search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

”Sättet att skriva domar måste hänga med sin tid”

– Har en domstol bemödat sig om att parterna i ett mål fått tala till punkt och blivit bemötta med respekt så ska de också kunna förstå domen.

Det säger Sigurd Heuman, före detta domare i Helsingborgs tingsrätt.

Sigurd Heuman som i dag är ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ledde Förtroendeutredningen som avslutade sitt arbete 2009.

– Vi tittade på bemötandefrågorna i stort men också domskrivning. För att få resultat inrättade vi inte någon form av ”överrock” på domstolarna utan valde i stället att domarna själva skulle arbeta med att skriva bättre domar, förklarar han.

Det som kännetecknar en bra dom enligt Heuman är avsaknaden av fikonspråk. Juridik är inte någon svårtillgänglig vetenskap som till exempel naturvetenskap.

– Grunden är att parterna ska förstå domen. Även den som inte har en juridisk utbildning ska med lite hjälp kunna läsa och förstå. Det ställer i sin tur krav på språket och hur domen är uppbyggd.

Förtroendeutredningen fick ett positivt mottagande hos remissinstanserna och ledde till att Domstolsverket på regeringens uppdrag tog initiativ till ett projekt för att få domstolarna att arbeta med frågan. Arbetet ska utvärderas 2014.

Men enligt Heuman räcker det inte med punktinsatser eller storstilade projekt och rekommendationer.

– Man måste ständigt arbeta med domskrivning och också inse att domare kanske inte är de som är bäst på att förändra sättet att skriva domar. Domarna måste vara ödmjuka och vara öppna för att ta emot råd från till exempel språkvårdare. Ett sätt att förbättra sin förmåga att skriva begripligt är att intervjua parterna för att få bekräftat om de förstått domen eller inte.

Det är många gånger de yngre domarna som krånglar till det för sig.

– Det finns en osäkerhet och ängslan att inte skriva ”rätt”. Därför är det lätt att de tar gamla domar och beslut och använder dem som förlagor. Det blir sällan bra.

Enligt Heuman finns det mer att göra under utbildningen. Han ger USA som exempel där studenterna under flera år tränas i ”legal writing”.

– Det har blivit bättre. Jag känner glädje över att Förtroendeutredningen satt sina spår och vågar påstå att under de senaste fem åren har det hänt mycket inte minst vid hovrätten här i Skåne som jag kunnat följa på nära håll, säger han.

Att domarna blivit bättre bör väl innebära att om 5–10 år kan vi förvänta oss bättre domar genom att förlagorna blir bättre?

– Det är inte alls säkert, svarar Sigurd Heuman.

– Det finns inget som säger att det sätt vi skriver domar på i dag är det som är det bästa eller att det ens är lämpligt också om tio år. Sättet att skriva domar måste hänga med sin tid, förklarar han.

Annons
Annons