search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Justitiekanslern

Justitiekanslern (JK) har till uppgift att bland annat övervaka att myndigheterna följer gällande lagar. Som JK ska Anna Skarhed utöver rättssäkerheten också värna yttrandefriheten och enskildas integritet.

Datoriseringen har inneburit att uppgifter som tidigare fanns i kortregister nu kan användas effektivare och spridas med vindens hastighet. Uppgifter om enskilda har blivit mer tillgängliga och det har också blivit lättare att begå fel eller att missbruka registren, förklarar Anna Skarhed som har 40 års erfarenhet av rättsväsendet framför allt som domare.

Registren behövs, menar JK, men de måste omgärdas med tydliga regler och kontroll. Det gäller bland annat när de ska få samköras och att de endast får användas för de syften de skapats för. Kontrollen mot missbruk vill Anna Skarhed i första hand att myndigheterna utövar själva, ett slags självsanering.

– Jag tror inte på att myndigheterna drivs av illvilja och inte har ambitionen att göra rätt. Men lagstiftningen är komplicerad, så visst begås fel och visst förekommer rent missbruk, förklarar Anna Skarhed och tillägger att om det finns ett register är det lätt att det används för andra ändamål än de avsedda och att det även visar sig finnas kvar när det borde förstörts eller gallrats.

Att avskaffa tillsynen över hur polisen och andra myndigheter använder registren är däremot inget alter­nativ.

Svårgripbart begrepp

Exemplet med den registrering av flera tusen personer under rubriken ”resande” som DN rapporterat om är ett exempel där vare sig tillsynen eller ”självkontrollen” verkar ha varit tillräcklig.

– Avslöjandet av registret visar tydligt vilken betydelse meddelarfriheten har för att uppdaga fel och oegentligheter. Den har gjort det möjligt för enskilda tjänstemän att under anonymitet lämna uppgifter för offentliggörande till bland annat medierna, säger hon.

När det gäller kontrollen av myndigheterna måste den för att bli effektiv kunna utgå från enskilda exempel.

– Det populära begreppet ”systemtillsyn” är svårgripbart. För att tillsyn ska få reell effekt och kunna ge den enskilde upprättelse men även för att blottlägga systemfel är det ofta nödvändigt att man utgår från konkreta fall. Jag tycker till exempel att utredningen om tillsynen av polisen hamnar fel när den säger att i första hand ska inte enskilda fall prövas, säger hon.

När staten kränkt en persons integritet, till exempel genom att inte gallra i register eller föra in uppgifter i dem som är otillåtna, kan den enskilde ha rätt till skadestånd. JK kan inom ramen för sin skadereglering fatta sådana beslut. Den enskilde kan på så sätt få ekonomisk ersättning utan att gå till domstol men har också rätt att väcka talan mot staten om han eller hon är missnöjd med JK:s beslut.

– Europadomstolen fällde Sverige för att Säkerhetspolisen inte gallrat uppgifter om bland annat journalisten Ingrid Segerstedt Wiberg. Efter den domen ansökte drygt 150 personer om skadestånd hos JK som betalade ut ersättning på mellan 10 000 och 35 000 kr till knappt 40 av de sökande för att deras rättigheter enligt Europakonventionen kränkts, berättar Anna Skarhed.

Tillsynen över domstolarna

JK beslutar också om ersättning till enskilda vid överträdelser av personuppgiftslagen. De senaste åren har runt 50 sådana ansökningar inkommit varje år varav drygt hälften resulterat i att enskilda fått rätt till skadestånd.

När det gäller avvägningen mellan skyddet för den personliga integriteten och brottsbekämpningen har det enligt Skarhed skett en förskjutning till förmån för brottsbekämpningen. Den har tillmätts större tyngd vilket enligt Anna Skarhed beror på både politiska ställningstaganden och vår allmänna syn på övervakning

– Det kan åskådliggöras med hur synen på kameraövervakning ändrats. JK höll emot i det längsta och hade en mycket sträng syn på när kameror på allmän plats fick sättas upp. Vid avvägningen mellan övervakningsintresset och skyddet för enskildas integritet övervägde det att människor inte skulle känna sig övervakade. Men domstolarna har sakta blivit alltmer tillåtande och nu har vi kameror i tunnelbanan, i taxibilar och på många andra platser dit allmänheten har tillträde. Och min uppfattning är att detta numera inte står i strid med allmänhetens uppfattning, förklarar Skarhed.

Det har ifrågasatts om Justitiekanslern som är regeringens ombudsman bör utöva tillsyn över domstolarna. Anna Skarhed menar att det finns skäl att behålla den ordningen, men tillägger att tillsynen givetvis måste ske med beaktande av domstolarnas självständiga ställning.

– Det handlar inte om att utöva tillsyn över själva dömandet utan kan till exempel handla om att påtala om den enskilde inte får sin sak prövad inom den tid som lagen kräver.

Justitie­kanslern (JK)

Anslag 2013: 37 miljoner

Anställda: 29

Reglering: Lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn

Uppdrag: JK ska värna integriteten och yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga verksamheten. JK ska också utöva tillsyn över myndigheter, reglera skadeståndskrav från enskilda samt företräda staten i förhandlingar.

Antal ärenden: Under 2012 avgjorde JK 1 179 tillsynsärenden varav 676 utgjorde anmälningar från enskilda. Antalet avgjorda skadeståndsärenden uppgick till 2 880 varav 85 gällde anmälningar för brott mot personuppgiftslagen.

Annons
Annons