search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Domstolsverket satsar på adjunktion

Det är svårt att hitta nya domare när de gamla går i pension, särskilt utanför de större städerna. Pensionskullarna för domare inom det svenska rättsväsendet har varit stora de senaste åren.


Domstolsverket arbetar sedan tidigare med adjunktion i överrätterna. Nu vill verket satsa vidare och förbereder ett förslag om adjunktion även i underrätterna. Förslaget ska vara klart efter sommaren. Under våren kommer Domstolsverket att ta in bland annat Advokatsamfundets synpunkter.

Enligt Anna Klara Strömberg, enhetschef för arbetsgivarfrågor på Domstolsverket, är huvudsyftet att skapa möjligheter för att man ska kunna arbeta så pass länge i en underrätt att en korrekt bedömning av personen kan göras av Domarnämnden. 

 

 

Rätten till tolk i brottmål utökas

I en proposition vill regeringen ha skärpta regler för tillhandahållande av tolkning vid domstolssammanträden och polisförhör när den som står anklagad inte talar svenska. Ytterligare ett förslag är att domstolar och brottsutredande myndigheter ska vara skyldiga att översätta vissa handlingar i brottmål.


Regeringen vill också se att kompetenskraven skärps när det gäller tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter. Om det är möjligt ska de tolkar och översättare som anlitas vara auktoriserade.

Propositionen, som har sin grund i ett EU-direktiv, föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 oktober i år.

 

 

Ingen rätt till rättsskyddsersättning

En advokatbyrå var ombud för ett tyskt bolag som låg i tvist med en kommun i drygt två år mellan 2007 och 2009. Tvisten gällde en byggentreprenad och det tyska bolaget hade träffat en projektförsäkring hos ett försäkringsbolag. När advokatbyrån i juni 2009 anmälde att bolaget ville ta rättsskyddsförsäkringen i anspråk för kostnader i samband med tvisten sa försäkringsbolaget nej eftersom anspråket hade framställts för sent och rätten till ersättning var preskriberad.


Advokatbyrån delade inte försäkringsbolagets åsikt och menade att tidsfristen skulle börjat löpa först när ärendet var avslutat och ombudet slutfakturerats, inte när tvisten uppkom eller ombudet anlitades.

Men Högsta domstolen konstaterar att tidsfristen inte började löpa när tvisten uppstod, utan när ombudet anlitades. Alltså hade ettårsfristen löpt ut när advokatbyrån anmälde att försäkringsersättningen önskades tas i bruk och är därmed förlorad på grund av preskription.

 

 

Lennart Aspegren juris hedersdoktor

Lennart Aspe­gren har utsetts till hedersdoktor vid juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Aspegren har tjänstgjort bland annat som hovrättsråd i Svea hovrätt, rättschef i Finansdepartementet, och som ledamot i Arbetsdomstolen och i Försäkringsdomstolen.

Bland Aspegrens internationella befattningar kan följande nämnas: vice ordförande i OECD:s Public Management Committee (PUMA); domare vid Internationella brottmålstribunalen för Rwanda (ICTR) 1995–2000; en av två ledamöter i FN:s expertkommitté om Gazakonflikten 2011.

 

Så kan fler brott klaras upp

Regeringen har låtit Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten granska resultat och kvalitet på den brottsutredande verksamheten i två rapporter. Den ena rapporten har granskat resultatutvecklingen i elva olika brottskategorier. En slutsats är att total brottsuppklaring inte är rimlig, men att antalet uppklarade brott bör kunna öka. Åtgärderna ser olika ut beroende på vilken typ av brott det rör sig om, men bland annat fler och snabbare utredningsåtgärder inledningsvis samt ökad samverkan mellan åklagare och polis skulle ge bättre resultat.


I rapporten som behandlar kvaliteten på den brottsutredande verksamheten har utredarna granskat utredningar som lagts ned eller inte inletts för att tillräckliga bevis saknats. När det gäller rån mot barn under 18 år samt fakturabedrägerier finns det kvalitetsbrister konstaterar utredarna, som menar att fler utredningsåtgärder hade kunnat sättas in tidigt i utredningen.

Färre fall av dödligt våld under 2012

En rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att det dödliga våldet minskade under 2012. Under förra året konstaterades 68 fall av dödligt våld. Det är en minskning med 3 fall och den lägsta noteringen sedan 1990 enligt de studier Brå har genomfört. En stor del av minskningen kan hänföras till Västra Götaland där det dödliga våldet minskade från 19 fall under 2011 till 9 fall förra året. Storstadslänen stod sammanlagt för 65 procent av det dödliga våldet i landet.

Antalet anmälda brott överhuvudtaget minskade med 1 procent under 2012.

 

Axberger slutar som JO

Efter mer än fem år och 6 812 individuella beslut väljer H-G Axberger att sluta som JO. H-G Axberger tillträdde som justitieombudsman i februari 2008. I en intervju på JO:s webbplats säger han att han tycker att 6 812 individuellt fattade beslut räcker som dagsverke.

Mycket positivt tar han med sig enligt honom själv. Han påpekar dock att en sak att tänka på inför framtiden för myndigheten är att arbetssättet bitvis är ”lite gammeldags” och att arbetsformerna behöver moderniseras.

Riksdagen ska utse en efterträdare, men Axberger hoppas på någon ”med intresse och förståelse för polis- och åklagarverksamheten, där JO:s granskning är särskilt betydelsefull”.

Axberger säger att han har ett utredningsuppdrag att avsluta, men att han i övrigt ska ta det lite lugnare.

Han slutar formellt den 1 juli i år, men på grund av ledighet att ta ut har han i praktiken gjort sin sista arbetsdag som JO.

Annons
Annons