search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Skifte i kriminaliteten – från stöld till bedrägeri

Bättre samordning, större samsyn, djupare branschsamverkan och ett ökat eget ansvar för att möta de kriminella hoten mot näringslivet.
Detta lyftes fram som lösningar vid seminariet som avslutade Folk och försvars årsmöte i Stockholm.

Stölder i butiker och varuhus, fabriker och kiosker har markant minskat. Investeringsbedrägerier, förskingring och trolöshet mot huvudman är i stort oförändrade. Stölder av lager och transporter är ett växande problem, dessutom har bensin- och dieselstölder ökat kraftigt på sistone.

– Framför allt är utvecklingen av bedrägeribrotten allvarlig och markerar ett skifte i kriminaliteten. Vi är på väg från ett samhälle där man tar till ett där man lurar. Detta är framtidens brottslighet, sa Lars Korsell, enhetschef på Brå.

Skiftet från stölder till bedrägerier beror på att mindre kontanter är i omlopp och en förskjutning av värdena. Tidigare låg de i saker, nu är det ofta immateriella tillgångar som stjäls. Företagen är inte bara offer utan också förövare.

– De utpressar varandra ibland. Stora lager- och transportgodsstölder är inget som säljs på Blocket utan detta går in i näringslivet igen.

 Rikskriminalchefen Klas Friberg underströk att mycket skett inom polisen för att adressera problematiken.

– Vi har byggt en struktur för att möta trendförändringen att lura och inte ta, sa han.

För två år sedan bildade polisen en nationell operativ ledningsgrupp. Sakkunnigmyndigheter inom polisen är specialinriktade på olika typer av brottslighet. Det finns sju samverkansområden med kontaktpersoner dit branschföreträdare kan vända sig med sina problem.

Rikskriminalchefen medgav att man tidigare kunnat visa större intresse för information om brottslighet inom olika branscher, men påpekade att den interna kommunikationen i branschföreningarna är bristfällig. När polisen kallade säkerhetscheferna vid de största byggbolagen till ett möte för att höra hur de ser på brottsligheten som riktas mot dem var det första gången de träffades.

– Det finns säkert andra branscher där man heller inte pratar om gemensamma säkerhetsproblem och hänvisar till konkurrensskäl. Men kan man ställa höga krav på polisen kan man göra detsamma på branscherna. Vi vill ta emot deras kunskaper, men jag tror de kan göra mer själva innan de kommer till oss.

– Vi ser en ökning av bluffakturor och att metoderna förfinas. Vi ser även en trend att man går till tingsrätten och rider på förlikningsvågen. Domstolen följer givetvis regelverket men spelar de här figurerna i händerna när den säger: Bråka inte om beloppen utan betala hälften var, sa Per Geijer, säkerhetschef på  Svensk Handel.

Han efterlyste större samsyn kring bluffakturor av rättsväsendets aktörer.

Även Ulf Svahn, vd för Svenska Petrole­um och Biodrivmedel Institutet, efter-

lyste en ökad samordning och välkomnade en samverkan på olika brottsområden utifrån ett nationellt perspektiv: Smitning svarar för cirka hälften av drivmedelsstölderna. Resten stjäls på olika sätt från stationer och genom skimning vid betalterminaler.

Per Geijer bedömde att avtalslagen inte behövde ändras på grund av att det blir för stort ingrepp i den dominerande seriösa verksamheten.

Han uttryckte en viss oro för polisens omorganisation till en nationell organisation.

Anne Ramberg, generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund, ansåg att det är enkelt att identifiera problemen men svårare att komma med konstruktiva lösningar, att teknikutvecklingen är en faktor som man inte kan göra något åt och att tekniken även är till gagn för brottslingar liksom internationaliseringen.

– Jag tror inte att enbart lagstiftning eller rättstillämpning kan lösa detta. Fler kameror och mer tvångsmedel är inte svaret. Vi har rätt gott om detta redan, och effektiviteten i brottsbekämpningen har trots användandet av alla dessa hemliga tvångsmedel inte ökat, sa hon.

– Man kan ställa krav på näringslivet att de ökar den interna kontrollen, att hotbilder analyseras och handlingsplaner upprättas samt att man i större utsträckning ägnar sig åt branschsamverkan och inte håller på sina kunskaper i tron att det skulle skada konkurrenssituationen om man delar med sig av hemligheterna.

Hon pekade på betydelsen av ett större personligt ansvar från såväl företag som enskilda när det gäller att förhindra brott.

– Man kan inte bara luta sig mot polisen och avkräva att de ska lösa våra brott, de gör nog så gott de kan.

Avslutningsvis konstaterade Klas Friberg att den nya nationella polisorganisationen förbättrar möjligheterna att möta hoten mot näringslivet, att 8 av 10 som begår den här typen av brott återfaller i brottslighet – att detta är ett samhällsproblem som inte enbart polis och åklagare kan lösa.

– Vi har sett en repressiv utveckling där politikerna ropar på längre straff och mer tvångsmedel, vilket inte fun­gerar. I stället bör man fokusera på de sociala problem som är ursprunget till att unga dras in i kriminalitet, kommenterade Anne Ramberg.

Klas Friberg framhöll hur dåliga vi är på att ta hand om ungdomar som vill hoppa av från den organiserade brottsligheten, att en fånge kostar samhället 2 800 kronor om dagen, sedan satsas inte en krona på dem.

– I stället för att bygga jättefina fängelser vore det bättre att man satsade mer pengar på barnen i skolan så de inte blir de här arga unga pojkarna. Polisen och kriminalvården kommer aldrig kunna lösa problemen som skola, familj och samhälle inte lyckats fånga, summerade Anne Ramberg.

Fakta: Antal anmälda brott

Utpressning, ocker
År 1994: 518    År 2012: 3 846

Investeringsbedrägeri
År 1994: 0         År 2012: 80

Förskingring, grov förskingring, undandräkt
År 1994: 3 007 År 2012: 2 771

Trolöshet mot huvudman
År 1994: 484    År 2012: 1 129

Bedrägeri med hjälp av bluffakturor
År 2005: 3 390 År 2012: 16 068

Inbrottsstöld i butik, varuhus, kommersiell utställningslokal
År 1994: 11 564           År 2012: 4 448

Inbrottsstöld i fabrik, lager, verkstad (ej bilverkstad)
År 1994: 6 441 År 2012: 3 464

Inbrottsstöld i kiosk, automat, skyltskåp
År 1994: 3 767              År 2012: 998

Stöld av diesel
Januari 2013: 410       Februari 2013: 749    Mars 2013: 785

Stöld av andra drivmedel
Januari 2013: 433       Februari 2013: 878    Mars 2013: 967

Källa: Brottsförebyggande rådet

Annons
Annons