search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Straffskalorna för våldsbrott ses över

Regeringen anser att det finns anledning att överväga ytterligare skärpningar av straffen för allvarliga våldsbrott, eftersom det enligt regeringen inte kan konstateras några ökningar av strafftiderna efter straffskärpningsreformen 2010 som hade till syfte att åstadkomma generella höjningar av straffen för sådana brott.

Därför ger regeringen riks­åklagare Anders Perklev i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av straffskalorna för grov misshandel, rån, grovt rån, grov utpressning och andra allvarliga våldsbrott där det behövs. Syftet ska vara att åstadkomma en höjd straffnivå för brotten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2014.

Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott, dir. 2013:30

Obligatorisk tolkning i brottmål i nytt förslag

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det införs en obligatorisk skyldighet att tillhandahålla tolkning vid ett sammanträde inför rätten eller i ett polisförhör när den anklagade inte behärskar svenska. Domstolar eller brottsutredande myndigheter ska också vara skyldiga att översätta vissa handlingar i brottmål. Dessutom vill regeringen se en höjning av kompetenskraven när det gäller de tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter. Om det är möjligt ska endast auktoriserade tolkar och översättare anlitas. Lagrådsremissen har sin grund i ett EU-direktiv som är det första steget i arbetet med att stärka processuella rättigheter i brottmål som EU enades om under det svenska EU-ordförandeskapet under 2009.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober i år.

 

Höjd ersättning för kränkning vid våldtäkt

Nämnden för brottsskadeersättning har beslutat att höja ersättningsnivån för kränkning vid våldtäkt mot vuxna från 75 000 kronor till 100 000 kronor.

Höjningen hänger ihop med de föreslagna förändringarna i lagstiftningen om sexualbrott. Nämnden beslutade även att den schabloniserade ersättningen för sveda och värk ska höjas från 10 000 kronor till 15 000 kronor.

 Brottskadeersättning betalas bara ut om brottsoffret inte har fått full ersättning genom skadestånd eller försäkring. Det är delvis olika regler för de olika ersättningstyperna, men i vissa avseenden är reglerna desamma för domstolarnas och Brottsoffermyndighetens bedömning av ersättning.

 

Fler ärenden hos polisen oförändrat i domstolarna

Brottsförebyggande rådet, Brå, har tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården tagit fram en rapport med prognoser över de närmaste fyra årens, år 2013–2016, verksamhetsvolymer genom rättskedjan. Antal inkomna ärenden hos polisen beräknas öka med cirka 3 procent och antal ärenden som redovisas till åklagare beräknas öka med 6 procent. Hos åklagarmyndigheten beräknas antalet brottsmisstankar däremot vara oförändrat och antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut att öka med 3 procent. När det gäller de svenska domstolarna kommer antalet inkomna och avgjorda brottmål, enligt prognosen, att ligga på samma siffra som idag. Totalt beräknas antalet klienter i Kriminalvården att minska med cirka 4 procent.

Prognoserna bygger i första hand på statistiska analyser, men även till viss del på kvalitativa bedömningar.

 

Klas Friberg blir länspolismästare

Regeringen har utsett nuvarande chefen för Rikskriminalpolisen Klas Friberg till ny länspolismästare vid Polismyndigheten i Västra Götaland. Klas Friberg tog jur. kand.-examen 1987 och arbetade som biträdande jurist vid en advokatbyrå 1990–1991. Därefter genomgick han polischefsutbildning och har sedan dess haft flera chefsbefattningar vid Polismyndigheten i Västra Götaland. Chef för Rikskriminalpolisen har Klas Friberg varit sedan december 2010. Den nya tjänsten tillträder han den 1 maj 2013.

 

Inget automatiskt uppskov vid ansökan om nåd

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det automatiska uppskovet med verkställighet av fängelsestraff vid ansökan om nåd ska avskaffas. Verkställigheten får normalt påbörjas så snart domen i påföljdsdelen vunnit laga kraft. Om den dömde senast på inställelsedagen ansöker om nåd ska straffverkställigheten anstå i avvaktan på beslut i nådeärendet och den dömde får ett automatiskt uppskov. En möjlighet som regeringen nu vill ta bort.

Vidare föreslår regeringen en överflyttning av ärenden vilket bland annat innebär att om en utländsk medborgare har utvisats på grund av brott ska denne kunna ansöka hos Migrationsverket om uppehållstillstånd eller om upphävande av utvisningsbeslutet. Om ansökan bör beviljas ska verket med ett eget yttrande lämna över ärendet till en migrationsdomstol. Om det inte finns skäl att bevilja ansökan ska verket avslå och det beslutet ska kunna överklagas till en migrationsdomstol. Reformen syftar till att flytta över sådana ärenden som inte kräver ett ställningstagande från regeringen till myndighetsnivå.

 

Förslag om skärpt sexualbrottslagstiftning

Regeringen överlämnade i mars en proposition till riksdagen som innehåller förslag på en förändrad och skärpt sexualbrottslagstiftning. Ett av förslagen är att bestämmelserna om våldtäkt utvidgas. Begreppet ”hjälplöst tillstånd” ersätts av det vidare begreppet ”särskilt utsatt situation”. Detta tydliggör att även de situationer där offret möter övergreppet med passivitet omfattas av våldtäktsbrottet. Vidare föreslår regeringen att tillämpningsområdet för grovt sexuellt övergrepp mot barn utvidgas.  Även Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp ska godkännas av riksdagen och lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna tillträda konventionen föreslås.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

 

Satsning på information till utsatta och vittnen

Mer än var femte person i Sverige har misstänkt eller vetat om att någon i den nära omgivningen har utsatts för våld i sin partnerrelation. Men bara 17 procent av dem som har misstänkt eller vetat det har anmält brottet till polisen.

Nu vill polisen få fler vittnen och utsatta människor att anmäla brott i nära relationer genom informationskampanjen Kom till oss.

Rikspolisstyrelsen undersökte under januari och februari hur människor i Sverige ser på brott i nära relationer. Undersökningen visar att 22 procent har misstänkt eller vetat att någon i närheten har utsatts för våld i en nära relation. De vanligaste skälen till att man inte polisanmäler är att man tror att offret redan har tagit tag i situationen, att man inte förstår att det rör sig om ett så allvarligt brott, och att man är rädd att själv skadas av förövaren.

 

Brottsofferdagen om nätet som brottsplats

Brottsoffermyndigheten ordnade tillsammans med flera ideella organisationer en heldag om nätet som brottsplats och livlina under internationella brottsofferdagen på Norra Latin i Stockholm den 22 februari.

Seminariedeltagarna kunde bland annat ta del av professor Mårten Schultz föreläsning om kränkningar på internet och om hur juridiken och tekniken är i otakt med varandra. Martin Brinnen, jurist på Datainspektionen, berättade om utsatthet på nätet med exempel på kränkningar som Datainspektionen har bedömt.  Sven Å. Christianson, professor i psykologi vid Stockholms universitet samt legitimerad psykolog, och Ulrika Rogland, som är åklagare i Malmö, berättade bland annat om den så kallade Alexandramannen som kallade sig Alexandra på internet och lockade flickor med modellkontrakt, pengar och lyx till att ha sex med honom.

Minskad brottslighet hos ungdomar i åk 9

Brottsförebyggande rådets, Brå, nya studie, Brott bland ungdomar i årskurs 9, visar att de som går sista året på högstadiet begår färre brott än vad niondeklassarna gjorde i mitten av 1990-talet. Främst minskar stöld och snatteri i affär samt skadegörelse. Även ungdomarnas attityd till brott har förändrats och har blivit mindre tillåtande. 1997 tyckte 27 procent av ungdomarna att det var ”helt okej” eller ”ganska okej” att kompisar snattade, medan det 2011 bara var 17 procent som tyckte så.

De som inte begår brott uppger i undersökningen att de har bättre kontakt med sina föräldrar och att föräldrarna i större utsträckning har koll på vad deras barn gör.

Annons
Annons
Annons