search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Tydligare vägledning ska minska konflikter

Åklagarnas arbete präglas många gånger av svåra avvägningar. Nu pågår arbetet med att ge tydligare vägledning på flera svåra områden.

Ett problemområde där Åklagarmyndigheten just nu ser över sina styrdokument blev högaktuellt i det så kallade kokainmålet. Det handlar om partsinsynen i ärenden där man fått fram utredningsmaterial genom internationellt samarbete. Knäckfrågan är vad försvaret har rätt att ta del av och vad som kan eller måste undanhållas. Det förekommer till exempel att ett samarbetsland, exempelvis inom samarbetet Eurojust, lämnar ut material till de brottsutredande myndigheterna med förbehåll för att det inte får lämnas vidare – ens till den misstänkte eller hans försvarare.

– Det är ingen enkel fråga och det är väl sådana nya frågeställningar som utvecklingen av vårt rättsliga samarbete ständigt genererar. Det är viktigt att det finns bra vägledning för åklagarna i de enskilda ärendena för att kunna göra korrekta ställningstaganden och att vi kan förklara de ställningstaganden som görs, konstaterar riksåklagare Anders Perklev.

Det tilltagande internationella samarbetet gör att dessa frågor kommer upp allt oftare, konstaterar Per Lindqvist, tillsynschef på Åklagarmyndigheten.

– Och i med att det internationella samarbetet ökar uppstår ju också de här konfliktytorna oftare. Därför finns det skäl att försöka bygga ut det här, säger han.

Restriktioner ses över
Ett annat konfliktområde, där Sverige också flera gånger fått internationell kritik, är de långa häktningstiderna i stora mål, och att de häktade ofta beläggs med restriktioner. En arbetsgrupp inom Åklagarmyndigheten med representanter även för polis, kriminalvård och advokatkåren, håller på att se över vilka förändringar som kan tänkas behövas.

Advokatsamfundets ordförande advokat Bengt Ivarsson är Advokatsamfundets representant i gruppen.

– Vi tittar på om man med nuvarande regelverk kan hitta lösningar så att folk inte behöver sitta häktade eller sitta med restriktioner lika länge. Diskussionerna i gruppen förs i en väldigt positiv anda, berättar han.

Vissa lagändringar kommer gruppen säkert att föreslå, berättar Bengt Ivarsson. Men det finns också mycket man kan göra inom nuvarande regelverk.

– En sätt kan vara att i större omfattning utnyttja möjligheten att successivt delge förundersökningen.  Man behöver inte lassa över 5 000 sidor just när man ska väcka åtalet, utan man kan pytsa över det allt eftersom utredningen går. Men det tillämpas alltför sällan, konstaterar Bengt Ivarsson, som anser att åklagarna är onödigt rädda för att släppa ifrån sig material.

En minskad försiktighet skulle kunna ha stora fördelar, påpekar Bengt Ivarsson.

– 5 000 sidor på skrivbordet tar tid att läsa in och det innebär att den misstänkte kanske måste sitta häktad ytterligare lite längre tid än han skulle behöva. Får du 500 sidor i veckan, ja, då hinner du hantera det, och man kan väcka åtal mycket snabbare.

Riktlinjer skapas vid seminarier
Andra områden där Åklagarmyndigheten också ser över sina styrdokument och andra stöd till åklagarna är provokativa åtgärder och hemliga tvångsmedel.

Ett stort projekt pågår också vid alla landets åklagarkammare. All personal vid kamrarna, inte bara åklagare, deltar under hösten i etikseminarier. Vid seminarierna diskuteras ett förslag till etiska riktlinjer för myndigheten. Utifrån diskussioner ska förslaget sedan få sin slutgiltiga form och träda i kraft under våren 2014. 

De etiska riktlinjerna ska behandla ”mjuka frågor” om hur man bemöter personer utanför myndigheten, men också hur man ska agera internt.

– Etikfrågor handlar mer om det som inte är reglerat men där man kanske ändå kan säga att något är lämpligt eller olämpligt. Sedan finns det kanske

inte ett givet svar på alla frågor. Två lösningar kan vara bra och fyra lösningar kan vara helt acceptabla, utifrån de förutsättningar som finns, förklarar Åklagarmyndighetens tillsynschef Per Lindqvist.

Ett exempel på en etikfråga är de konflikter som kan uppstå mellan åklagarnas objektivitetsplikt och skyldigheten att stödja brottsoffer, en ekvation som inte alltid är lätt att få ihop.

– Det finns mängder av sådana dilemman som man dagligen kan råka ut för i arbetet. Jag tror nog generellt att åklagarrollen är den mest komplexa i rättskedjan. Där ställs från olika håll krav på att man ska agera rätt och riktigt. Det låter sig lätt sägas, men man kan ofta råka ut för att två olika krav ställs mot varandra, och det är svårt att veta hur man ska agera, säger Per Lindqvist.

Annons
Annons