search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Få budgetnyheter på det rättsliga området
I regeringens budgetproposition föreslås inga större förändringar i utgifterna på rättsväsendets område.

Regeringen föreslår att Rättsmedicinalverkets anslag ökas med 20 miljoner. Det finansieras genom att anslagen för Ekobrottsmyndigheten och kriminalvården minskas med 10 miljoner vardera. Enligt budgetpropositionen är det avgörande för hela rättsväsendet att Rättsmedicinalverkets verksamhet, med expertkunnande och utlåtanden, fungerar väl och är effektiv och tillförlitlig. Det höga trycket inom rättsväsendet under senare år ställer högre krav på myndigheten, som behöver ytterligare medel för att kunna säkerställa sitt arbete, skriver regeringen.

Anslaget för rättsliga biträden med mera föreslås öka med 40 miljoner eller 1,7 procent till 2,306 miljarder. Anslaget bekostar offentliga försvarare, målsägandebiträden, rättshjälpsbiträden och andra rättsliga biträden som ska betalas av allmänna medel. Den 31 januari tillsatte regeringen en utredare som har i uppdrag att föreslå åtgärder som kan minska kostnaderna för anslaget.

 

Hårdare krav på tolkar ökar rättssäkerhet
Ett krav på att tolkar och översättare i domstolarna ska vara auktoriserade skulle på ett enkelt sätt öka rättssäkerheten, enligt Ann Cederberg, chef för myndigheten Språkrådet. I en debattartikel på DN debatt i slutet av augusti argumenterade Cederberg för hårdare krav på rättstolkar.

Även Advokatsamfundet har bland annat i remissvar betonat rättstolkarnas betydelse för rättssäkerheten, och även pekat på vikten av att rättstolkar får bättre ekonomiska villkor.

 

Larmbågar kan motsvara kroppsvisitation
Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall använder larmbågar vid inpassering på ett sätt som saknar stöd i lagen. Det framgår av ett beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Larmbågarna används som rutin för att kontrollera om inpasserande har med sig metallföremål. Kontrollen gäller både patienter och besökare till avdelningen. Enligt IVO:s beslut kan man jämställa kontrollen med kroppsvisitation, och för att undersöka också besökare på det sättet saknas stöd i lag. I beslutet konstaterar IVO att beslut om kroppsvisitation inte får fattas generellt. Det är chefs­överläkaren som måste fatta besluten, och de måste fattas individuellt för varje patient.

Tidigare har Justitieombudsmannen kritiserat rutinmässiga kontroller med larmbåge av patienter och besökare vid rättspsykiatriska kliniker.

 

Fel att hemligstämpla hel förundersökning 
Stockholmspolisen gjorde fel när man vägrade att lämna ut en hel förundersökning till en advokatbyrå, med hänvisning till sekretess. Det fastslår Kammarrätten i Stockholm, som prövat polisens beslut.

Advokatbyrån begärde att få ta del av handlingarna kring en nedlagd förundersökning, men fick bara själva beslutet samt byråns egen korrespondens med polisen. Polisen ansåg nämligen att ”omständigheterna i sin helhet” var sådana att man inte kunde utesluta att utlämnandet kunde orsaka skada eller men för någon enskild.

Enligt Kammarrätten får inte polisen hantera ett begärt material på detta sätt. Visserligen finns det uppgifter i handlingarna som kan omfattas av sekretess. Men andra uppgifter kan lämnas ut. Polisen måste därför göra en noggrann prövning av varje enskild uppgift. Kammarrätten återförvisar därför ärendet till Stockholmspolisen för ny handläggning.

 

Försvarare får inte ta del av SKL-underlag
Statens kriminaltekniska laboratorium vägrade lämna ut ett underlag i en förundersökning till den misstänktes försvarare med hänvisning till förundersökningssekretessen. Advokaten överklagade, men kammarrätten går på SKL:s linje.

Advokaten pekade i sitt överklagande på principen om att försvarare har rätt att fortlöpande ta del av det som framkommer under förundersökningen. Men enligt förundersökningsledaren skulle det skada utredningen om handlingarna lämnas ut. Kammarrätten kommer i sitt beslut fram till att de begärda handlingarna omfattas av sekretess. Enligt domstolen kan man, inom ramen för rättegångsbalkens regler, begränsa den misstänktes insyn om den skulle skada utredningen.

 

Polisen topsar färre misstänkta
Under första halvåret 2013 tog polisen dna-prov, ”topsningar”, från 20 000 misstänkta gärningsmän. Det är en minskning med en tredjedel jämfört med förra året. Under samma tid 2012 gjorde polisen 30 000 topsningar.

Enligt Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) innebär det att färre dna-spår från brottsplatser kan kopplas till misstänkta personer. Antalet matchningar mellan misstänkta och brottsplatsspår har minskat med 14 procent från förra året.

Men enligt Rikspolisstyrelsen beror det mindre antalet topsningar i år på att polisen redan har topsat många yrkeskriminella, och det minskade antalet spår som kan kopplas till misstänkta kan bero på att många mängdbrott, som inbrott, begås av internationella ligor som försvinner ut ur landet innan de kan gripas och topsas.

 

Förslag om stärkt skydd för barn mot övergrepp
Regeringen vill ha ny lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Regeringen har beslutat om en proposition med förslag till lagändringar som utgör ett led i genomförandet av EU:s direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi. Syftet med lagändringarna är att skapa ett starkare skydd för barn mot sexuella övergrepp.

Enligt förslaget införs en ny lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Genom lagen skapas en skyldighet för den som erbjuds en anställning, ett uppdrag eller en praktiktjänstgöring inom vissa verksamheter att på begäran visa upp ett utdrag ur belastningsregistret, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn.

 

Förslag om skärpt straff för mord får kritik
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är kritisk till justitieminister Beatrice Asks förslag att skärpa normalstraffet för mord till livstids fängelse, som presenterades den 30 augusti.

Enligt Anne Ramberg agerar regeringen på bristfälligt underlag. Om man ska omkullkasta den några år gamla lagstiftningen, ska det göras genom en noggrann utredning, inte genom en intern departementspromemoria. Anne Ramberg anser att förslaget är ett sätt för regeringen att visa att man tar hårdare tag. Förslaget är för onyanserat och saknar spännvidd föratt täcka extrema situationer, anser hon. Departementspromemorian med förslaget kommer tätt inpå valet, och mycket kort tid efter den utredning om påföljder vid mord som ledde till lagändringarna 2009.

 

Axel Calissendorff startar boutiquebyrå
Axel Calissendorff, senior partner på Roschier och tidigare ordförande i Sveriges advokatsamfund, sluter sig till skaran av erfarna advokater som väljer att lämna en större affärsjuridisk advokatbyrå för att övergå till nischad advokatverksamhet på egen boutiquebyrå. Axel Calissendorff startar nischbyrån tillsammans med Jan Sjöberg som nu är partner på Wistrand. Firmanamnet blir Calissendorff & Co.

Axel Calissendorff lämnade Mannheimer Swartling 2005, och ansvarade därpå för att etablera den finländska advokatfirman Roschier i Sverige och för att bygga upp Roschiers kontor i Stockholm. Under de senaste åren har han haft ett antal mer personliga uppdrag, bland annat som så kallad trusted advisor åt flera bolag och företagsledare med central ställning i det svenska näringslivet.

 

Ratsit och Merinfo bryter mot lagen
I två beslut konstaterar Datainspektionen att webbplatserna ratsit.se och merinfo.se lämnar ut ekonomisk information om privatpersoner på ett sätt som strider mot kreditupplysningslagen. Ratsit och Merinfo anser att den lönerankning som de publicerar består av oprecis statistik där det inte går att utläsa någon enskild persons inkomst, och att informationen inte är avsedd att visa någons kreditvärdighet. Därför anser företagen att de inte behöver följa kraven i kreditupplysningslagen. Men enligt Datainspektionen är lönerankning kreditupplysningsverksamhet. Därför måste företagen följa kreditupplysningslagen.

Annons
Annons