search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Så tycker partierna om rättssäkerheten i asylprocessen

Riksdagspartierna svarar på sju enkätfrågor om rättssäkerhet och migration.

Centerpartiet

1. I dag kommer fler flyktingar till Sverige för att söka asyl än det har gjort sedan 1992. Sverige är också det fjärde största landet i den industrialiserade världen när det gäller att ta emot asylsökande. Hur tycker ni att Migrationsverket och migrationsdomstolarna klarar att ta hand om dessa flyktingar och ge dem en rättssäker prövning?

I jämförelse med hur det fungerade under den förra instans- och processordningen fungerar det i dag mycket bra. Det betyder dock inte att systemet är utan förbättringspotential. Kvalificerade tolkar måste finnas i rätt utsträckning för att systemet ska kunna fungera, fortsatt kvalitetsarbete samtidigt som man arbetar för att hålla handläggningstiderna korta – utan att det riskerar kvaliteten på utredningen samt att säkerställa att var och en förstår sina möjligheter i det nya systemet med möjlighet till muntlig hearing med mera är frågor som behöver ses över. Därtill finns ständiga förbättringar att göra vad avser att få lagstiftarens mening att också falla ut i resultatet av rättsvårdande instansers bedömningar. Flera frågor har diskuterats ur det hänseendet såsom ”synnerliga skäl” respektive ”särskilda skäl”. Fler frågor återstår och fler lär visa sig vad det lider.

2. Den nya instansordningen i migrationsärenden har nu varit på plats i sju år. Vilken är er bild av hur den nya ordningen fungerar? Har vi i dag ett rättssäkert och förutsägbart system?

I huvudsak, ja. Den nya instans- och processordningen har fått internationellt erkännande. Det finns dock ingen orsak att slå sig till ro för den sakens skull. Flera frågor kring ersättningar till ombud, tolkar med mera återstår. Det finns i utfallet från migrationsdomstolarna också olika utfall i avseende bifall/avslag vilket föranleder en översyn av bedömningsgrunder och vad de olika domstolarna lägger huvudsaklig vikt vid.

3. Vill ni se några förändringar i hur migrationsärenden hanteras?

I huvudsak inte. Däremot kommer nog översyner att behöva göras för att dels utröna om lagstiftarens mening faller ut så som tänkt, om det finns justeringar som behöver göras, samt kring de olika utfallen från domstolarna. Vi kan i dag inte säga när det är mest lämpligt att göra en sådan översyn. Vägledande domar från Migrationsöverdomstolen, domslut från migrationsdomstolen med mera måste finnas i tillräcklig mängd för att kunna göra en sådan bedömning. Det är rimligt att anta att varje nytt system, även ett så allvarstyngt som en ny instans- och processordning i migrationsärenden, har en inkörningsperiod.

4. Medierna har nyligen rapporterat om ganska stora skillnader i de olika migrationsdomstolarnas bedömningar. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Ja, det kan vara ett problem såsom vi påpekat ovan. En översyn bör göras för att utröna om domstolarna gör liknande bedömningar eller om de lägger vikt vid olika saker. Det skulle också kunna vara så att det finns bättre tillgång till ombud och tolkar vid någon domstol som ger olika utfall. Är det någon av dessa som är förklaringsgrunden måste det åtgärdas då det är en klar brist i rättssäkerheten. Det kan teoretiskt vara så att fallen har slumpat sig så att utfallet är högst naturligt. Vår bedömning är dock att det bör ses över så att det inte är vilken domstol du kommer till som avgör ditt öde utan den faktiska sakframställan.  

5. Flera svenska kommuner säger sig inte vilja eller kunna ta emot sin del av alla de flyktingar som nu kommer. Mottagandet är också redan i dag mycket ojämnt fördelat. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Det är ett oerhört stort problem. Vi har vid flertalet tillfällen justerat ersättningar med mera för att undanröja argument av ekonomisk karaktär. Vi har också vänt oss direkt till kommunerna och till våra partiet i kommunerna för att uppmuntra att teckna avtal med Migrationsverket. Från Centerpartiets sida har vi varit noga med att påpeka att vi helst vill se frivilliga avtal. Att det politiska ledarskapet lokalt har en positiv ingång i mottagandet tror vi är viktigt för att få en bra möjlighet till integration och inte bygga upp spänningar i lokalsamhället. Vi har dock varit oerhört tydliga med att om kommunerna inte i tillräcklig utsträckning tecknar avtal frivilligt så måste vi ta till lagstiftning för att finna en acceptabel ordning.

6. Advokater uppger att de inte får ersättning för möten med den asylsökande inför en muntlig förhandling. Är detta ett problem? Vill ditt parti ändra på det i så fall?

Det är en orimlighet och riskerar urholka processen kring den nya instans- och processordningen och bör snarast ses över.

7. Migrationsminister Tobias Billström uppgav i vintras att han ville minska ”volymen” på såväl flykting- som anhöriginvandringen i Sverige. Varför? Hur ska detta göras?

I Centerpartiet vet vi inte varför den moderate migrationsministern sa så. Vår långsiktiga vision är att få ett system med fri rörlighet, det vill säga fri in- och utvandring. Tills det är möjligt vill vi arbeta i den riktningen utifrån principerna om öppen, generös, rättssäker och human migrationspolitik.

 

Folkpartiet liberalerna

1. I dag kommer fler flyktingar till Sverige för att söka asyl än det har gjort sedan 1992. Sverige är också det fjärde största landet i den industrialiserade världen när det gäller att ta emot asylsökande. Hur tycker ni att Migrationsverket och migrationsdomstolarna klarar att ta hand om dessa flyktingar och ge dem en rättssäker prövning?

2. Den nya instansordningen i migrationsärenden har nu varit på plats i sju år. Vilken är er bild av hur den nya ordningen fungerar? Har vi i dag ett rättssäkert och förutsägbart system?

3. Vill ni se några förändringar i hur migrationsärenden hanteras?

Generellt sett har asylprocessen i Sverige blivit betydligt mer rättssäker genom den domstolsbaserade asylprövningen med tvåpartsförfarande och muntlighet. Men det finns områden som behöver förändras, bland annat så att vi bättre kan leva upp till folkrättsliga åtaganden. När FN:s flyktingorgan UNHCR och FN:s tortyrkommitté kritiserar Sveriges avgöranden i asylärenden måste detta tas på största allvar.

Vi har hela tiden framhållit att 2006 års förändring av asylprocessen inte fick leda till att bedömningen av asylskäl blir snävare. Vi har också sagt att barns asylskäl ska uppmärksammas särskilt. Därför har Folkpartiet varit pådrivande för den utredning som genomförts om hur begreppet ”synnerligen ömmande omständigheter” tolkas, och vi välkomnar att det nu finns en överenskommelse mellan fem partier om att förtydliga regelverket.

Vi anser också att mottagandet av asylsökande måste ändras så att de asylsökandes rättssäkerhet blir bättre. I och med det nya asylsystemet blev Migrationsverket första instans och är dessutom motpart till den asylsökande i den fortsatta domstolsprövningen. I detta system har Migrationsverket även fortsatt ansvar för asylmottagandet och utser den asylsökandes juridiska ombud. Denna koncentration av maktbefogenheter är problematisk.

Vi anser därför att det ska vara migrationsdomstolarna och inte Migrationsverket som utser de offentliga biträden som är ombud åt de asylsökande i domstol. I domstolen hamnar ju Migrationsverket som motpart åt den asylsökande, och det är inte rimligt att en myndighet utser sin motparts juridiska expert. Allt för många rapporter har också vittnat om att de offentliga biträdena ofta brister i sina åtaganden.

Den organiserade verksamhet som asylsökande ska delta i under tiden de väntar på beslut bör inte bara utföras av asylmyndigheter. Frivilligorganisationer och den ideella sektorn tar redan i dag hand om de asylsökande i viss utsträckning men vi menar att dessa bör kunna ges ett större ansvar.

Det finns också kritik mot att asylärenden avgörs på ett bristfälligt faktaunderlag om förhållandena i den asylsökandes ursprungsland. Detta har till exempel uppmärksammats när det gäller asylsökande från religiösa minoriteter, konvertiter och hbt-personer. Migrationsverket har självt påbörjat ett arbete för att höja den interna kunskapen, men detta arbete måste fortsätta. Bara på så vis kan det garanteras att migrationsmyndigheternas och domstolarnas beslut fattas på korrekta grunder. Bra kunskapsunderlag är en fråga om rättssäkerhet och om asylsökandes personliga säkerhet. Regeringen har också följt upp detta genom att ge Migrationsverket i uppdrag att redovisa hur myndighetens arbete fortskrider med att bland annat vidareutveckla kompetensen rörande religiös tillhörighet. I redovisningen ska också ingå en analys av kompetensbehovet för Migrationsverkets personal om ärenden gällande kvinnor och barn samt särskilt utsatta grupper såsom hbtq-personer och personer med funktionsnedsättningar.

4. Medierna har nyligen rapporterat om ganska stora skillnader i de olika migrationsdomstolarnas bedömningar. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Ytterst är det Migrationsöverdomstolens praxisbildande domar som ska vägleda migrationsdomstolarna och Migrationsverket i deras bedömningar. Det är naturligtvis av yttersta vikt att denna praxis får enhetligt genomslag i hela landet.

Att det finns statistiska skillnader mellan olika migrationsdomstolar vad avser den totala andelen bifallna överklaganden är i sig inget bevis åt någotdera hållet, eftersom varje mål har sina egna omständigheter och målsammansättningen liksom situationen i ursprungslandet varierar över tid. Det som däremot är avgörande är att det råder likhet inför lagen, att ett mål inte ska avgöras olika beroende på i vilken domstol det hamnar. Om det visar sig att migrationsdomstolarna tillämpar lagen olika har Migrationsöverdomstolen en viktig uppgift att skapa enhetlig praxis, men om detta inte är tillräckligt får vi överväga om lagen behöver förtydligas.

5. Flera svenska kommuner säger sig inte vilja eller kunna ta emot sin del av alla de flyktingar som nu kommer. Mottagandet är också redan i dag mycket ojämnt fördelat. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Ja, vi önskar att fler kommuner tog ett solidariskt ansvar. Vi anser dock att frivillighet är bättre än tvång, så därför har vi istället jobbat med ekonomiska incitament. Eftersom migrationspolitiken är en nationell fråga har vi flyttat upp stora delar av det finansiella ansvaret till nationell nivå. Detta sker inte bara inom migrationsområdet utan också inom integration, arbetsmarknad, utbildning och så vidare. Som exempel så betalar Migrationsverket för lokaler som kommunerna ställt till deras förfogande, också när de står tomma, integrationsansvaret för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande har flyttat från kommunerna till Arbetsförmedlingen och så vidare.  

6. Advokater uppger att de inte får ersättning för möten med den asylsökande inför en muntlig förhandling. Är detta ett problem? Vill ditt parti ändra på det i så fall?

Om vi ska kunna upprätthålla en bra kvalitet på de asylsökandes ombud måste ersättningen vara rimlig. Om det visar sig att ersättningssystemet inte tillämpas på ett adekvat sätt behöver det följas upp.

7. Migrationsminister Tobias Billström uppgav i vintras att han ville minska ”volymen” på såväl flykting- som anhöriginvandringen i Sverige. Vad anser ni om detta? Om ni håller med: Hur ska detta göras?

Bakom varje asylärende finns en individ som har rätt att få sin sak prövad. Det är en grundläggande fråga om rättssäkerhet att denna asylprövning sker individuellt. Sverige är och ska förbli ett land med en human och generös flyktingpolitik. Globalt sett är det dessutom låginkomstländerna som får ta ansvaret för merparten av världens flyktingar.

 

Kristdemokratiska Partiet

1. I dag kommer fler flyktingar till Sverige för att söka asyl än det har gjort sedan 1992. Sverige är också det fjärde största landet i den industrialiserade världen när det gäller att ta emot asylsökande. Hur tycker ni att Migrationsverket och migrationsdomstolarna klarar att ta hand om dessa flyktingar och ge dem en rättssäker prövning?

Vi anser att Migrationsverket i huvudsak på ett fungerande sätt hanterar sitt uppdrag utifrån den lagstiftning de har att rätta sig efter. Det är dock svåra avvägningar som ständigt måste göras och ett stort tryck på enskilda handläggare men också samverkan mellan samhällets olika instanser för att kunna ta de beslut lagen förutsätter. Vi möter tyvärr ibland beskrivningar av enskilda människors öden där myndighetshanteringen inte har fungerat. På vissa områden har vi därför givit berörda myndigheter uppdrag att förstärka kompetensen hos de beslutande handläggarna. Vi menar dock att det fortsatt finns utvecklingsområden hos såväl Migrationsverket, migrationsdomstolarna och andra berörda aktörer, utöver de lagstiftningsförändringar vi arbetar för.

2. Den nya instansordningen i migrationsärenden har nu varit på plats i sju år. Vilken är er bild av hur den nya ordningen fungerar? Har vi i dag ett rättssäkert och förutsägbart system?

 Vi anser att den nya instansordningen i huvudsak fungerar bra. Det finns ingen anledning att ändra på upplägget, däremot kan det, allteftersom, behöva göras vissa justeringar. Att upprätthålla rättssäkerheten är dessutom en ständigt pågående process som vi alltid måste arbeta aktivt med.

3. Vill ni se några förändringar i hur migrationsärenden hanteras?

Kristdemokraterna anser att de beslutsdokument som Migrationsverket, migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen sänder till den asylsökande i största möjliga utsträckning ska vara på den sökandes eget språk.

Kristdemokraterna anser att en god man ska tillförordnas ensamkommande barn inom 24 timmar efter barnets ankomst.

Kristdemokraterna anser att huvudregeln måste vara att barn ska höras i migrationsdomstolen. Barn ska alltid höras om de själva begär det.

Kristdemokraterna anser att barn som uppnår myndighetsålder under prövningsprocessen vid beslutet ska behandlas som barn om ansökan inlämnas före 18-årsdagen.

Kristdemokraterna anser att separata utredningar av olika familjemedlemmar alltid ska ske så att kvinnor får möjlighet att lägga fram individuella och eventuellt känsliga asylskäl.

Kristdemokraterna anser att asylsökande kvinnor, i möjligaste mån, ska erbjudas en utredare, tolk eller offentligt biträde av samma kön.

Kristdemokraterna har i regeringssamarbetet varit pådrivande när det gäller att ge Migrationsverket i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med att bibehålla och vidareutveckla kompetensen rörande skyddsbehoven hos hbt-personer.

Kristdemokraterna har i regeringssamarbetet varit pådrivande när det gäller att ge Migrationsverket i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med att bibehålla och vidareutveckla kompetensen rörande religiös tillhörighet samt analysera om det finns ytterligare kompetensbehov.

4. Medierna har nyligen rapporterat om ganska stora skillnader i de olika migrationsdomstolarnas bedömningar. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Ja, det är ett problem. Bedömning ska inte bero på vilken migrationsdomstol ärendet hamnar hos. Ett tungt ansvar vilar på domstolarna att verka utifrån rättspraxis och vi behöver följa upp huruvida oskäliga skillnader i bedömningar görs. 

5. Flera svenska kommuner säger sig inte vilja eller kunna ta emot sin del av alla de flyktingar som nu kommer. Mottagandet är också redan i dag mycket ojämnt fördelat. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Kristdemokraterna anser att det ska vara obligatoriskt för samtliga kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn.

När det gäller kommunerna och deras möjligheter att ta emot så kommer regeringen nu att införa en prestationsbaserad mottagningspremie. Den träder i kraft 2014. Idag får kommunen, när den skriver ett avtal, 10 prisbasbelopp som en grundersättning oavsett om kommunen tar emot någon eller inte. Det är alltså avtalet som ger grundersättningen. Man kan ta emot en eller 200 och ändå får man samma grundbelopp, vilket är orättvist. Nu ska man istället få ersättning utifrån prestation. (Kommunerna får också en peng för varje person de tar emot men grundersättningen är alltså idag densamma.)

Därtill ska kommunerna nu också få en ny ersättning för hyreskostnader. Man ska kunna få upp till 12 000 kr för en lägenhet som man håller tom för att få in en familj som har fått uppehållstillstånd. Det ska alltså inte bli ökade kostnader för kommuner som håller lägenheter i väntan på att familjerna ska komma på plats.

Dessutom ska staten ta ett större ansvar för att fler nyanlända anhöriga ska få etableringsinsatser. Tidigare har staten haft ett ansvar i två år, och därefter har kommunerna tagit över, nu utökar regeringen statens ansvar till sex år.

De nyanlända som fått etableringsinsatser och inte har fått jobb efter två år ska nu kunna gå över till jobb- och utvecklingsgarantin, därmed kommer kommunen inte behöva stå för hela försörjningen.

6. Advokater uppger att de inte får ersättning för möten med den asylsökande inför en muntlig förhandling. Är detta ett problem? Vill ditt parti ändra på det i så fall?

De är givetvis ett problem om advokaterna inte får någon ersättning alls. Vi anser att timarvodet inte ska begränsas. Regeringen har, emellertid, i januari i år beslutat att tillsätta en särskild utredare som ska överväga vilka åtgärder som kan vidtas som kan få en kostnadsdämpande effekt på anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m.

7. Migrationsminister Tobias Billström uppgav i vintras att han ville minska ”volymen” på såväl flykting- som anhöriginvandringen i Sverige. Vad anser ni om detta? Om ni håller med: Hur ska detta göras?

Vi ska ge människor skydd utifrån deras behov av skydd. Att prata volymer blir totalt meningslöst. Det är som om vi skulle föra en politisk debatt om hur mycket det ska snöa för att det då vore lättare att budgetera snöröjningen.

 

Miljöpartiet de gröna

1. I dag kommer fler flyktingar till Sverige för att söka asyl än det har gjort sedan 1992. Sverige är också det fjärde största landet i den industrialiserade världen när det gäller att ta emot asylsökande. Hur tycker ni att Migrationsverket och migrationsdomstolarna klarar att ta hand om dessa flyktingar och ge dem en rättssäker prövning?

Förutsättningarna för en rättssäker asylprocess skapas i en tydlig och human lagstiftning. Den svenska asylprövningen fungerar förhållandevis väl. För att mottagandet också ska fungera bra krävs att alla kommuner gemensamt tar ansvar.

2. Den nya instansordningen i migrationsärenden har nu varit på plats i sju år. Vilken är er bild av hur den nya ordningen fungerar? Har vi i dag ett rättssäkert och förutsägbart system?

På ett övergripande plan innebär den nya instansordningen en mer rättssäker asylprocess. Den utvärdering UNHCR har gjort pekar på att den svenska asylprövningen är rättssäker och fungerar tillfredställande, men att det finns områden att förbättra. Inom det migrationspolitiska samarbetet mellan Miljöpartiet och regeringen utreds exempelvis hur beslut och domar utformas, i syfte att öka tydligheten och rättssäkerheten.

3. Vill ni se några förändringar i hur migrationsärenden hanteras?

Ja, vi vill se åtgärder som ökar rättssäkerheten i asylprocessen. På ett mer övergripande plan vill vi att tillämpningen i högre utsträckning tar hänsyn till barns bästa och att barns egna asylskäl prövas.

4. Medierna har nyligen rapporterat om ganska stora skillnader i de olika migrationsdomstolarnas bedömningar. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Ja, det är ett problem om det handlar om att lika fall bedöms olika. Vår förhoppning är att vi utifrån utredningen om utformandet av beslut och domar ska kunna gå vidare med åtgärder för att öka enhetligheten.

5. Flera svenska kommuner säger sig inte vilja eller kunna ta emot sin del av alla de flyktingar som nu kommer. Mottagandet är också redan i dag mycket ojämnt fördelat. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Alla kommuner behöver ta ansvar för mottagandet. Mycket kan förbättras. När det gäller ensamkommande barn avser Miljöpartiet och regeringen föreslå åtgärder inom kort för att få fler kommuner att ta ansvar för mottagandet.

6. Advokater uppger att de inte får ersättning för möten med den asylsökande inför en muntlig förhandling. Är detta ett problem? Vill ditt parti ändra på det i så fall?

Olika åtgärder kan bli aktuella utifrån utredningen om lämplighetsbedömningen av offentliga biträden. I samband med dessa diskussioner är detta en problematik som är värd att ha i åtanke.

7. Migrationsminister Tobias Billström uppgav i vintras att han ville minska ”volymen” på såväl flykting- som anhöriginvandringen i Sverige. Vad anser ni om detta? Om ni håller med: Hur ska detta göras?

Det är rakt emot Miljöpartiets politik, både i sak och ordval. Miljöpartiet verkar för en migrationspolitik som gör det lättare för människor att komma hit och få stanna här – oavsett om det handlar om asyl eller arbetskraftsinvandring. Samarbetet med regeringen syftar till att göra politiken mer human och öppen.

Vi är därför glada att vi gemensamt med regeringen nu enats om en förändring av ”synnerligen ömmande omständigheter” som gör politiken mer human och som innebär att utsatta barn i större utsträckning kommer att få stanna. 

 

Moderata Samlingspartiet

1. I dag kommer fler flyktingar till Sverige för att söka asyl än det har gjort sedan 1992. Sverige är också det fjärde största landet i den industrialiserade världen när det gäller att ta emot asylsökande. Hur tycker ni att Migrationsverket och migrationsdomstolarna klarar att ta hand om dessa flyktingar och ge dem en rättssäker prövning?

Sverige tar ett stort ansvar för att erbjuda människor i utsatta situationer skydd och detta ska Sverige fortsätta med. Migrationsverket har i dagsläget en genomsnittlig handläggningstid på cirka fyra månader, en tid som under nuvarande regering sänkts från cirka nio månader jämfört med föregående styre, trots kraftiga ökningar av antal sökande. Migrationsverket har utmaningar framförallt när det gäller bosättning och mottagande men har ändå påvisat god kapacitet att hantera detta.

2. Den nya instansordningen i migrationsärenden har nu varit på plats i sju år. Vilken är er bild av hur den nya ordningen fungerar? Har vi i dag ett rättssäkert och förutsägbart system?

Den nya instans- och processordningen är relativt unik för Sverige jämfört med andra länder. Vi är stolta över att kunna erbjuda en rättssäker och effektiv bedömning under asylprocessen som är fri från politisk påverkan. Utvärderings­utredningens slutbetänkande (SOU 2009:56) fann att den nya instans- och processordningen i huvudsak har fungerat väl. Den bidrar till att skapa trygghet och rättvisa i systemet.

3. Vill ni se några förändringar i hur migrationsärenden hanteras?

Asylprocessen i Sverige fungerar idag i huvudsak väl, vilket utvärderingar också pekat på. Samtidigt finns naturligtvis fortsatta förbättringsmöjligheter. Målet för handläggningstiden har under nuvarande regeringen varit tre månader. Migrationsverket är nu mycket nära att kunna uppfylla detta mål och det är av yttersta vikt, såväl för individen som för samhället att vi kan erbjuda en snabb, effektiv och säker process.

 4. Medierna har nyligen rapporterat om ganska stora skillnader i de olika migrationsdomstolarnas bedömningar. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Ett grundläggande krav på asylprövningen är att den sker på ett rätts­säkert sätt, vilket bland annat innebär en likvärdig prövning oavsett vilken domstol som gör bedömningen. Den utlänningslag och den instans- och process­ordning som en enig riksdag beslutade om 2005 ger goda förutsättningar för en rättssäker prövning. Det är Migrationsverket och migrationsdomstolarna som har till uppgift att ta ställning till om det finns grund för uppehålls­tillstånd efter individuell prövning i varje enskilt fall. Migrations­­­överdomstolen är praxisbildande instans. Utvärderings­utredningen konstaterade i sitt slutbetänkande (SOU 2009:56) att den nya instans- och processordningen i huvudsak har fungerat väl. Tillämpningen av gällande rätt bör även fortsättningsvis överlåtas åt domstolarna enligt den praxis som skapats av Migrationsöverdomstolen.

5. Flera svenska kommuner säger sig inte vilja eller kunna ta emot sin del av alla de flyktingar som nu kommer. Mottagandet är också redan i dag mycket ojämnt fördelat. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Vi anser att det är viktigt att det finns solidaritet inom EU gällande mottagande av asylsökande och detta arbetar regeringen hårt för att få på plats. Därför är det också viktigt att Sveriges kommuner delar solidariskt på ansvaret för mottagande. Det sker en kontinuerlig dialog mellan staten och kommunerna i frågan i syfte att skapa en jämnare fördelning i mottagningen.

6. Advokater uppger att de inte får ersättning för möten med den asylsökande inför en muntlig förhandling. Är detta ett problem? Vill ditt parti ändra på det i sådana fall?

Ombud har rätt till ersättning för utfört arbete, det är dock mycket svårt att bemöta allmänna påståenden om utebliven ersättning utan mer information och utifrån ett partipolitiskt perspektiv. Ersättningsanspråk samt tillämpningen av gällande ersättningsregler hanteras av Migrationsverket och därför är frågan bättre riktad till dem.

7. Migrationsminister Tobias Billström uppgav i vintras att han ville minska ”volymen” på såväl flykting- som anhöriginvandringen i Sverige. Varför? Hur ska detta göras?

Att säkerställa att Sverige kan ta ett långsiktigt ansvar för mottagande är viktigt. Under tider av oro i vår omvärld ökar antalet asylansökningar i Sverige, vilket i sin tur leder till att mottagningssystemet blir påfrestat. Att därför kunna hantera uppenbart ogrundade ansökningar på ett både rättssäkert och effektivt sätt är centralt. Det är också viktigt att vi har en återvändandeprocess som även den garanterar en effektivt och human process. Detta är särskilt viktigt för individen, då lång väntetid i asylsystemet eller i avvaktan på utvisning riskerar att bidra till onödig stress och oro. För att kunna garantera skydd åt dem som verkligen behöver det måste processen fungera avseende såväl uppenbart ogrundade ansökningar som återvändandeprocessen.

 

Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti

1. Idag kommer fler flyktingar till Sverige för att söka asyl än det har gjort sedan 1992. Sverige är också det fjärde största landet i den industrialiserade världen när det gäller att ta emot asylsökande. Hur tycker ni att Migrationsverket och migrationsdomstolarna klarar att ta hand om dessa flyktingar och ge dem en rättssäker prövning?

Asylrätten är en mänsklig rättighet och en grundpelare för socialdemokratin. Varje människa som söker asyl har rätt till en rättssäker individuell prövning. Antalet asylsökande som söker sig till Sverige varierar över tid och hör intimt samman med omvärldsfaktorer som krig och andra oroshärdar. Just nu flyr många kriget i Syrien vilket ställer stora krav på att prövningen fungerar och att systemet har möjlighet att vara flexibelt till sin natur beroende på vilket tryck som finns för närvarande.

2. Den nya instansordningen i migrationsärenden har nu varit på plats i sju år. Vilken är er bild av hur den nya ordningen fungerar? Har vi i dag ett rättssäkert och förutsägbart system?

Vi anser att prövningen i allt väsentligt fungerar väl men att det behövs ett ständigt utvecklings- och förbättringsarbete.

3. Vill ni se några förändringar i hur migrationsärenden hanteras?

På några områden ser vi ett behov av utveckling. Barn väljer inte själva att bli migranter eller den situation de befinner sig i. Den svenska asylprocessen ska ha ett tydligt barnperspektiv och bör därför utvecklas i denna riktning. Kvinnor som utsatts för våldtäkt eller förnedrande handling har ofta svårt att framlägga sina skäl. De satsningar som har gjorts för att utreda kvinnors asylskäl måste fortsätta, till exempel när det gäller möjligheter att få välja handläggare, tolkar och offentliga biträden. Ökad kunskap för att hantera hbtq-personers speciella skäl vid asylansökan behövs. Även uppdaterad och adekvat landinformation är avgörande när snabba förändringar sker i vår omvärld som resulterar i att människor tvingas fly av rädsla för sina liv.

4. Medierna har nyligen rapporterat om ganska stora skillnader i de olika migrationsdomstolarnas bedömningar. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Ja, det är ett problem som vi måste komma till rätta med och det är regeringens ansvar att komma med förslag till lösningar.

5. Flera svenska kommuner säger sig inte vilja eller kunna ta emot sin del av alla de flyktingar som nu kommer. Mottagandet är också redan i dag mycket ojämnt fördelat. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Ja, det är ett mycket stort problem. Alla Sveriges kommuner måste ta emot flyktingar. Mottagandet måste utvecklas och Migrationsverkets ansvar gentemot kommunerna måste tydliggöras. Lagen om eget boende, EBO, måste avskaffas och ett nytt system skapas för boende. Flyktingmottagandet i Sverige behöver också utvecklas, med den självklara utgångspunkten att alla skall ges en reell chans till egen försörjning och att bli en aktiv del i samhället.

6. Advokater uppger att de inte får ersättning för möten med den asylsökande inför en muntlig förhandling. Är detta ett problem? Vill ditt parti ändra på det i så fall?

Vi har inte uppmärksammats på denna fråga tidigare. Det krävs mer information för att vi ska kunna bilda oss en uppfattning om detta.

7. Migrationsminister Tobias Billström uppgav i vintras att han ville minska ”volymen” på såväl flykting- som anhöriginvandringen i Sverige. Vad anser ni om detta? Om ni håller med: Hur ska detta göras?

Regeringen har konsekvent skyllt sina misslyckanden med jobben och skolan på andra. Nu pekar de till och med ut en av samhällets mest utsatta grupper: de människor som söker skydd från krig, terror och förtryck. Det görs med ett avhumaniserat språk, där människor på flykt beskrivs som ”flöden” och ”volymer”. För oss socialdemokrater är det helt oacceptabelt. Problemet är en havererad jobbpolitik och att den höga arbetslösheten biter sig fast, det krävs en ny inriktning på politiken.

 

Sverigedemokraterna

1. I dag kommer fler flyktingar till Sverige för att söka asyl än det har gjort sedan 1992. Sverige är också det fjärde största landet i den industrialiserade världen när det gäller att ta emot asylsökande. Hur tycker ni att Migrationsverket och migrationsdomstolarna klarar att ta hand om dessa flyktingar och ge dem en rättssäker prövning?

Svaret finns redan i frågan. Sverige är det fjärde största mottagarlandet i den industrialiserade världen men långt ifrån det fjärde största. Med den förda politiken ställs våra system för allt större prövningar och på sikt är inte detta hållbart. Generellt är vi övertygade om att Migrationsverkets handläggare och regelverk agerar med de bästa intentioner. Dock vill vi se en snabbare prövning av asylrätten. Detta skulle vara till godo både för individen som slipper leva i ovisshet, men också för samhället eftersom detta skulle innebära besparingar.

2. Den nya instansordningen i migrationsärenden har nu varit på plats i sju år. Vilken är er bild av hur den nya ordningen fungerar? Har vi i dag ett rättssäkert och förutsägbart system?

Åter igen innebär instansordningen med Migrationsverket – migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen att processen tar väldigt lång tid.

3. Vill ni se några förändringar i hur migrationsärenden hanteras?

Med vår politik skulle hanteringen gå snabbare, då vi för en restriktiv invandringspolitik som skulle innebära betydligt färre ansökningar.

4. Medierna har nyligen rapporterat om ganska stora skillnader i de olika migrationsdomstolarnas bedömningar. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Det är svårt att finna en standardiserad lösning eftersom beslut tas av individer mot bakgrund av asylsökandes information. Dock är det naturligtvis önskvärt att alla asylsökande erhåller samma förutsättningar vid ett överklagande. Rapporteringen i media brukar vara väldigt ensidig när det kommer migrationspolitik varför det är svårt att bygga en problemformulering på enskilda “rapporter i media”.

5. Flera svenska kommuner säger sig inte vilja eller kunna ta emot sin del av alla de flyktingar som nu kommer. Mottagandet är också redan i dag mycket ojämnt fördelat. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Vad som är ett problem är att kommuner som själva inte klarar av att ta emot fler, tvingas till detta. Regeringen måste förr eller senare komma till insikt om att även kommunerna på samma sätt som Sverige i stort, har begränsade resurser.

6. Advokater uppger att de inte får ersättning för möten med den asylsökande inför en muntlig förhandling. Är detta ett problem? Vill ditt parti ändra på det i så fall?

Detta är en fråga som vi inte har tagit ställning till. Spontant är det fullt rimligt att om asylsökande behöver en advokat, ska denne själv stå för ersättningen om så är möjligt.

7. Migrationsminister Tobias Billström uppgav i vintras att han ville minska ”volymen” på såväl flykting- som anhöriginvandringen i Sverige. Vad anser ni om detta? Om ni håller med: Hur ska detta göras?

Migrationsminister Tobias Billström lade en historisk kommentar när han pratade om volymer. Ingen annan politiker i något annat parti tycks våga säga vad det handlar om. Sverigedemokraterna menar att vi måste minska volymerna eftersom vi som i svaret i första frågan inte kan fortsätta ta emot samma mängd som nu, det är ohållbart. Hur det ska göras är genom en mängd förändringar i invandringspolitiken, till exempel kraftigt begränsad asyl- och anhöriginvandring, skärpta krav på svenska medborgarskap med mera.

 

Vänsterpartiet

1. I dag kommer fler flyktingar till Sverige för att söka asyl än det har gjort sedan 1992. Sverige är också det fjärde största landet i den industrialiserade världen när det gäller att ta emot asylsökande. Hur tycker ni att Migrationsverket och migrationsdomstolarna klarar att ta hand om dessa flyktingar och ge dem en rättssäker prövning?

UNHCR har i samverkan med Migrationsverket under 2011 genomfört en studie, ”Kvalitet i svensk asylprövning”. Studien blottlade svåra kvalitetsbrister, bland annat i Migrationsverkets bedömningar av könsrelaterad förföljelse.

Av studien framgår att de frågor som ställs i asylutredningarna sällan har ett genusperspektiv och att de inte tar hänsyn till att normer kring kön och sexualitet påverkar erfarenheter. Likaså blir det många gånger inte tillräckligt utrett vilka kopplingar som kan finnas till politik, religion och de andra konventionsgrunderna.

Trots ändringen av utlänningslagen har migrationsmyndigheterna fortsatt att utvisa hbt-personer till länder som exempelvis Iran. Eftersom det är klarlagt att människor avrättas på grund av sin sexuella läggning i Iran bör asylsökande homosexuella iraniers fruktan anses välgrundad så länge paragrafen om dödsstraff och kroppsbestraffning finns kvar i den iranska strafflagen. Detsamma gäller alla andra länder som avrättar och bestraffar homosexuella och bisexuella på grund av deras sexuella läggning samt transpersoner på grund av deras könsidentitet. Tillämpningen av utlänningslagen avviker i praktiken från riksdagens intentioner med lagen. Riksdagen har tidigare i ett betänkande uttalat att det aldrig kan komma i fråga att avvisa exempelvis en homosexuell person till hemlandet om han eller hon riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning (2005/06:SfU4). Riksdagen anför även att det torde vara mycket svårt att bedöma om ett döljande av den sexuella läggningen utesluter risken för förföljelse. Fortfarande avslås dock asylansökningar från hbt-personer med motiveringen att de tidigare dolt sin läggning i hemlandet och borde kunna fortsätta med det för att undgå förföljelse.

Ett annat problem är att Migrationsverket många gånger bortser från innehållet i sin egen landinformation när det där finns uppgifter som talar för att den asylsökande borde beviljas uppehållstillstånd. Migrationsverkets tjänstemän behöver utbildas i hur landinformationen används i ärendena på ett opartiskt sätt.

2. Den nya instansordningen i migrationsärenden har nu varit på plats i sju år. Vilken är er bild av hur den nya ordningen fungerar? Har vi i dag ett rättssäkert och förutsägbart system?

Den nya utlänningslagen som trädde i kraft 2006 har inte tillämpats i enlighet med intentionerna i lagens förarbeten. Ett exempel är bestämmelserna om väpnad konflikt. Den som känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp på grund av svåra motsättningar i hemlandet ska enligt en bestämmelse i 4 kap. 2 § utlänningslagen ha rätt till uppehållstillstånd. Bestämmelsen har av domstolarna givits den tolkningen att det måste röra sig om ett individualiserat hot för att den ska vara tillämplig. Detta strider helt mot vad lagstiftaren avsåg.

I och med den nya utlänningslagen genomfördes även betydande förändringar av regleringen om uppehållstillstånd av skyddsskäl och på humanitära grunder. Avsikten var att en större andel ska beviljas uppehållstillstånd av skyddsskäl i stället för på humanitära grunder. Detta är ett riktigt synsätt som Vänsterpartiet ställer sig bakom. Vi är dock kritiska till den bestämmelse som i första hand ersätter humanitära skäl, nämligen 5 kap. 6 § utlänningslagen som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Det har nu utbildats en mycket restriktiv praxis som bland annat innebär att den som är mycket svårt sjuk nästan undantagslöst hänvisas till att söka vård i hemlandet, även om vården av kostnadsskäl i praktiken inte är tillgänglig för den det gäller. Detsamma gäller för sökande som har uppenbart mycket svåra livsöden som omöjliggör återvändande till hemlandet. Denna inhumana praxis måste brytas genom att lagbestämmelsen ändras. Uttrycket ”synnerligen” i rättsliga sammanhang är ett mycket snävt begrepp och bör därför bytas ut mot ”särskilt” som ger möjlighet till en något mer generös bedömning.

3. Vill ni se några förändringar i hur migrationsärenden hanteras?

Vi vill genomföra en rad förändringar för en solidarisk, human och rättssäker svensk asylpolitik. Ingen skall avvisas till länder där det råder väpnad konflikt. Tillämpningen av lagstiftningen om uppehållstillstånd vid förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning måste ses över så att kvinnors och hbt-personers asylskäl får den tyngd de bör ha. Begreppet ”synnerligen ömmande omständigheter” har tolkats mycket snävt och för att bryta denna inhumana praxis bör lagen ändras till att gälla ”särskilt ömmande omständigheter”. Detta bland annat för att förhindra avvisningar av apatiska barn.

Vi vill även se förändringar i hanteringen av verkställighetshinder som idag uppvisar stora brister. I propositionen med förslag till ny utlänningslag sägs att ”något beslut om avvisning bör liksom hittills inte fattas då det redan inför ett beslut över en ansökan om uppehållstillstånd står klart att ett avlägsnandebeslut inte skulle gå att verkställa.” Denna regel fanns också i den gamla utlänningslagen, men den tillämpades inte då och tillämpas inte heller nu på ett konsekvent och förutsägbart sätt. Många gånger fattas avvisningsbeslut i strid mot förarbetsuttalandet.

Bestämmelsen i 12 kap. 19 § 2 utlänningslagen, där krav uppställs att utlänningen inte kunnat åberopa verkställighetshindren tidigare eller har giltig ursäkt för att inte ha åberopat dem tidigare, står i uppenbar konflikt med artikel 3 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Detta avhjälps inte genom de möjligheter Migrationsverket har att bevilja uppehållstillstånd enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen.

Om Migrationsverket en gång överlämnat verkställigheten av ett utvisningsbeslut till polisen saknar denna varje möjlighet att återlämna ärendet till Migrationsverket även om en förändrad situation skulle göra detta sakligt motiverat. Det är också så att Migrationsverket saknar möjlighet att återta ett verkställighetsärende som man en gång överlämnat till polisen om denna inte vill medverka till detta.

4. Medierna har nyligen rapporterat om ganska stora skillnader i de olika migrationsdomstolarnas bedömningar. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Ett av de bärande elementen i den nya process- och instansordning i utlänningsärenden som infördes 2006 var att muntlig förhandling skulle äga rum i det absoluta flertalet asylmål. Dimensioneringen av migrationsdomstolarna gjordes efter bedömningen att muntlig förhandling skulle hållas i 85 procent av asylmålen.

En granskning som Jusektidningen gjort av hur landets olika migrationsdomstolar hanterat asylfall under perioden 2006 till 2012 visar dock att vi idag är väldigt långt från att nå denna ambitionsnivå och att det dessutom finns stora skillnader mellan de olika migrationsdomstolarna. Störst visade sig skillnaderna vara mellan migrationsdomstolarna i Malmö och Stockholm. Medan det blev muntlig förhandling i 33 procent av målen i migrationsdomstolen i Malmö skedde det bara i 14 procent av målen som behandlades vid migrationsdomstolen i Stockholm.

Att andelen muntliga förhandlingar är så låg och att skillnaderna mellan de olika migrationsdomstolarna är så stora är allvarligt och riskerar att urholka värdet av hela reformen. Det är därför nödvändigt att göra ett tillägg till bestämmelsen om muntlig förhandling i 16 kap. 5 § utlänningslagen. Ett nytt tredje stycke bör lyda: ”I mål om utvisning eller avvisning ska muntlig förhandling hållas om det inte är uppenbart obehövligt. Muntlig förhandling ska alltid hållas om part begär det.”

5. Flera svenska kommuner säger sig inte vilja eller kunna ta emot sin del av alla de flyktingar som nu kommer. Mottagandet är också redan i dag mycket ojämnt fördelat. Är detta ett problem? Vad kan man i så fall göra åt det?

Det faktum att flyktingmottagandet är så ojämnt fördelat mellan olika kommuner leder till bostadsbrist och trångboddhet i många av de kommuner som idag tar emot en oproportionerligt stor del av flyktingarna. Samtidigt finns det rika och välmående kommuner som inte tar emot några eller väldigt få flyktingar. För att få en mer jämn fördelning av flyktingmottagandet behöver vi lagstifta om att alla kommuner ska ta sitt ansvar och ta emot flyktingar.

6. Advokater uppger att de inte får ersättning för möten med den asylsökande inför en muntlig förhandling. Är detta ett problem? Vill ditt parti ändra på det i så fall?

Ja, detta är ett problem. Det är viktigt att klienten och advokaten inför en muntlig förhandling kan träffas för att gå igenom ärendet. Det får inte finnas någon skillnad i förutsättningarna att få en rättvis behandling mellan mål som rör asyl och andra mål. Om inte detta rättas till snart kan lagstiftningen behöva ändras.

7. Migrationsminister Tobias Billström uppgav i vintras att han ville minska ”volymen” på såväl flykting- som anhöriginvandringen i Sverige. Vad anser ni om detta? Om ni håller med: Hur ska detta göras?

Att ta emot flyktingar är inte en fråga om våra val eller behov. Det är en fråga om grundläggande mänskliga rättigheter som är fastställda i internationella konventioner som Sverige undertecknat. Därför kan vi inte villkora eller anpassa flyktingmottagandet efter hur till exempel den svenska konjunkturen eller vårt behov av arbetskraft ser ut.

Vänsterpartiet är djupt kritiska till byggandet av Fästning Europa. Militariseringen av EU:s yttre gränser, transportörsansvar, visumtvång och Dublinbestämmelser hindrar människor i behov av skydd undan krig och förföljelse att söka asyl inom EU och tvingar i stället människor i händerna på flyktingsmugglare. Vi vänder oss mot ökad överstatlighet inom asyl- och invandringspolitiken och menar att detta kommer att leda till en ännu mer restriktiv politik och till en ökad militarisering vid EU:s yttre gränser och en urholkning av asylrätten. Det som måste göras är att skapa lagliga vägar att söka asyl i EU.

Att det är så stora skillnader mellan länderna i EU beror på Dublinförordningen vars huvudregel är att asylansökan ska göras i det första EU-land den asylsökande rest in i. Denna regel leder självfallet till att flyktingarna koncentreras till de länder som gränsar mot områden varifrån många flyktingar kommer. Det får som logisk konsekvens att dessa länder som motåtgärd söker göra sina gränser så ogenomträngliga som möjligt.

En grundförutsättning för att tillämpa en sådan princip för fördelning av asylsökande mellan EU:s medlemsstater som Dublinförordningen bygger på är att rättspraxis vid tillämpningen av skyddsreglerna för asylsökande och de materiella mottagningsvillkoren är de samma i EU:s medlemsstater. För att söka uppnå detta har flera direktiv antagits som till exempel skyddsgrundsdirektivet och direktivet om mottagningsvillkor. Men i verkligheten råder avgrundslika skillnader mellan medlemsstaterna i dessa avseenden. Dessa skillnader har successivt ökat under de senaste tjugo åren. Ett tydligt exempel utgörs av Grekland, där det är i det närmaste omöjligt att få skydd för flyktingar och andra människor som är i behov av internationellt skydd.

Vänsterpartiet menar att den enda rimliga principen för att avgöra vilket land som ska handlägga en asylansökan, är att låta den asylsökande själv fatta beslutet. Det skulle också spara stora belopp för skattebetalarna i EU-länderna eftersom de så kallade Dublinförfrågningarna länderna emellan är synnerligen tidsödande och kostsamma samtidigt som de förlänger handläggningstiderna på ett orimligt sätt.

Annons
Annons