search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Advokatsamfundet anmäler lagman till JO

Advokatsamfundet har anmält chefen för Gotlands tingsrätt till justitieombudsmannen. Samfundet skriver att man finner ”anledning till stark oro över hur Gotlands tingsrätt leds”. Vidare uppfattar man lagmannens förhållningssätt till rättssäkerhet och advokater och deras roll som bekymmersam. Lagmannens hantering av vissa frågor ger ett tydligt uttryck för en ”bristande förståelse för grundläggande rättsstatliga principer och grundläggande fri- och rättigheter”.

Anne Ramberg replikerar på DN Debatt

I en replik i Dagens Nyheter, den 6 februari, svarar Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg på justitierådet Göran Lambertz artikel på DN Debatt om en granskningskommission för att genomlysa det så kallade Quick-fallet. Enligt Anne Ramberg bör syftet med en analys av ärendet vara att identifiera eventuella systemfel i svenskt rättsväsende. Och granskningen bör även omfatta JK:s kontrollmakt.

Företräder kvinnor som bar niqab i rätten

Apply Human Rights ordförande processjuristen Stellan Gärde har fått fullmakt att företräda de tre kvinnor som bar niqab och blev avvisade från tingsrätten i Göteborg i oktober 2011. De rättsfrågor som föreligger är om rätten till offentlig rättegång, diskriminering och religionsfrihet är kränkt.

JO har i beslut (5483-2011, 22/10 2012) kritiserat tingsrättens ordförande för felaktig tillämpning av rättegångsbalkens regler om offentlig rättegång.

DO har valt att inte driva ärendet. 

Ask öppnar för att Rättelse av uppgift om timkostnadsnormen

I förra numret av tidskriften angavs timkostnadsnorm för 2013 felaktigt till 1 245 kronor. Den korrekta siffran är 1 242 kr.

Polisen har tagit över befogenhet från åklagarna

Polisen kan avstå att utreda ett brott om den misstänkte utreds för flera brott, om det inte skulle få någon eller liten betydelse för straffet. Polisen har alltså befogenhet att besluta om förundersökningsbegränsning, något som endast åklagare har kunnat göra tidigare. De nya bestämmelserna, som gäller från den 1 januari i år, kan komma att påverka polisens statistik så att det ser ut som att fler ärenden läggs ner och att färre förundersökningar lämnas över till åklagare.

– Resultaten kommer att vara desamma, men ärendena läggs ner tidigare i rättskedjan och hamnar i polisens statistik. Tidigare lades de ner av åklagare. Vinsten blir att polisen inte lägger tid på onödig utredning, säger Mikael Ekman som är sektionschef på Rikspolisstyrelsen.

Regeringen utreder hur visselblåsare kan skyddas

Skyddet kan behöva stärkas för så kallade ”whistleblowers” eller ”visselblåsare”, det vill säga de som slår larm om olika missförhållanden, oegentligheter eller brott på en arbetsplats, anser regeringen. Det finns i svensk rätt ingen särskild skyddsreglering för dessa och därmed inte heller någon enhetlig rättslig definition av begreppet.

En särskild utredare ska se över skyddet, dels för en eventuell förstärkning, dels för att ett tydligare regelverk ska skapas.

Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2014.

Ask öppnar för att införa kronvittnen

Justitieminister Beatrice Ask (M) öppnar för ett system med kronvittnen i Sverige. Förslaget har diskuterats i en arbetsgrupp inom Moderaterna, rapporterar Svenska Dagbladet. Enligt Ask kan kronvittnen vara ett sätt att komma åt den grova organiserade brottsligheten. De som är kritiska till förslaget befarar att antalet falska vittnesmål i domstolarna riskerar att öka.

Sexuallagstiftningen skärps

Regeringen har lämnat ett förslag till ändringar i sexualbrottslagstiftningen till Lagrådet. Bland annat föreslås att lagstiftningen kring sexuella övergrepp skärps och bestämmelsen om våldtäkt utvidgas. Begreppet ”hjälplöst tillstånd” ersätts av begreppet ”särskilt utsatt situation” vilket leder till att flera fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras som våldtäkt. Även de fall där övergreppet möts med passivitet av offret kommer alltså att omfattas av våldtäktsbrottet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Ny kameraövervakningslag ska skapa balans

Regeringen vill att en ny kameraövervakningslag ersätter lagen om allmän kameraövervakning från 1998 samt vissa bestämmelser i personuppgiftslagen. I lagrådsremissen finns förslag som syftar till att modernisera regleringen av kameraövervakning så att balansen mellan intresset av att använda kameraövervakning för berättigade ändamål och intresset av att skydda enskildas integritet säkerställs. Även fortsättningsvis ska det krävas tillstånd när det gäller övervakning vid platser där allmänheten har tillträde, exempelvis på gator och torg. Om intresset av övervakning väger tyngre än integritetsintresset ska tillstånd ges.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Två nya brott införs i brottsbalken

Utredningen om förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet föreslår i sitt betänkande att två nya brott införs i 19 kapitlet i brottsbalken. Det ena ska rubriceras utlandsspioneri och innebär ett förstärkt straffrättsligt skydd för uppgifter om förhållanden som rör en internationell militär insats där Sverige deltar. Detta eftersom Sverige i större utsträckning deltar i ett internationellt säkerhets- och försvarssamarbete.Det andra brottet ska rubriceras olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och riktar sig mot verksamhet som syftar till att komma över uppgifter som rör förhållanden där det skadar Sveriges säkerhet om en främmande makt känner till dem. Förslaget är tänkt att öka möjligheterna att ingripa tidigare för att förebygga skada. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014 och grundlagsändringarna den 1 januari 2015.

(SOU 2012:95)

Ny strategi för Brå

Inför det nya året tar Brottsförebyggande rådet, Brå, avstamp i en ny strategi för att förstärka sin position som kunskapscentrum i och för rättsväsendet. Detta gör man bland annat genom två nya funktioner för utveckling av statistik och analys av brottsutvecklingen som ska inrättas på Brå, men också genom att utöka samverkan med andra myndigheter inom rättsväsendet.

– Det gäller att behovsförankra Brås arbete med berörda myndigheter så att vi producerar kunskap och analys som behövs. Det gäller också att vi sedan för ut kunskapen så att resultaten får effekt i rättsväsendets myndigheter, säger Erik Wennerström som är generaldirektör för Brå.

Lagboksutgivare och familjerättsexpert blir hedersdoktorer vid Juridiska fakulteten i Lund

Johan Munck, som sedan 2011 är utgivare av den svenska lagboken, och Martha Fineman, som är internationellt ledande inom familjerätt, har utsetts till 2013 års hedersdoktorer vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Johan Munck har bland annat varit justitieråd, rättschef i Justitiedepartementet samt ordförande i många statliga nämnder, kommittéer och utredningar. Han har även varit ordförande i Högsta domstolen.

Martha Fineman är professor vid Emory University School of Law, Atlanta, USA. Hon har tidigare varit verksam vid bland annat amerikanska Cornell University och Columbia University. Hennes forskning inom familjerätt, socialrätt och Feminist Legal Theory anses vara internationellt ledande.

Nya domarutnämningar

Advokat Tomas Kjellgren, på Mannheimer Swartling, har tillsammans med länsassessorn Kristina André Lilja utnämnts till rådmän i Förvaltningsrätten i Linköping av regeringen.

Andra nya domarutnämningar är kammarrättsrådet Petter Classon som blir kammarrättsråd och vice ordförande på avdelning i Kammarrätten i Göteborg. Rådman Carina Asplin har utnämnts till rådman i Uppsala tingsrätt.

Söderbergska priset i rättsvetenskap till professor Maarit Jänterä-Jareborg

Professor Maarit Jänterä-Jareborg, juridiska institutionen vid Uppsala universitet, tilldelas det Söderbergska priset i rättsvetenskap 2013 på en miljon kronor, för sina vetenskapliga insatser i den internationella familjerätten.

Jänterä-Jareborgs forskning är inriktad på den internationella familjerätten. Framför allt har hon fokuserat på en analys av sambandet mellan de tre regelkomplexen avseende domsrätt, lagval samt erkännande och verkställighet. Eller med andra ord domstols internationella behörighet, val av tillämplig rättsordning samt verkan av utländska avgöranden.

Jänterä-Jareborg visar hur lagvalssystemet har omintetgjort syftet bakom de allt vanligare tvingande civilrättsliga reglerna till skydd för så kallad svagare part. Hon visar också på hur ett bristande samspel mellan erkännanderegler och lagvalsregler kan inbjuda till kringgående av begränsningar i erkännande och verkställighet av utländska underhållsavgöranden.

Maarit Jänterä-Jareborg gör en kritisk analys av utvecklingen mot en europeisk internationell familjerätt utifrån bakgrunden att ländernas rättsordningar kan befinna sig på olika utvecklingsstadier.

Annons
Annons
Annons
Annons