search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Dubbelbestraffningsförbudet: RÅ och HD tar krafttag med resningsansökningar

Resningsansökningar i hundratal kan komma in till domstolarna. Det är en konsekvens av sommarens HD-avgöranden om ”dubbelbestraffning” i skattebrottsmål.

Högsta domstolen meddelade i juni och juli två viktiga avgöranden i frågan om ne bis in idem, ”dubbelbestraffning”. Pleniavgörandet den 11 juni innebär att det inte är tillåtet att lagföra eller straffa någon för skattebrott, om personen redan har påförts skattetillägg av Skattemyndigheten. Och avgörandet den 16 juli innebär att dubbelbestraffningsförbudet anses gälla i svensk rätt retroaktivt sedan den 10 februari 2009. Det var då Europadomstolen meddelade sin dom i det så kallade Zolotuchin-målet. Den som därefter har dömts för skattebrott eller grovt skattebrott, efter att ha påförts skattetillägg, kan beviljas resning eftersom domen kan strida mot förbudet mot dubbelbestraffning.

Om skattetillägget däremot påfördes efter det att åtal väcktes är det inte lagföringen som är otillåten, utan skattetillägget – och det blir en fråga för förvaltningsdomstolarna. Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har satt in stora resurser för att hitta mål där det kan finnas grund för resning.

Riksåklagaren har tagit initiativ till en omfattande granskning av skattebrottsdomar från tiden efter den 10 februari 2009, i samråd med Ekobrottsmyndigheten.

– Vi tillsatte med omedelbar verkan en grupp av ungefär tio åklagare hos Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten som gemensamt har gått igenom ärenden, säger riksåklagare Anders Perklev.

– Den nya grunden för resning kom ganska hastigt. Ingenting i HD:s beslut i juni indikerade att det här skulle gälla retroaktivt, utan det framgick genom julibeslutet. Vi har med kort varsel fått skapa en organisation för att ta hand om de resningsfrågor som uppkommer. Det var mitt i sommaren, under semestertid, så vi fick samla de resurser som var tillgängliga, säger Anders Perklev.

Om den enskilde som har dömts inte själv begär resning, ansöker RÅ om resning till den dömdes fördel när förutsättningar finnsoch den dömde verkställer fängelsestraff eller snart ska börja göra det.

– Vi är snart klara med att gå igenom de ungefär 160 ärenden där någon är frihetsberövad eller väntar på att avtjäna fängelsestraff, säger Anders Perklev.

Enligt RÅ:s uppskattning är det omkring en tredjedel av ärendena som påverkas av HD:s avgöranden.

Kammaråklagare Yngve Rydberg arbetar med genomgången hos Riksåklagaren.

– Riksåklagaren och Ekobrottsmyndigheten har tillsammans identifierat alla ärenden där någon är dömd för skattebrott, och tagit in domarna i målet. Sedan har Skattemyndigheten tillfrågats om personen har påförts skattetillägg och när beslutet togs, berättar Yngve Rydberg.

Sedan Skatteverket har svarat, granskar en handläggare ärendena. Finns det ingen grund för resning, skrivs ärendet av direkt. Om däremot förutsättningarna är uppfyllda, går åklagarna in i belastningsregistret och ser efter om personen avtjänar fängelsestraff eller står i begrepp att göra det.

– Då kollar vi med Högsta domstolen om personen själv har gått in med en resningsansökan. Annars gör vi själva en resningsansökan till förmån för den dömde, säger Yngve Rydberg.

Även HD har tagit initiativ för att underlätta handläggningen av de väntade resningsansökningarna.

– Det handlar i huvudsak om att organisera om de resurser vi har. Det är vår ambition att organisera detta, så att det inte ska behöva drabba den normala prejudikatbildningen, säger Stefan Lindskog, justitieråd och ordförande på avdelning i HD.

Åklagarmyndigheten och HD har publicerat information med ingående anvisningar om resningsfrågan på sina webbplatser. En grupp för utbyte av information om resningsärenden, med representanter för HD, RÅ och Advokatsamfundet, har avstämningsmöte varje vecka. Kontaktpersoner är justitiesekreteraren Claes Söderqvist, HD, överåklagare Björn Ericson, RÅ, och Advokatsamfundets chefsjurist Maria Billing.

Den stora mängden förväntade resningsansökningar kräver en stor arbetsinsats för Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och domstolarna.

Om resningsansökan avser en hovrättsdom, handläggs den av HD, som begär yttrande från Riksåklagaren. Övriga fall handläggs av hovrätterna och de lokala åklagarna.

Enligt Riksåklagarens beräkningar meddelade tingsrätterna under tiden 10 februari 2009 – 11 juni 2013 ungefär 1 200 domar som avser skattebrott eller grovt skattebrott, och som har vunnit laga kraft. Motsvarande antal domar från hovrätterna är omkring 820. Sammanlagt finns alltså över 2 000 domar där det är möjligt att det kan bli aktuellt med resning, om någon som har dömts tidigare hade påförts skattetillägg.

Men det går inte att säga hur många personer som berörs. Varje dom kan avse flera tilltalade personer, och samma person kan förekomma i flera olika domar.

Den 9 juli fanns det 111 personer som verkställde fängelsestraff för skattebrott eller grovt skattebrott. Samtidigt fanns 56 personer som hade dömts till fängelse för brotten, men inte hade börjat verkställa sitt straff.

Många av dem som verkställde fängelsestraff hade själva ansökt om resning, visar Åklagarmyndighetens genomgång. I början av augusti hade HD fått in omkring 90 ansökningar om resning grundade på beslutet om dubbelbestraffning.

HD har beslutat om inhibition i ett antal fall. Det innebär att verkställigheten av fängelsestraffet avbryts i väntan på beslut i resningsfrågan.

Hanteringen av resningsärendena är ofta komplicerad. I många fall avser fängelsestraffet flera brott. Om HD då beviljar resning som gäller en dom för skattebrott där skattetillägg hade påförts tidigare, återförvisas målet till lägre instans. Hovrätten eller tingsrätten ska då fastställa längden av fängelsestraffet för de övriga brotten, sedan skattebrottet som omfattas av resningen har ”fallit bort”.

Annons
Annons