search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Advokaten och tystnadsplikten

Advokater har en i lag stadgad tystnadsplikt och den framgår även av de advokatetiska reglerna. Man kan säga att advokaters tystnadsplikt är dubbelt reglerad.

Om en domstol eller åklagare med stöd i rättegångsbalken beslutar om så kallat yppandeförbud står det över vad som gäller enligt god advokatsed. Ett yppandeförbud innebär att uppgifter som lämnats bakom stängda dörrar och för vilka det råder sekretess i domstolen inte får röjas av någon av de närvarande. Sådana beslut fattas oftast efter begäran från åklagare. Åklagare kan också besluta om yppandeförbud för uppgifter som förekommer under en pågående förundersökning. När det gäller meddelarskyddet så gäller inte det då ett ärende belagts med yppandeförbud. Den som läcker uppgifter kan därför bli åtalad vid dessa tillfällen.

Advokater liknar ibland yppandeförbudet vid ett gissel. När Peter Althin ser tillbaka på 39 år som advokat kan han konstatera att yppandeförbudet var ”inne” bland åklagarna framför allt några år runt millennieskiftet.

– Jag drabbades själv av det. Det inträffade tillräckligt många gånger för att det skulle vara motiverat att väcka frågan i riksdagen där jag  var ledamot för Kristdemokraterna. Då gjordes en undersökning som visade att det trots allt inte var så vanligt förekommande i synnerhet inte utanför Stockholm, säger han och har intrycket att yppandeförbud används betydligt mindre i dag än för några år sedan.

Peter Althin förstår upprördheten hos advokater när en åklagare berättar men advokaten måste hålla tyst.

– Jag har själv känt frustration när jag efter en förhandling sett hur åklagaren står och berättar för journalisterna medan jag själv inte kunnat säga något. Åklagaren har kunnat berätta eftersom det är han eller hon som avgör vad som kan sägas utan att det skadar utredningen. Det borde alltid vara domstolarna som bestämmer vilka uppgifter som ska omfattas av yppandeförbudet, menar han.

Peter Althin tvivlar på att det som regel gagnar klienterna att processen också förs i medier.

– Det har aldrig varit min linje att använda medierna för att läcka uppgifter, förklarar han.

Hålla tand för tunga

Visserligen omfattas samtliga närvarande vid en domstolsförhandling av yppandeförbudet, även åklagare och poliser. Men det träffar inte de poliser som har kännedom om ett fall men som inte var närvarande vid förhandlingen. De har därmed rätt att i skydd av meddelarfriheten sprida uppgifter som försämrar klientens ställning hos allmänheten och därmed även under den fortsatta rättsprocessen. Men advokaten måste hålla tand för tunga. Den ende han eller hon kan tala med om uppgifterna är klienten.

– Vi måste och tjänar i det långa loppet på att följa reglerna, säger Althin.

Peter Althins kollega, advokat Johan Eriksson, instämmer.

– Som advokat ska man givetvis inte bryta mot yppandeförbudet även om det känns hårt att motparten, åklagaren, uttalar sig. Vid ett tillfälle sade jag till en åklagare att nästa gång han uttalade sig offentligt skulle jag tolka det som att han ansåg att yppandeförbudet inte gällde längre, berättar han.

Gäller formellt inte advokaten

Den tystnadsplikt som finns för poliser och åklagare under en förundersökning där yppandeförbud inte gäller omfattar formellt inte advokaten och klienten.

– En advokats tystnadsplikt gäller i normalfallet enbart för vad som förevarit mellan klienten och advokaten. Denna tystnadsplikt kan och får bara brytas om klienten godkänner det. Det är en mycket grannlaga uppgift att avgöra vad man ska berätta offentligt om klienten anser det. Det är lätt att offentliggörandet av uppgifter slår tillbaka mot försvaret, säger Johan Eriksson och fortsätter:

– Frågan är om det finns något värre straff för en person som är häktad men oskyldig att bli utpekad som brottsling i medierna. I sådana fall kan det vara motiverat att advokaten offentligt försöker korrigera eller mildra den bild som åklagaren gett. Men offentliga uttalanden kan aldrig komma ifråga i de fall det innebär ett brott mot yppandeförbudet eller god advokatsed.

Om uppgifter för vilka det råder sekretess kommer i omlopp i grundlagsskyddade medier gäller huvudregeln att myndigheterna inte får efterforska vem som lämnat uppgifterna.

Bestämmelserna innebär att den advokat som anser att en uppgift från åklagarsidan behöver bemötas kan lämna uppgifter till medierna anonymt och skyddas av förbudet för myndigheter att efterforska källan.

– Men jag anser inte att det är god advokatsed att i skydd av rätten att vara anonym läcka uppgifter till medierna, menar advokat Peter Althin.

Det ska poängteras att meddelarskyddet bryts och efterforskning får ske om det handlar om uppgifter som omfattas av kvalificerad sekretess eller yppandeförbud.

Annons
Annons