search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Att betala för tips: Ekonomisk ersättning eller muta?

Professorn i civilrätt Claes Sandgren har återkommande kritiserat medierna för att de betalar för nyheter. Tidningsutgivarnas vd Per Hultengård tillbakavisar kritiken bestämt.

Att läsare i allmänhet får betalt för ett tips eller en insänd bild är inget att uppröras över. Men att medierna förmår anställda vid myndigheter att lämna ut sekretessbelagda uppgifter utgör ett samhällsproblem, säger Claes Sandgren.

Enligt honom gör sig den som betalar för sådana uppgifter skyldig till mutbrott.

– Det finns i många fall inget ädlare motiv bakom att medierna betalar mutor. I regel handlar det om avslöjanden om kändisar. Det är skvallerjournalistik och har inget med en ambition att avslöja missförhållanden att göra, säger han.

Att journalister och deras branschorganisationer försvarar det här sättet att skaffa information upprör honom.

– Att själva muta och samtidigt skarpt kritisera till exempel företag som avslöjats för att ha betalat ut mutor i Sverige eller andra länder kan inte beskrivas som annat än hyckleri, förklarar Claes Sandgren.

Tidningsutgivarnas vd Per Hultengård anser det inte särskilt märkligt att någon ersätts för att ha levererat en tjänst. Han ställer sig också frågande till vilken grund Claes Sandgren har för sina påståenden.

– Claes Sandgren har ingen aning om i vilken omfattning eller om det överhuvudtaget förekommer att medierna betalar för nyhetstips mer än i form av enklare ersättning för läsartips, säger Per Hultengård.

Om det finns misstankar om att uppgifter som publicerats skulle ha tagits fram genom att ett brott begåtts, till exempel inbrott, dataintrång eller mutbrott, är det som regel inte möjligt att effektivt utreda misstankarna. Förbudet för efterforskning och bestämmelserna om tystnadsplikt innebär att det inte är tillåtet för en åklagare att till exempel förhöra anställda eller ställa frågor till journalister.

En journalists tystnadsplikt kan bara vika i mycket extrema fall till exempel vid spioneri eller om en domstol anser att det är av ”synnerlig vikt” att källans identitet röjs. Rekvisitet ”synnerlig vikt” är strängt och domstolarna ställer därför höga krav för att bryta tystnadsplikten.

När det gäller efterforskning kan JK starta en förundersökning för att efterforska källan endast om de uppgifter som publicerats faller under kvalificerad sekretess eller om ett dokument med hemliga uppgifter kommit på drift. Det är endast i dessa fall en förundersökning skulle kunna uppdaga om det också förkommit att någon tagit emot ersättning.

Claes Sandgren, som också är ordförande i Institutet mot Mutor, hoppas trots allt att medierna själva ska ta itu med det han betecknar som ett problem. Ett förbud mot att muta borde enligt Claes Sandgren skrivas in i de yrkesetiska reglerna.

Men det kommer inte att ske enligt Per Hultengård.

– Det finns ingen anledning att reglera ett icke-problem. Det är däremot extremt viktigt att meddelarfriheten upprätthålls för att uppdaga oegentligheter inom det allmänna. Det finns ett pris för detta, som kan innebära ett illojalt läckande, men som för att alls kunna äga rum där det verkligen behövs, måste finnas och – faktiskt – även kunna innefatta en ekonomisk ersättning, säger Hultengård.

Se över lagstiftningen

Om medierna inte själva agerar är Claes Sandgren inte främmande för att lagstiftningen ses över.

– Men jag vill inte avskaffa meddelarfriheten för någon grupp eller rent generellt. Den väg lagstiftaren i så fall bör välja är att låta fler uppgifter falla in under kvalificerad sekretess. Därmed bryts meddelarskyddet i dessa fall, förklarar han utan att ange vilka uppgifter som borde ges ett starkare sekretesskydd.

Även om det framkommer att en myndighetsperson tagit emot ersättning för att lämna ut en uppgift till media inställer sig frågan om det verkligen begåtts ett mutbrott.

Bestämmelsen i brottsbalken om mutbrott syftar till att skydda viktiga samhällsfunktioner och komma åt fall där någon genom en förmån låter sig påverkas i sin myndighetsutövning. I lagens förarbeten anges muta som en förmån ”som ges till anställda hos domstolar och andra myndigheter i syfte att påverka den dömande verksamheten, annan myndighetsutövning eller offentlig upphandling”. Ytterligare ett krav är att beslutet står i strid med gällande rätt.

Att lämna ut hemliga uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medier strider inte mot gällande rätt. Grundlagen gör det straffritt att lämna ut sådana uppgifter. Ett sådant utlämnande kan heller inte anses utgöra myndighetsutövning.

Även i de fall uppgifter med kvalificerad sekretess eller dokument med hemliga uppgifter lämnats ut mot ersättning är det sannolikt inte frågan om ett mutbrott. Sådana överträdelser kan däremot beivras enligt straffbestämmelserna om meddelarbrott i yttrandefrihetsgrundlagarna.

Annons
Annons
Annons