search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Den goda affären i skymundan

Upphandling kan vara ett verksamt medel både för att spara skattepengar och för att påverka företagen att bli mer miljömedvetna och socialt medvetna. Men det behövs förändringar, både i lagstiftning och i ledarskap för att nå dithän, enligt Anders Wijkman som på regeringens uppdrag utrett hur den offentliga upphandlingen kan göras bättre.

Upphandlingsutredningen presenterade sitt slutbetänkande Goda affärer – en strategi för offentlig upphandling i mars 2013. Redan 2011 kom utredaren Anders Wijkman med ett delbetänkande, inriktat på analys av situationen på upphandlingsområdet.

Utredaren använder i betänkandena begreppet ”den goda affären” för att beskriva hur upphandlingen borde fungera. Den goda affären innebär framför allt att skattepengar används på effektivast möjliga sätt, att medborgarna får bästa möjliga verksamhet för pengarna, att man tar hänsyn till miljö och andra samhällsfaktorer och att man vårdar en god konkurrens på marknaden.

Målet är alltså klart. Men det finns många hinder för att nå den goda affären, enligt utredningen, som konsulterat företrädare för näringsliv och offentlig sektor samt forskare på området. Bland annat fokuseras det allt för mycket på att bara följa lagen, på bekostnad av andra faktorer som ska leda till den goda affären. Dessutom följer de upphandlande myndigheterna allt för sällan upp att leverantörerna uppfyller de krav som ställts i upphandlingen.

Wijkman finner också att den offentliga upphandlingen lider av brist på ledarskap och strategiskt perspektiv. Kunskapsbristerna på området är stora och statistiken är bristfällig.

På det rättsliga området konstaterar Anders Wijkman att lagstiftningen och dess tillämpning upplevs som både krånglig och oflexibel, och att det stora antalet överprövningar leder till förseningar och fördyringar och emellanåt till svårigheter att tillhandahålla viktig offentlig service.

Upphandlingsutredningen lämnar en lång rad förslag på hur upphandlingen kan göras bättre. Det handlar bland annat om bättre ledarskap, ökad forskning och kunskapsspridning. På det rättsliga området föreslår Wijkman bland annat att

• ett nytt upphandlingsförfarande med förhandling införs i LOU

• gränserna för direktupphandling höjs

• upphandlingsmålen centraliseras till tre förvaltningsrätter och en kammarrätt

• direktupphandling tillfälligt får användas när en upphandling blivit fördröjd av överprövning.

Advokatsamfundet var i sitt remissvar till utredningen i huvudsak positiv till Wijkmans förslag. Samfundet pekade dock på problemen med att ha flera parallella mål för upphandlingen. Det riskerar att skapa rättsosäkerhet när flera olika mål, icke-diskrimineringsprincipen och miljöhänsyn, kommer i konflikt.

Advokatsamfundet konstaterar också att trots allt tal om förenkling tycks varje ny utredning snarare medföra fler direkta lagregler som ska tillämpas.

Centralisering av upphandlingsmålen till några få domstolar kan, enligt Advokatsamfundet, vara en väg att höja kvaliteten på avgörandena. Samfundet anser också att det kan övervägas om inte prövningen av upphandlingsmål skulle passa bättre i allmän domstol än i förvaltningsdomstol.

Ett förslag säger Advokatsamfundet direkt nej till, nämligen att upphandlande myndighet ska få direktupphandla under tiden som det pågår en överprövning. Om upphandlaren varit ute i god tid och tidsmässigt planerat för en överprövning kan har man redan med nuvarande regler goda möjligheter att få göra en direktupphandling, anser samfundet. 

Annons
Annons