search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Unikt projekt för att stärka tilltron till rättsväsendet

Advokatsamfundet har tillsammans med riksåklagaren och hovrättspresidenten vid Svea hovrätt inlett en dialog i syfte att identifiera och komma till rätta med några av de brister som de bedömer finns när det gäller tilltron till rätts­väsendet. 

Bakgrunden till initiativet är en utveckling under senare år som inneburit att umgängesformerna i domstolarna mellan åklagare och advokater blivit stundtals väl aggressiv. Det har blivit särskilt tydligt i vissa medialt uppmärksammade enskilda rättsaffärer, till exempel Södertäljemålet och Kokainmålet liksom andra omskrivna brottmål.


– Dessa saker riskerar att leda till att förtroendet för rättsväsendet naggas i kanten. Men de berör även insyns-, rättssäkerhets-, säkerhets- samt arbetsmiljöfrågor  för dem som arbetar i domstolen, säger Anne Ramberg.

En arbetsgrupp med erfarna representanter för åklagare, domare och advokater har utsetts som ska arbeta fram ett diskussionsunderlag som kan bidra till att identifiera den underliggande verklighet som har drivit fram dagens situation och även föreslå åtgärder för att stärka tilltron till rättsväsendet.

– Även om advokaters, åklagares och domares olika roller skiljer sig åt har de dock alla en gemensam skyldighet att främja god rättsvård. Straffprocessen bygger på denna princip, säger Anne Ramberg.

Gruppen med åklagare, domare och advokater har haft ett första möte på Advokatsamfundet den 15 mars. Vid mötet diskuterades flera olika frågor som rör tilltron till rättsväsendet.

Anne Ramberg, hovrättspresidenten Fredrik Wersäll och riksåklagare Anders Perklev var överens om att det finns tendenser i stora mål till en tilltagande hård atmosfär, särskilt mellan åklagare och advokater. Ytterligare en bidragande orsak till problemen idag är att rättegångsbalken, som är från 1948, inte är anpassad till dagens verklighet med stora komplexa mål.
Tom Knutson

 

 Har klimatet i rättssalen försämrats under de senaste tio åren?  Vilken är huvudorsaken/-erna?

 Vad är det främsta skälet till att arbetet för ökad förståelse mellan rättens aktörer behövs?

 Vad tycker du om initiativet till arbetet för ökad förståelse mellan rättens aktörer?

 Vad tror du att arbetet kan leda till?  Vilken /vilka är det viktigaste  faktorerna för framgång?

Fredrik Wersäll, hovrättspresident Svea hovrätt.

 Inte generellt. Tvärtom har ett ökat fokus på bemötande nog allmänt sett lett till bättre förhandlingsklimat. I vissa större, uppmärksammade mål har det dock utvecklats en rätt hätsk stämning mellan parterna.

 De mål vi talar om rör anklagelser om grov brottslighet. Materialet är ofta mycket vidlyftigt och förändras hela tiden. Häktningstiderna är ofta väldigt långa. Jag tror att en grundläggande orsak till ökade spänningar är en frustration hos båda parter över svårigheterna att ha kontroll över och insyn i allt utredningsmaterial. Det kan i sin tur leda till en misstro, inte minst från försvararna mot åklagarna.

 Utvecklingen mot allt större brottmål kommer att fortsätta. Alla aktörer måste bli mer professionella i att hantera dessa mål. Problemet inrymmer aspekter som rör rättssäkerheten, arbetsmiljön och säkerheten för alla inblandade. Eftersom allmänheten ofta inte gör skillnad mellan olika aktörer kan strider inför öppen ridå leda till minskat förtroende för rättsväsendet generellt.

  Det är viktigt att vi kontinuerligt diskuterar frågor av detta slag. Tanken är inte alls att sudda ut rollfördelningen. Tvärtom bygger rättegångsförfarandet på att hantera konflikter. Också hårda ord måste få växlas i rättssalen. Men det måste finnas en grundläggande respekt och förståelse för de olika rollerna.

 Når målet kommit till domstol är en tydlig, konsekvent och professionell processledning från domstolens sida nyckeln till en bra process. Domaren ska behandla parterna med respekt men måste ta befälet i rättssalen. Dessa frågor måste vi arbeta mycket med i domstolarna, inte minst i domarutbildningen. Att genom muntlig förberedelse eller på annat sätt klargöra vad som är tvistigt respektive otvistigt är säkert ofta en bra metod i de stora målen. Sedan är det uppenbart att rättegångsbalken inte är helt anpassad efter brottmål med långa utredningstider, många åtalspunkter och många tilltalade.

Chefsrådman Hjalmar Forsberg och lagman Mari Heidenborg instämmer i Fredrik Wersälls svar.

Anders Perklev, riksåklagare.

 Nej inte i det stora flertalet mål, men det finns en allmän tendens till ökad personifiering, bland annat i form av kritik riktad mot parter och ombud personligen. I vissa mål har stämningen varit mycket hätsk.

 Till en del kan det vara en stressreaktion i stora komplexa mål som är svåra att hantera. I sådana situationer blir det särskilt problematiskt om vi inte har förståelse för varandras roller. Men det handlar också om beteenden som har tillåtits fortgå utan att någon har sagt stopp.

 Det finns en risk att fokus i rättegångar förskjuts. Personangrepp stjäl tid och energi från det som rättegången egentligen ska handla om. Stringensen i förfarandet minskar och vi riskerar att få sämre avgöranden. Till detta kommer att arbetsmiljö och säkerhet påverkas negativt. I förlängningen kan förtroendet för rättssamhället som helhet ta skada.

 Initiativet är viktigt eftersom det inte finns någon annan som äger frågan och kan lösa problemen åt oss. Vi måste gemensamt försöka identifiera grundorsakerna till dessa och diskutera åtgärder.

 Jag tror att vi kan åstadkomma förändring, men i små steg. Vi kan skapa större samsyn kring processföring och processledning. Det handlar inte om att överbrygga motsättningar i sak, utan att finna sätt för att konstruktivt och professionellt hantera meningsskiljaktigheter. Att vi har olika roller ska alltid vara tydligt.

 Det bästa är nog att börja med det som är enkelt att enas kring, då har vi något att bygga vidare på. Sedan finns en rad svåra frågor att ta sig an, såsom planeringen av rättegångar, partsinsyn och avgränsningar av förundersökningar. Störst möjlighet till framgång har vi om vi alla intar en rimligt självkritisk hållning. 

Elin Blank, kammaråklagare.

 Ja, i stora och medialt uppmärksammade mål har tonen hårdnat och personangrepp förekommit. I vardagsmålen däremot har jag inte märkt någon försämring.

 Generellt skapar omfattande förundersökningar och stora rättegångar ett hårt tryck på aktörerna, och acceptansen för ett försämrat klimat kan nog ha ökat med pressen på domstolen att kunna genomföra förhandlingar utan invändningar om jäv och andra fördröjande moment.

 För vår egen del för att upprätthålla en acceptabel arbetsmiljö och personsäkerhet för enskilda aktörer. Utåt sett för att processen i domstol skall genomföras så att parternas och allmänhetens förtroende för rättsväsendet inte undergrävs.

 Det är viktigt och nödvändigt om vi ska kunna bromsa en negativ utveckling att den här diskussionen förs.

 Våra roller är, och skall vara, väldigt olika, och våra bevekelsegrunder för agerandet i domstolen skiljer sig avsevärt. Det vi bör kunna åstadkomma är ett mer formaliserat och mindre personanknutet sätt att hantera konflikter som kan uppstå i rättssalen.

 Före förhandlingen tror jag man kan åstadkomma förbättringar genom ökad användning av förberedelse och diskussion kring planering och processuella frågor. Under förhandlingen har domstolen ett stort ansvar för ordningshållande och klimat i rättssalen. Frågor som det uppstår meningsskiljaktighet kring kanske ibland bör hanteras utanför salen.

Henrik Söderman, kammar­åklagare.

 Det är svårt att bedöma om det skett någon förändring. Däremot kan man i vissa mål se att det riktas kritik mot åklagaren eller partsombud som person på ett sätt som jag inte sett tidigare.

 Frågan går inte att svara på generellt. I de fall det inträffar måste man i varje enskilt ärende analysera orsakerna.

 Det är ur allas perspektiv viktigt att rättegången uppfattas som rättvis och att alla parters synpunkter tas tillvara. Ingen är betjänt av att fokus förflyttas från det som åtalet omfattar. Det kan vara så att en part i det korta perspektivet anser sig ha något att vinna på att under pågående huvudförhandling diskutera frågor som inte är relevanta. De punkter som nämns i frågeställningen måste man nog fundera på i vilken mån de verkligen är sanna. Några tar upp frågor som är svåra att hantera – till exempel insynsfrågorna och de påstådda långa häktningstiderna.

 Det är viktigt att en diskussion pågår i dessa frågor.

 Genom att frågorna diskuteras så får man en belysning av förhållanden under huvudförhandlingarna och en möjlighet att förhålla sig till olika problem som uppkommer.

 Det finns två frågor som man behöver diskutera – hur renodlar man tiden man använder till huvudförhandlingar – i de större målen är det viktigt att använda muntlig förberedelse i större utsträckning.  Man bör också ge rättens ordförande goda möjligheter att på ett aktivt och effektivt sätt leda huvudförhandlingen. Båda dessa områden är viktiga för att skapa en godtagbar stämning vid huvudförhandlingen som i sin tur ger parterna möjlighet att föra fram sina ståndpunkter.

Tomas Nilsson, advokat och Advokatsamfundets tidigare ordförande.

 Det är knappast så att någon generell försämring har skett av klimatet under senare år. I den alldeles övervägande delen av rättegångarna genomförs dessa genom att parternas positioner  framgår tydligt men utan någon framträdande antagonism.

   Den främsta orsaken till skärpta motsättningar mellan åklagare och försvarare i vissa mål kan sökas i till exempel ett ökat antal mycket stora brottmål, ökad användning av tvångsmedel och långa häktningstider. Det vill säga i den underliggande verkligheten och utvecklingen av handläggningen av vissa mål. Det innebär att motsättningar kommer i dagen.

   Jag tror inte att detta ska ses som en fråga om ”ökad förståelse” mellan rättens aktörer. I första hand kan de påfrestningar på handläggningen som tas upp under fråga 2 minimeras. De motstående intressen som ändå finns – och som alltid kommer att finnas mellan parterna – bör lösas genom att rättslig, och saklig, argumentation förs fram till rätten för dess ställningstagande och inte genom allmänna gräl i rättssalen som inte innehåller  klara yrkanden och grunder. Vissa processuella frågor kan kanske lösas utanför huvudförhandlingen men långt ifrån alla. Går det inte måste rätten underställas frågan med begäran om ett besked.

Johan Eriksson, advokat.

 Egentligen tycker jag inte att klimatet har förändrats i merparten av målen. Från denna allmänna bild sticker dock det så kallade Kokainmålet ut. Stämningen har där varit under all kritik. Möjligen ser jag också en trend att det verkar vara mer och mer viktigt för åklagarna att vinna sina mål. Personligen tror jag det kan förklaras med att det finns ett starkt samhällsintresse som är inriktat på en sträng lagföring där det ses som en framgång varje gång någon döms till ett långt straff.

 Se ovan.

 Det är en viktig sak med förståelse bland rättens aktörer. Särskilt viktigt är det naturligtvis att det finns förståelse för försvararens roll eftersom försvararen alltid är den svagaste parten. Det förhållandet att försvaret är den svagare parten blir naturligtvis ännu mer påtagligt i de stora processerna. Att häktningstiderna blir långa ökar också trycket på den misstänkte eftersom det innebär en sådan enorm psykisk ansträngning för den misstänkte. Vad därefter gäller frågan om bristande insyn så är det en oerhört angelägen fråga att diskutera. Det är just den bristande insynen som orsakat de ”gräl” som orsakat den infekterade stämningen mellan parterna i Kokainmålet. Grälen har också i sin tur lett till att processföringen kommit att bli personifierad.

 Alla initiativ som kan förbättra rättssäkerheten är bra. Jag hoppas också att det skall ske en analys av de bakomliggande skälen.

 Jag hoppas att det kan leda till att åklagarna diskuterar insynsproblematiken ur ett försvararperspektiv.

 Jag tror att insynsfrågor måste hanteras på ett annat sätt. Rättegångsbalkens regler är inte utformade utifrån det sätt varpå förundersökningar idag bedrivs. Domarens roll och ansvar att leda de stora rättegångarna måste också diskuteras. Naturligtvis kan processuella frågor emellanåt lösas utanför rätta, men med en muntlig process så är det ibland inte möjligt. Vad gäller muntliga förberedelser så kan det vara bra men det förutsätter då att domstolen verkligen känner till vilka frågor som är angelägna att lösa. Oftast handlar dessa förhandlingar bara om att bestämma tid för förhandlingen och resonera om praktiska frågor kring själva förhandlingen.

Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekretare.

 I de stora målen verkar det vara fallet.

 Det är flera samverkande faktorer. I första hand tror jag det har att göra med den verklighet som råder. Intensifierad användning av tvångsmedel, otillständigt långa häktningstider, många tilltalade. Till detta kommer att gigantiska resurser satsas i vissa mål med åtföljande konsekvenser för polis och åklagare att visa resultat. Advokaterna har blivit duktigare. Medias bevakning. Domaren förmår inte alltid ta sitt ansvar att leda förhandlingen.

 Det är en oroande utveckling om tilltron och respekten för domstolarnas undermineras. Det gagnar ingen. Alla har ett ansvar för att hindra detta och verka för en god rättsvård, trots våra olika roller. För övrigt har jag känslan av att förståelsen och respekten för våra olika roller lämnar en del övrigt att önska.

Se vidare fråga 2 ovan.

 Eftersom jag är initiativtagare tillsammans med RÅ och presidenten i Svea hovrätt tycker jag det är bra.

 Förhoppningsvis en ökad förståelse och respekt för varandras roller och uppgifter genom att identifiera förväntningar och vilka brister som förekommer på ömse håll.

 Det är flera olika saker som kan göras. Förändrad lagstiftning. Förändrad rättstillämpning och ändrade attityder. För det första är rättegångsbalken inte utformad för de stora brottmål vi sett på senare tid. Straffprocessen behöver förändras och göras mer ändamålsenlig/anpassas till de utmaningar och den verklighet som råder. Förberedelse i brottmål, uppdelning av mål, flexiblare regler, rättens sammansättning är några exempel som Straffprocessutredningen haft att överväga.

Annons
Annons