search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Svårtolkat förslag mot dubbla förfaranden

Utredningen om rättssäkerhet i skatteförfarandet väcker många frågor. Skatteexperter på området ser flera svårigheter.

– En väldigt stor del av tiden i utredningen togs upp av det här med dubbla förfaranden. Det visade sig vara en svår nöt att knäcka, sa Kerstin Nyquist, skattejurist på Svenskt Näringsliv och en av experterna i utredningen som deltog när Institutet Skatter & Rättssäkerhet arrangerade ett seminarium i Stockholm den 21 oktober.

Här deltog också experterna Lars Persson, chefsåklagare hos Riksåklagaren, Olof Sundin, rättslig expert på Skatteverket, och sakkunnig i utredningen  Teresa Simon-Almendal, docent vid  Stockholms universitet och vice ordförande i Institutet Skatter & Rättssäkerhet.

Förslaget innebär att Sverige får praxis på skattetillägg från två olika högsta instanser, Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen. Vad kommer att hända om de båda domstolarna hamnar helt olika i sina bedömningar? Kan allmän domstol ge sig in i skatterättsliga analyser? Och vad kommer att hända när man skickar de här ärendena fram och tillbaka mellan Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten? Dessa frågor återkommer säkert i remissvaren som ska vara inne senast den 22 november. Advokat Börje Leidhammar, som var Advokatsamfundets expert i utredningen, kritiserade delar av förslaget i sitt särskilda yttrande.

– Vi har diskuterat om allmän domstol kan ge sig in och göra någon slags skatterättslig utredning om den oriktiga uppgiften i sig. Där gäller precis som i dag att allmän domstol inte bör ge sig in i svåra skatterättsliga analyser, utan hellre ska invänta Skatteverkets beslut, sa Teresa Simon-Almendal.

Utredningens huvuddrag presenterades av Kerstin Nykvist och därefter redogjorde Olof Sundin och Lars Persson för frågor som kan uppkomma inom deras verksamhetsområden. När det finns en brottsmisstanke ska Skatteverket  anmäla ärenden till åklagare om de rör summor över ett prisbasbelopp och Skatteverket får i ett sådant fall inte ta ut ett skattetillägg. Åklagaren gör sin bedömning och beslutar om ifall en förundersökning ska inledas. Om ärendet inte leder fram till ett åtal kan  därefter Skatteverket pröva om det kan tas ut  ett skattetillägg.

När det inte finns någon brottsmisstanke kommer det vara precis som i dag, det vill säga Skatteverket påför skattetilllägg och sedan finns möjlighet att processa i förvaltningsdomstol.

I de mål som går till åklagare, och åklagaren väljer att väcka åtal och yrkar på skattetillägg, ska den allmänna domstolen göra två prövningar till skillnad från i dag. När det gäller skattetillägget gäller ett lägre beviskrav än vad som är fallet i skattebrottsmål och det sker ingen subjektiv prövning på det sätt som gäller för mål om skattebrott.

– Tanken är inte att alla ärenden ska gå till allmän domstol, utan man får dela in dem i de fall där det finns brottsmisstanke och de fall där det inte finns det. Finns det ingen brottsmisstanke kommer de handläggas precis som förut och det gäller det stora flertalet av alla skattetillägg, sa Olof Sundin.

Utredningen anser att förslagen bör träda i kraft den 1 juli 2014 i vissa fall kombinerat med en övergångsreglering. Enligt förslaget ska möjligheten att föra skattefrågor i allmän domstol gälla oriktigheter från detta datum, vilket innebär att gamla regler kommer tillämpas lång tid framöver.

Men när det gäller möjligheten att Skatteverket ska kunna fatta ett beslut om skattetillägg separat under efterbeskattningstid finns inga övergångsregler, utan den träder i kraft omedelbart den 1 juli 2014.

Annons
Annons