search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Exempel på fall: Repressalieförbudet

JK kritiserar lagman för att ha vidtagit repressalier

Lagmannen vid Göteborgs tingsrätt, Stefan Strömberg, blir upprörd när en domare kritiserar förhållandena vid tingsrätten i lokalradion. I ett e-brev till samtliga domare och till generaldirektören för Domstolsverket går lagmannen till hårt angrepp mot domaren som på uppdrag av Domstolverket arbetat med att avgöra äldre domar vid landets tingsrätter.

Enligt Strömberg har domaren sin fulla rätt att uttala sig men uttalandena är ”osakliga” och uppfattas av många som ”kränkande”. Domaren uppmanas att be om ursäkt. Till detta ”vill jag lägga” skriver Strömberg ”att jag nås av envisa rykten om att Du på de utbildningar Du medverkar i på Domstolsakademin uttalar Dig nedvärderande om tingsrätten och dess sätt att arbeta. Det ska Du sluta med!”. JK konstaterar i sitt beslut att repressalien mot domaren visserligen inte faller inom det straffbara området men att uppmaningen att be om ursäkt framstår ”som mindre väl övervägd”.

Att uppmana en domare att sluta med att uttala sig om verksamheten får enligt JK:s mening ”anses ha gått över gränsen för vad som är lämpligt med hänsyn till grunderna för den yttrandefrihetsrättsliga regleringen”.

JK, kritik mot rikspolischefens stab

En anställd vid polisen i Östergötland riktar kritik mot sina chefer för att tjänstefordon används på ett sätt som strider mot trafiklagstiftningen. Polismannen uttalar sig även i massmedierna men när han inte får gehör hos den egna ledningen skriver han också till rikspolis­chefen. Från en i rikspolischefens stab får han svaret att medierapporteringen skadar ”polisväsendet i stort” och att rapporteringen även uppfattas som besvärande.

I sitt yttrande till JK tar rikspolischefen avstånd från formuleringarna i brevet till polismannen. Formuleringarna har enligt rikspolischefen använts ”av ren obetänksamhet” och rikspolischefen deklarerar att han vidtagit åtgärder för att det inte ska upprepas.

Rikspolischefen Bengt Svenson förklarar också att meddelarfriheten är ett viktigt fundament för statlig verksamhet och ”inte minst i en organsation som är omgärdad av sekretessregler som Polisen har meddelarfriheten en viktig funktion att fylla”.

JK är inte helt tillfreds med svaret utan noterar att den som svarade på brevet normalt är verksam som polismästare i södra Sverige. Mot den bakgrunden och andra rapporter i massmedierna om bristande öppenhet inom polisen är det enligt JK angeläget att rikspolischefen ”inpräntar” i hela organisationen ”vikten av att varje polis grundlagsfästa rättigheter respekteras”. Det får enligt JK inte förekomma att enskilda poliser möts av ”kritik, repressalier eller hot om sådana åtgärder” när han eller hon utövar sina rättigheter.

Polischef som anmälde anställd kritiserades

När en polisman i Borlänge uttalar sig kritiskt i Borlänge Tidning om höjningen av ordningsboten för vissa trafikbrott får länspolismästaren Matts Johansson nog. Polismannen anklagas för tjänstefel och myndigheten sänder en anmälan till JK.

JK konstaterar att polismannen utnyttjat sin yttrandefrihet och att uttalandena i tidningen inte utgör tjänstefel.

Men därmed är saken inte avslutad. I stället för att kritisera polismannen inleder JK en prövning om länspolismästaren begått ett brott mot repressalieförbudet och gjort sig skyldig till tjänstefel. Enligt JK är det ett brott mot repressalieförbudet att överhuvudtaget anmäla polismannen till JK. Åtgärden utgjorde ”en enligt TF otillåten repressalie” skriver JK och riktar kritik mot myndigheten.

Men eftersom anmälan mot polismannen inte får några rättverkningar för honom var den otillåtna åtgärden inte tillräcklig för att åtala länspolismästaren för tjänstefel och heller inte tillräcklig för att utdela en disciplinåtgärd mot länspolismästaren.

Annons
Annons