search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Nämndemannautredningen: Flera radikala förslag

Nämndemannautredningen föreslår en rad nyheter. Bland annat att hälften av nämndemännen ska väljas från en fri kvot och att de tas bort helt i kammarrätt och hovrätt.

Utredningens uppgift har varit att genomföra en översyn av nämndemannasystemet och överväga åtgärder för att skapa ett nämndemannasystem som även i framtiden kan bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna. Den 25 juni lämnade Nämndemannautredningen över sitt betänkande till justitieminister Beatrice Ask.

Enligt utredningen har nämndemännen en viktig funktion i domstolarna. Genom att utöva insyn i domstolarna och ha inflytande över avgörandena bidrar nämndemännen till att bibehålla förtroendet för rättsväsendet och skapa legitimitet för domstolarnas avgöranden.

Utredningen anser att nämndemännen bör medverka i de mål och domstols­instanser där de, förutom att utöva insyn, gör mest nytta ur andra aspekter, till exempel genom att bidra med ytterligare erfarenhet och perspektiv på de frågor som prövas i målet. Enligt utredningen bör nämndemän inte medverka i mål som är av enkel beskaffenhet. Nämndemän är vanligtvis inte heller motiverade i mål som huvudsakligen innehåller komplicerade rättsfrågor. Medverkan av nämndemän bör koncentreras till mål med mer omfattande utredning eller som aktualiserar svårare skälighets- eller bevisbedömningar.

Nämndemannautredningen föreslår en rad förändringar:

  • I hovrätter och kammarrätter ska nämndemän inte delta.
  • I de mål i underrätterna där nämndemän medverkar minskas antalet nämndemän från tre till två.
  • Fler brottmål ska avgöras utan nämndemän. I familjemålen föreslås inte några förändringar.
  • I förvaltningsrätterna ska skattemål kunna avgöras utan nämndemän.
  • Lämplighetskravet skärps, en obligatorisk introduktionsutbildning införs, och arvodet dubbleras.
  • Ett helt nytt rekryteringsförfarande införs. Syftet är att bredda rekryteringen till icke partipolitiska kretsar och skapa en mer representativ nämndemannakår, vad gäller främst ålder. Den som vill ska till kommunen respektive landstinget kunna ansöka eller nominera annan till nämndemannauppdraget. Utredningen föreslår att det införs ett lagfäst krav på att fullmäktige ska välja minst hälften av nämndemännen från den grupp av kandidater som inte är nominerade av ett politiskt parti som är representerat i fullmäktige, en så kallad fri kvot. Den fria kvoten ska väljas genom majoritetsval.

– Förslagen kan bidra till att rättssäkerheten bibehålls, säger utredningens ordförande, lagman Inger Söderholm.

Genomförs utredningens förslag innebär det att dagens nämndemannakår minskas från 8 300 till 5 200. Utredningen bedömer att de delförslag som leder till kostnadsminskningar inte äts upp av de ökade kostnaderna för det reformerade rekryteringssystemet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Nämndemannauppdraget – breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

Annons
Annons