- Advokatdagarna
Att tänka på vid advokatundersökningar
Advokater har egenskaper som typiskt sett gör dem väl lämpade att göra förklarande utredningar kring en händelse eller ett förlopp. Ofta behövs också en bedömning av det som har hänt utifrån lagar och regler.
Vid ett seminarium redovisade advokaterna Biörn Riese och Andreas Steen några saker att ha i åtanke vid advokatundersökningar. Tom Lidström, engelsk solicitor, gav en internationell utblick.
Biörn Riese konstaterade att mycket av det advokater gör är olika typer av advokatundersökningar.
Det kan handla om att avge utlåtanden om tillämpningen av olika lagar, eller om att skriva due diligence-rapporter för säljar- eller köparsidan i transaktioner. Ofta handlar det om att något ska beskrivas – ett förlopp, ett avtal, en rättsfråga. Både interna och externa utredning förekommer. Ibland bedrivs undersökningar om samma sak parallellt av olika parter, och förloppen kan utmynna i tvister. Ibland är undersökningen en grund för vidare utredning. I vissa fall ska undersökningen redovisas publikt – i andra fall är en utredning en strikt konfidentiell sak.
Andreas Steen betonade att det är viktigt att hela tiden ha klart för sig vem som är uppdragsgivaren och i vems intresse det givna uppdraget genomförs. Vilket är det objektiva bolagsintresset? Hur ser förhållandet mellan bolagsorganen ut? Vilken hänsyn ska tas till externa intressenter, och vilka är de? Hur ska aktieägarnas intresse beaktas? Det kan inträffa när man har ett utredningsuppdrag från bolagsstyrelsen, att styrelsen också blir föremål för kritik i utredningen. De som initierat utredningen blir då själva föremål för den – det kan innebära att förutsättningarna för utredningen förändras i karaktär.
Biörn Riese påminde om att etiska aspekter har hamnat i fokus på senare år. Nya normsystem har tillkommit utöver lagar och regler – till exempel om corporate social responsibility (CSR), andra etiska normer och miljö. Detta måste beaktas i en undersökning om ett bolags agerande.
– Medierna driver normerna, sade Riese.
Advokater passar som granskare därför att de har särskild kompetens, erfarenhet och träning för sådana uppgifter. Biörn Riese betonade att det är viktigt att vara tydlig mot sig själv och uppdragsgivaren – att vara självständig och ha integritet, och att inte bara låna ut sitt namn. Som oberoende granskare ska man inte förhandla om sina slutsatser, utan stå för dem.
Andreas Steen tog upp frågan om hantering av material gentemot uppdragsgivaren. Utredningsmaterial kan komma från många olika håll. Utgångsläget är att klienten äger sitt material och i grund och botten även har rätt till annat material som tillkommer utredningen. Hur material hanteras kan dock påverka viljan för viktiga informationskällor att bidra till utredningen. Därför bör även denna fråga diskuteras meduppdragsgivaren i förväg. En särskild fråga som ska beaktas i sammanhanget är personuppgiftslagens bestämmelser, exempelvis vid genomgång av en anställds e-post som ofta är mycket känsligt ur integritetssynpunkt.
Andreas Steen framhöll att några särskilda utmaningar för advokaten är att värdera och sålla den inhämtade informationen, att göra riktiga intresseavvägningar och att inte ge efter för påtryckningar. Håller man inte strängt på etiken, finns det risk att man anklagas för ”whitewash”. Han framhöll att sådana uppfattningar skulle vara fördärvande för både utredningen och advokatbranschen.
Biörn Riese betonade slutligen vikten av advokatens integritet och framhöll att advokaten måste vara vaksam på stridande intressen i undersökningen.
Tom Lidström underströk vikten av att definiera uppdragsgivaren samt omfattningen av och syftet med undersökningen, och att hålla detta i minnet under hela arbetet. Viktigt är att upprätta en plan inför undersökningen, och att hålla sig till den. Den som gör en undersökning som sträcker sig över flera jurisdiktioner måste tänka på att regelverken skiljer sig när det gäller exempelvis advokatsekretess, data- och dokumentskydd – och ärekränkning.