 kom en annan stor förändring. JK förlorade då sin ställning som chefsmyndighet för landets åklagare. Samtidigt fick ämbetet ansvar för tillsynen över advokaternas disciplinverksamhet.

JK:s ansvar för tryck- och yttrandefriheten har gradvis stärkts under åren. Dagens utformning skapades med förändringarna av tryckfrihetsförordningen 1978.

Annons
Annons