search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

54 000 asylsökande beräknas komma till Sverige under 2013

12 frågor till Anders Danielsson, Migrationsverkets generaldirektör, om hur myndigheten arbetar för att hantera dagens flykting­situation.

1. I dag kommer fler flyktingar till Sverige för att söka asyl än det gjort sedan 1992. Sverige är också det fjärde största landet i den industrialiserade världen när det gäller att ta emot asylsökande. Hur klarar Migrationsverket att ta hand om dessa flyktingar och ge dem en rättssäker prövning?

– Det händer i omgångar att många människor söker sig till Sverige för att få skydd. Just nu har vi en stor konflikt i vårt närområde, Syrien, som tvingar många människor på flykt. Vi är en myndighet som har snart femtio års erfarenhet av att hantera dessa situationer. På sjuttiotalet var det diktaturens Chile och på åttiotalet var det kriget mellan Iran och Irak som drev människor på flykt. Nittiotalet präglades av Jugoslaviens sönderfall och konflikten i Irak dominerade 00-talet. Vi klarar alltid mottagandet men vi har i vissa fall fått frångå vår ambition att kunna erbjuda lägenhetsboende åt alla asylsökande. De senaste åren har vi tvingats använda oss av gemensamhetsboenden på grund av den stora bostadsbrist som finns i landet. När det gäller prövningen tar vi inga genvägar när antalet sökande ökar. Vi har samma kvalitet i beslutsfattandet. Vi följer upp varje ändrat eller återförvisat ärende från domstolarna och kan inte se någon förändring. Dessutom satsar vi tjugofem miljoner kronor på att öka kvaliteten genom vårt kvalitetsprojekt ”Den lärande organisationen”.

2. Vilket är Migrationsverkets största problem i dag?

– Vår största utmaning just nu är att över sex tusen personer som har fått skydd i Sverige inte har fått någon kommunplats och sitter kvar i våra asylboenden trots att de har uppehållstillstånd. Detta är inte enbart problem för Migrationsverket utan ett samhällsproblem och ett problem för människan som inte kommer igång med sitt nya liv i Sverige. Hade kommunerna tillhandahållit dessa platser hade vi inte behövt de dyrare platserna i gemensamhetsboendena som är ungefär lika många.


3. Har ni tillräckliga resurser för att sköta ert uppdrag med nuvarande tryck?
– Jag tycker att vår uppdragsgivare är lyhörd inför de behov som uppstår när många människor kommer hit under kort tid. Samtidigt är den svenska budgetmodellen inte anpassad för de kraftiga svängningar som kan uppstå i vår verksamhet. Under hösten ökade antalet inresor med nästan hundra procent. Då måste vi arbeta med prioriteringar och interna resursomfördelningar tills vi kan få förstärkning.

4. Har utvecklingen med en rekordstor tillströmning av asylsökande fortsatt under året? Hur ser prognosen ut framöver?
– Det finns flera olika scenarier. I vårt huvudscenario väntas 54 000 asylsökande komma till Sverige under 2013. Rent linjärt ligger vi betydligt under denna siffra hittills i år men vår verksamhet är allt annat än linjär. Konflikten i Syrien försämras hela tiden och över en miljon människor har lämnat landet. Av dem som tar sig till Europa söker de flesta sig till Tyskland och Sverige på grund av de ställningstaganden vi gjort rörande den konflikten.

5. Tycker du att ni får tillräcklig ledning i form av domar från migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen?
– Domstolsreformen som genomfördes 2006 har varit bra. Det är bra att våra ärenden numera prövas i domstol. Det har inneburit en utökning av rättssäkerheten. Problem som kvarstår är att förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö inte alltid har en samsyn i frågor som bottnar i tolkning av landinformation och att Kammarrätten i Stockholm inte ser det som sin roll att avgöra dessa frågor även om det är essentiellt i asylrätten mot vilken bakgrund ett ärende ska bedömas.

6. Den stora gruppen syrier som kommer till Sverige just nu behandlas enligt advokater med förtur. Vad får detta för konsekvenser för syrierna och för andra asylsökande?
– Det stämmer inte. Under hösten och vintern tvingades vi tillfälligt prioritera när antalet asylsökande på kort tid fördubblades. Nu har vi fört över resurser internt och rekryterat nya medarbetare, därför gäller den tidigare prioriteringsordningen inte längre. Nu behandlas alla ärenden i samma takt förutom så kallade Dublinärenden och uppenbart ogrundade ansökningar som enligt lag har andra fatalietider.

7. Många av syrierna skulle mycket väl kunna ha rätt till permanent uppehållstillstånd i Sverige, och rätt till offentligt biträde för att ansöka om det. Detta får de dock, enligt advokater, ingen information om. Är det så? I så fall: varför inte?
– Du har rätt till ett offentligt biträde om du riskerar att utvisas eller avvisas, det gör inte syrier i dag. Alla får stanna. Om du saknar individuella skäl och ditt skyddsbehov begränsar sig till skydd från den exceptionella konfliktnivå som föreligger i Syrien för närvarande får du ett tidsbegränsat tillstånd men många syrier har också fått permanenta tillstånd. Vill man ha ett system där tidsbegränsade tillstånd går att överklaga och offentligt biträde utses får man ta den frågan till lagstiftaren.

8. Advokater vi intervjuat upplever att Migrationsverkets utredningar är väldigt korta och att utredarna är pressade av informella tidsgränser för hur lång tid en utredning får ta. Känner du igen den bilden? Är det i så fall ett problem?
– En utredning i ett typiskt asylärende tar cirka två till fyra timmar beroende på ärendets beskaffenhet. Dessförinnan har en kortare utredning gjorts vid ankomst och utredaren har förberett sig innan utredningen. I de flesta fall har det offentliga biträdet träffat klienten och skrivit en inlaga före utredningstillfället. Om tiden inte räcker till finns det ibland möjlighet att förlänga utredningen om tolken och det offentliga biträdet har tid, annars får man hålla en kompletterande utredning. Vi förväntar oss av våra handläggare att göra cirka två utredningar per vecka.

9. Advokater talar också om att verkets handläggare har dålig förståelse för att advokater behöver mer tid för att tillvarata sina klienters intressen och att de begär uppskov. Kommentar till det?

– Det är nog inte våra handläggare som ska lastas för detta. Vi har från centralt håll infört ett arbetssätt som gjort att väntetiderna för asylsökande halverats, från nio månader till cirka fyra månader. Jag tror att alla kan hålla med om att detta är bra, både för statskassan och för den enskilde. Vi har fokuserat på att få bort ledtiderna, det vill säga de perioder ett ärende är inaktivt. Men det är klart, en sådan förändring är inte lätt att genomföra. Den bygger på att vi har skapat flöden genom våra processer och det ställer stora krav på alla aktörer i asylprocessen, även offentliga biträden. Vi har precis genomfört ett pilotprojekt som ska underlätta kommunikationen med Migrationsverket och göra det lättare att planera i förväg på tider som passar det offentliga biträdet bäst. Jag tror inte att någon vill gå tillbaka till tiden med långa väntetider för asylsökande.

10. Migrationsverket har valt att inte låta utredarna specialisera sig på enskilda länder. Varför inte? Enligt advokater vi talat med är bristen på specialisering en orsak till att utredningarna blir allt för ytliga. Kommentar?

– Många advokater tycker å andra sidan att våra medarbetare är mycket skickliga. Vi har provat båda modellerna. Nackdelen med en alltför långtgående specialisering är att vi blir inflexibla. Samtidigt ser vi gärna att medarbetarna fördjupar sina kunskaper, detta kan så klart ske utan att vi organiserar våra enheter eller team efter länder. Just nu utreder vi frågan om specialistkompetens på myndigheten. Det handlar i första hand om tematisk specialisering, till exempel hbtq, barn, religion och så vidare. I en situation som den nuvarande där nästan nittio procent av de sökande kommer från fem länder måste alla kunna handlägga dessa ärenden. Men om vår omgivning förändras, vilket den alltid gör, får vi kanske omvärdera.

11. Advokater har också vänt sig till Advokatsamfundet och uppgett att de fått vänta mycket länge på ersättning från Migrationsverket, så att de i praktiken får ”agera bank”. Varför tar det så lång tid att betala ut ersättningen?

– Vi betalar alltid på utsatt tid. Gör vi inte det är det fel. Kostnadsräkningen presenteras i samband med ärendets avslutande, då betalar vi. Jag tror att detta snarare handlar om de utlägg ett biträde kan ha till exempel vid anlitande av tolk som man inte får ersättning för förrän ärendet avslutats. Rör det sig om stora summor finns det möjlighet att begära förskott.

12. Vad är det svåraste med att leda Migrationsverket, i en tid då frågor om flyktingar och invandrare är så starkt politiskt laddade och omdebatterade?

– Låt mig vända på frågan. Det som är det bästa med mitt arbete, det är att få leda en organisation som ger så många människor skydd mot förföljelse, krig och tortyr. En organisation som varje dag ger många människor möjlighet till att arbeta, studera eller förenas med sin familj i Sverige. Förra året beviljade Migrationsverket 111 000 människor uppehållstillstånd*. Det svåraste är så klart när vi tvingas säga nej till barn, gamla och sjuka men detta är en politisk fråga där man just nu diskuterar var gränserna ska gå. Om något, kan man nog säga att mitt arbete är stimulerande. Det går inte en dag utan att migrationsfrågan debatteras, diskuteras och kritiseras i media. Detta är en av vårt tids stora frågor. Mycket av debatten baseras på åsikter och många väljer att missförstå oss men om man håller sig till fakta och är objektiv framträder i stället bilden av en myndighet som ligger i framkant inom de flesta områden och som är ledande i en internationell jämförelse.

* Av de 111 090 som fick uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i Sverige under 2012 var 17 405 asylsökande, kvotflyktingar eller liknande. Resterande 93 685 var EES-medborgare, medborgare i land utanför EES med arbete i Sverige, adoptivbarn och anhöriga till personer i Sverige (däribland 7 897 anhöriga till asylsökande m.fl. med uppehållstillstånd) och studerande.

Utveckling i Sverige

Antalet asylansökningar i Sverige ökade med 48 % 2012 (jfr 29 600 ansökningar 2011). 2012 blev därmed ett rekordår efter 1992, då Sverige fick ta emot mer än 84 000 ansökningar, många av dem flyktingar från före detta Jugoslavien. De asylsökande i Sverige kom främst från Afghanistan, Somalia och Syrien.

Utveckling 2012–2013

Antal asyl­sökande jan–mars 2013: 9 737

Antal asylsökande jan–mars 2012: 7 553

Ökning: 2  184

Ökning %: 29 %

Flyktingmottagande i Sverige

Totalt kommunplacerades 13 271 personer under 2011 (personer som beviljats uppehållstillstånd och som kommunerna fick ersättning för).

Stockholm 882

Göteborg 642

Malmö 544

Södertälje 533

Eskilstuna 319

— — —

Trosa, Vaxholm, Skinnskatteberg,

Töreboda,

Öckerö 3

Vansbro, Tidaholm 2

Gnosjö, Habo, Skurup 1

Annons
Annons