search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Tvångsmedel och brottsbekämpande metoder

Ett samhällsbygge innebär alltid att olika intressen måste vägas mot varandra. Det gäller till exempel stad–landsbygd, skatter–offentliga utgifter. Särskilt tydlig blir avvägningen när det gäller brottsbekämpningen. Där måste samhällets befogenheter att ingripa vägas mot bland annat yttrandefriheten men inte minst mot enskildas rätt till en skyddad sfär.

Användningen av tvångsmedel omges i alla demokratier av restriktioner och kontroller. Sedan drygt tio år har användningen av hemliga tvångsmedel för att skydda samhället mot terrorism och grov organiserad brottslighet ökat. Nya tvångsmedel och polismetoder har introducerats i snabb takt i hela västvärlden. Det gäller även Sverige.

Nedan finns en kort sammanställning över de maktbefogenheter som de brottsbekämpande myndigheterna fått och i vissa fall hur ofta de används. Sammanställningen visar att även om riksdagen infört nya tvångsmedel på prov så har de förr eller senare alltid permanentats. Det är också slående hur införandet av ett tvångsmedel för ett visst syfte fått ökad räckvidd genom en ändamålsglidning.

Tvångsmedel och brottsbekämpande metoder

Hemliga tvångsmedel får enligt rättegångsbalken endast användas för de ändamål som anges i lag (ändamålsprincipen) om mindre ingripande åtgärder visat sig otillräckliga (behovsprincipen) och därtill får användningen endast ha en räckvidd och varaktighet som står i rimlig proportion (proportionalitetsprincipen) till nyttan av att använda dem.

Hemliga tvångsmedel

l Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (tidigare hemlig teleavlyssning). Innebär att innehållet i all kommunikation som sker mellan två eller fler personer får avlyssnas. Beslut krävs av domstol.

  • Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (tidigare hemlig teleövervakning). Uppgifter om vem som kommunicerat med vem varifrån och hur länge får registreras, så kallade trafikuppgifter. Domstolstillstånd krävs.
  • Teleoperatörer är skyldiga att vid vissa brott lämna ut trafikuppgifter enligt rättegångsbalken till de brottsbekämpande myndigheterna även i de fall det inte finns någon skäligen misstänkt för ett brott. Reglerades tidigare i LEK (lag om elektronisk kommunikation).
  • Hemlig kameraövervakning. Dolda och fjärrstyrda kameror får sättas upp för övervakning efter att åklagare begärt och fått domstols godkännande. Ljudupptagning medges enligt samma bestämmelse.
  • Hemlig husrannsakan och beslag. Enligt rättegångsbalken får sådana åtgärder vidtas utan att den berörde informeras om det.
  • Kvarhållande av försändelse eller postkontroll innebär att domstol på begäran kan ge tillstånd att försändelse som väntas komma till ett postbefordringsföretag får kvarhållas tills beslut om beslag är fattat.
  • Hemlig rumsavlyssning eller buggning får användas efter domstolsbeslut om det finns någon skäligen misstänkt för vissa särskilt angivna brott och beviljas för platser där den misstänkte kan tänkas uppehålla sig, alltså även platser dit andra har tillträde.
  • Kvalificerad skyddsidentitet innebär att en polisman, säkerhetspolis eller försvarsanställd ges en falsk identitet. Det kan gälla utfärdande av körkort och pass samt falska uppgifter i offentliga register. Syftet är att underlätta spanings- och utredningsarbetet och göra det möjligt för de brottsbekämpande myndigheterna att infiltrera kriminella kretsar.
  • Lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Lagen gör det möjligt för regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen att begära att signalspaningsmyndigheten (FRA) ska utföra spaning mot signaler som passerar landets gränser. En begäran måste godkännas av Försvarsunderrättelsedomstolen. Om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten får FRA bedriva signalspaning för att ”följa förändringar i signalmiljön i omvärlden”. Sådan signalspaning får också ske för att utveckla tekniken och FRA:s metodik för spaning. I dessa fall får samarbete ske med andra länders signalspaningsmyndigheter.
  • Lag om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott. Lagen reglerar bland annat användningen av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation.
  • Lag om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Tillstånd kan ges för bland annat öppning av brev och andra försändelser samt även avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation.
  • Lag om internationell rättslig hjälp i brottmål. Bistånd för hemlig avlyssning, bland annat buggning får lämnas till andra stater. Svenska myndigheter kan också utföra åtgärderna på uppdrag av utländska stater. Sådana åtgärder ska prövas enligt de allmänna bestämmelserna om tvångsmedel enligt svensk lag.
Annons
Annons