search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Fortsatt stort förtroende för advokaterna

Förtroendet för advokatkåren har ökat bland både företagsledare och beslutsfattare. Och studenterna gillar advokatyrket och Advokatsamfundets arbete för rättssäkerhet.

Det visar en ny omvärldsundersökning som Advokatsamfundet låtit göra.

Under 2012 genomförde undersökningsföretaget Novus en omvärldsundersökning för Advokatsamfundets räkning. Undersökningen är en uppföljning av den omvärldsundersökning som gjordes 2006. Målgruppen har varit företagsledare, beslutsfattare, juriststuderande och allmänheten.

Gruppen företagsledare respektive beslutsfattare påminner om varandra i sina svar. Förtroendet för advokater har ökat i båda grupperna. 60 procent av de tillfrågade företagsledarna instämmer helt med att advokater följer goda etiska regler i sitt arbete och 58 procent med att de är tillräckligt skickliga i arbetet. När det gäller det sistnämnda har det skett en ökning med 13 procent sedan 2006. Även när det gäller frågan om svenska advokater har hög integritet och självständighet är det fina siffror. Så många som 70 procent av företagsledarna instämmer helt.

Beslutsfattarna, från yrkesgrupper som politiker, ledande tjänstemän, åklagare, domare, bolagsjurister, revisorer, journalister och poliser, är också övervägande positiva i sin attityd till advokaterna. 58 procent instämmer till exempel helt i att advokater har hög integritet och självständighet. Endast 2 procent instämmer inte alls.

Den del av juridiken som företagsledarna oftast ger som svar på frågan ”Kan du säga något om vilka olika typer av frågor som svenska advokater arbetar med?” är affärsjuridik följt av brottmål. Så många som drygt nio av tio av företagsledarna anser att advokater har en stor eller ganska stor kompetens när det gäller just affärsjuridik och processer och tvistlösning. För brottmål är samma siffra knappt nio av tio.

I gruppen beslutsfattare anser åtta av tio att advokater har mycket eller ganska stor kompetens när det gäller brottmål samt processer och tvistlösning. Brottmål är också den del av juridiken som flest av beslutsfattarna nämner som svar på ovanstående fråga.

Både företagsledare och beslutsfattare tycker att advokater framställs mer positivt i medierna än vad de tyckte 2006. Bland företagsledarna är det så många som 79 procent som håller med jämfört med 59 procent i förra undersökningen.

Per Fernström, som varit projektledare för undersökningen på Novus, konstaterar att siffrorna i undersökningen är bra i förhållande till liknande undersökningar gjorda på andra yrkesgrupper.

En delförklaring till varför företagsledare och beslutsfattare uppfattar advokater som de gör handlar om den så kallade ”kännedomsaspekten”.

– Den innebär att ju större kännedom man har om en yrkesgrupp desto mer positiv tenderar attityden gentemot den att bli. Om vi tittar på det höga förtroende som advokater åtnjuter hos företagsledare och beslutsfattare så går det att koppla till att dessa grupper har en stor kontakt med varandra, säger Per Fernström.

Det är tydligt i alla undersökta grupper att förtroendet står i ett positivt förhållande till hur stor kontakten med en advokat är. Beslutsfattarna är de som oftast träffar en advokat, 68 procent så ofta som varje månad. Företagsledarna har något mindre kontakt; 40 procent träffar en advokat varje månad, 30 procent några gånger per år och 11 procent en gång per år.

– Det är glädjande att advokatkårens anseende ökar i takt med att man har kontakt med den. Det visar på kvalitet i advokaternas arbete, säger Anne Ramberg.

En grupp i undersökningen som visar på intressanta skillnader mot 2006 års undersökning är juriststudenterna. De har, både i den gamla och den nya undersökningen, en överlag positiv attityd gentemot både advokatyrket och mot Advokatsamfundet, vilket inte är så konstigt eftersom det handlar om deras framtida yrke.

Redan i den förra undersökningen var de mycket positiva. Fast det som inträffat är att studenterna i dag är ännu mer positiva än vad de var för sex år sedan. 74 procent instämmer helt och 26 procent instämmer delvis i att advokater är tillräckligt skickliga i sitt yrke. 2006 var det bara 58 procent som instämde helt. Det är också 92 procent som tycker att advokaterna har skäliga arvoden.

En stor ökning syns också när det gäller huruvida advokater följer etiska regler i sitt arbete. I dag instämmer 66 procent helt i påståendet, medan det 2006 bara var 34 procent som instämde helt.

Juriststudenterna visar även upp en förändrad syn på Advokatsamfundet. Redan 2006 instämde visserligen 73 procent helt i att samfundet var en stark organisation, men i dag har siffran stigit ytterligare och landar på 81 procent. 97 procent av dem som svarade instämmer också helt eller delvis i att Advokatsamfundet driver rättssäkerhetsfrågor på ett bra sätt, och så många som 70 procent instämmer helt i att samfundet slår vakt om kvaliteten i yrket.

Studenterna har i dag en större kännedom om den verksamhet som Advokatsamfundet bedriver. Här har siffran nästan fördubblats: 44 procent 2006 som sade sig känna till verksamheten mycket eller ganska bra har blivit 83 procent i dag. Per Fernströms tes om att attityden blir mer positiv ju större kännedomen är verkar vara applicerbar även på denna ökning. Så vad är det då Advokatsamfundet gjort de senaste sex åren som bidragit till siffrorna? En delförklaring kan vara att Advokatsamfundet varit synligt och marknadsfört advokatyrket på universitetens utbildningsdagar i ännu högre grad än förut både när det gäller omfattning och antal platser.

– Det är angeläget att de unga har en positiv inställning till advokatyrket och Advokatsamfundet eftersom vi står inför ett kommande generationsskifte. Det är viktigt för advokatyrkets framtid och utveckling att det är attraktivt och förmår attrahera de mest meriterade juristerna, säger Anne Ramberg.

Advokatyrkets popularitet bland de unga håller i sig. Liksom i förra undersökningen vill 30 procent av de tillfrågade studenterna fortfarande i första hand bli advokater. Bland studenterna finns en förändring och det är att i dag är det 37 procent som i första hand vill bli bolagsjurist, samma siffra för 2006 var 25 procent. Efter dessa två yrken är det långt till nästa. 5 procent vill i första hand bli åklagare, 2006 var samma siffra 9 procent. 3 procent vill arbeta som domare, medan det för sex år sedan var så många som 11 procent som ville bli domare. När det gäller svaren från just studentgruppen ska man tolka resultaten med viss försiktighet, påpekar Per Fernström, eftersom gruppen endast har bestått av 64 personer.

Kännedomsaspekten, det vill säga att ju mer man känner till om en yrkesgrupp desto mer positiv verkar attityden bli, kan också tänkas vara förklaringen till den något mindre positiva inställningen hos allmänheten jämfört med de andra grupperna. Allmänheten är nämligen den grupp som har minst kontakt med en advokat. 65 procent av de tillfrågade säger sig aldrig ha personlig kontakt och 26 procent ”mer sällan”. Säkert kan också en delförklaring, enligt Per Fernström, till de något mer negativa siffrorna vara att under samma tidsperiod som undersökningen gjordes skrev medierna om en del stora händelser inom rättsväsendet, som fallet med Thomas Quick samt den påstådda jävsituationen i rättegången mot Peter Mangs i Malmö tingsrätt. Eftersom allmänheten inte i så hög utsträckning som företagsledare och beslutsfattare har kontakt med en advokat formas dess bild av medierna i stället.

Trots detta är det 92 procent av allmänheten som instämmer helt eller delvis i att advokaterna är tillräckligt skickliga i sitt yrke. 2006 var siffran ännu något högre. Dessutom är det 87 procent som instämmer helt eller delvis i att advokater har gott anseende och 82 procent i att advokater följer goda etiska regler. 

Undersökningen

Omvärldsundersökningen som nu har genomförts är en uppföljning av den omvärldsundersökning som gjordes 2006. Målgruppen har varit företagsledare, beslutsfattare, juriststuderande och allmänheten.

Annons
Annons