search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Exempel på fall: Efterforskningsförbudet

Tavelkuppen mot Nationalmuseum

Den uppseendeväckande kuppen mot Nationalmuseum år 2000 då tre värdefulla tavlor stjäls bevakas intensivt av medierna. Inte minst kvällpressen publicerar uppgifter som endast ett fåtal personer kan känna till.

Åklagaren Nils-Eric Schultz och förundersökningsledaren uppmanar i kraftiga ord i ett pressmeddelande som riktas till läckan: ”Nu börjar jag bli dj-t trött på Dig som läcker information till kvällspressen angående tavelrånet …”

Schultz uppmanar läckan att lägga av eftersom agerandet saboterar arbetet och ett fortsatt utlämnande av uppgifter kan leda till att läckan blir upptäckt.

Justitiekanslern inleder förundersökning för brott mot tystnadsplikten eftersom även uppgifter som omfattades av kvalificerad sekretess och som därmed bryter efterforskningsförbudet publicerats. Förundersökning läggs ned eftersom brott inte kan styrkas.

Något åtal mot Nils-Eric Schultz för brott mot repressalieförbudet väcker inte JK. JK uttrycker förståelse för frustrationen hos förundersökningsledaren men menar att ordvalet var mindre väl valt när det gäller uttalandet om risken att läckan skulle avslöjas.

Kommunalchef fälld för efterforskning

Chefen för en förvaltning i Burlöv fälls av tingsrätten för brott mot efterforskningsförbudet.

Den kommunale chefen får av andra chefer kännedom om att Sydsvenska Dagbladet kontaktat flera personer i kommunen och ställt frågor om ett försenat skolbygge.

Enligt den åtalade chefen har tidningen under våren 2012 publicerat ett antal ”negativt vinklade” artiklar om skolbygget som därtill innehöll faktafel.

Vid ett ”spontanmöte” i korridoren resonerar chefen och några andra personer med chefsbefattningar om artiklarna. En av de närvarande uttrycker enligt tingsrättens dom att ”var kan de få allt skräp ifrån”.

När en administratör i kommunen kommer förbi får hon frågan om det är hon som gått till tidningen. Den åtalade chefen ska också ha uttryckt att ”där har vi den skyldige” när administratören passerar i korridoren. I tingsrätten säger kvinnan att chefen även uttryckt att ”då får vi ta reda på vem som gått till tidningen”.

Genom sitt agerande anser tingsrätten att chefen även om hans ”syfte endast varit att få kontakt med uppgiftslämnaren för att rätta till felaktiga sakuppgifter är hans förfarande att bedöma som brottsligt” och dömer honom till 60 dagsböter.

Annons
Annons
Annons