search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Efter EU-domstolens avgörande: HD tar upp dubbelbestraffning i plenum

Högsta domstolens krav på klart stöd i EU-stadgan för att åsidosätta svensk rätt strider mot EU-rätten. Det kom EU-domstolen fram till i en dom. Nu tar HD upp frågan om dubbelbestraffning i plenum och kan ändra sin praxis.

Högsta domstolen meddelade den 19 mars prövningstillstånd i frågan om en person som har påförts skattetillägg för oriktig skatteuppgift därefter också kan dömas för skattebrott. Högsta domstolen beslöt att frågan ska avgöras av HD i plenum, det vill säga med alla Högsta domstolens 14 ledamöter närvarande. HD avgör frågor i plenum när domstolens tidigare praxis ska ändras, eller när en fråga har särskild betydelse för rättstillämpningen. Pleniavgöranden är mycket ovanliga i de högsta domstolarna i Sverige. Sedan 1987 har HD hållit plenum bara tre gånger.

Prövningstillståndet gäller frågan om åklagarens talan ska avvisas i ett mål om bland annat ansvar för skattebrott, där Skatteverket har påfört den tilltalade skattetillägg.

HD tar upp frågan om dubbelbestraffning efter en dom från EU-domstolen den 26 februari. EU-domstolen kom efter en förfrågan från Haparanda tingsrätt fram till att det kan vara tillåtet enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna att döma en person för skattebrott sedan personen har påförts ett administrativt skattetillägg. Enligt domstolen kan sådana dubbla sanktioner vara tillåtna, förutsatt att skattetillägget inte har straffrättslig karaktär.

Det är den nationella domstolen som ska bedöma om skattetillägget har straffrättslig karaktär. Bedömningen ska göras utifrån de tre så kallade Engel-kriterierna:

1. Den rättsliga kvalificeringen av överträdelsen i nationell rätt.

2. Överträdelsens art.

3. Arten av och strängheten i den sanktion som den berörde kan åläggas.

Därmed är det Haparanda tingsrätt som ska avgöra om det svenska skattetillägget har straffrättslig karaktär enligt unionsrätten. Om tillägget har straffrättslig karaktär, blir EU-stadgans förbud mot dubbel lagföring och dubbelbestraffning aktuellt.

EU-domstolen underkände också Högsta domstolens krav i tidigare avgöranden på ”klart stöd” i EU-stadgans lydelse eller i rättspraxis för att en svensk domstol ska åsidosätta nationella bestämmelser som strider mot rättigheterna i EU-stadgan. Unionsrätten hindrar en sådan domstolspraxis, enligt EU-domstolen.

Nu tar alltså HD upp frågan om dubbelbestraffning i plenum, och har möjlighet att ändra sin tidigare praxis. 

HD:s beslut den 19 mars i mål B 4946-12, EU-domstolens dom den 26 februari i mål C‑617/10

Annons
Annons