search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Utvidgat meddelarskydd utreds

”Det finns behov av en utvidgad lagstiftning om meddelarskydd för anställda i offentligt finansierad verksamhet i privat regi.” Det skriver riksdagens konstitutionsutskott (KU) i sitt senaste betänkande om tryck- och yttrandefrihetsfrågorna (2011/12:KU13).

I betänkandet yttrar sig utskottet över 22 motionsyrkanden som berör yttrandefrihetsfrågor. Merparten av yrkandena gäller meddelarfriheten.

I inte mindre än tolv motioner signerade av ledamöter från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna krävs att meddelarskyddet ska omfatta även anställda som arbetar inom privat verksamhet som finansieras med offentliga medel.

Motionerna som lämnats in år efter år har alltid avslagits. Regeringspartierna har hävdat att det skulle strida mot den fria avtalsrätten och att frågan är mycket komplex och att flera utredningar inte lyckats hitta en lösning. Regeringen har via justitieministern i riksdagen framhållit att Socialdemokraterna under i vart fall tio år sagt nej till en utvidgning av meddelarfriheten.

Men droppen, motionerna, har urholkat stenen.

Motionärerna har fått ett enigt utskott bakom kravet på en utredning. Enligt utskottets betänkande ska en meddelarfrihet för dessa grupper så långt möjligt ha samma styrka som för offentliganställda. För att upprätthålla förtroendet för att offentliga medel används på ett effektivt sätt behövs det enligt utskottet regler som gör att förhållanden som det finns anledning att uppmärksamma blir kända. Regeringen har nu också tillsatt en utredning som förväntas lämna sitt förslag i slutet av året.

Motioner om begränsningar

Antalet motioner inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga område uppgår varje år till 20–30 stycken. Bland dem finns även enstaka återkommande motioner om att meddelarfriheten för uppgifter som berör brott bör begränsas.

”Det finns flera exempel på tillfällen då sekretessbelagda uppgifter från pågående polisiära förundersökningar läckts och publicerats medialt. När detta sker blir syftet sällan att informera allmänheten eller att påtala allvarliga missförhållanden i en utredning, utan istället att skapa slagkraftiga och lösnummersäljande rubriker, förstasidor och löpsedlar”, skriver socialdemokraten Susanne Eberstein i sin motion.

Eberstein kräver att undantagen från meddelarfriheten vidgas till att gälla ”alla uppgifter från pågående brottsutredningar” och vill ha en ”översyn av undantag från meddelarfriheten för polismyndighetens personal vid pågående brottsutredningar”. Liknande krav framförs i en motion av kristdemokraten Otto von Arnold som därtill också vill se över sekretessen vid polisingripanden.

Precis som tidigare år avvisar utskottet motionärernas krav. Utskottet avslår också vänsterpartisten Josefin Brinks krav på obligatorisk information om meddelarfrihet och efterforskningsförbudet. Det behövs enligt motionären eftersom det trots reglerna förekommer att offentliga arbetsgivare ”sätter munkavle” på anställda med hänvisning till lojalitetsplikten.

Annons
Annons