search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Ny timkostnadsnorm

Regeringen har beslutat om ny timkostnadsnorm för 2013. Den nya normen är 1 242 kronor för advokater/jurister med F-skattsedel, och 945 kronor för övriga. Det innebär en höjning med 37 kronor, cirka 3 procent.

Advokatsamfundet har länge varit kritiskt till beräkningsmodellen för timkostnadsnormen. Enligt samfundet ligger normens nivå för lågt jämfört med rättsbiträdenas verkliga kostnader, och den tid biträdena antas kunna debitera är satt för högt.

Ung klient har rätt till avslutande möte

Unga som blir föremål för insatser från samhället har rätt att få ordentlig information om sitt ärende. Det konstaterar Kammarrätten i Stockholm i en dom, och beviljar därför en advokat ersättning för tre timmars tidsspillan och kostnader för 16 mils resa med egen bil för ett avslutande möte med dennes 14-åriga klient i ett LVU-mål. Kammarrätten ändrar därmed förvaltningsrättens beslut.

Kammarrätten i Stockholm, mål nr 8498-12

Advokatsamfundet del av FN-förbundet

Sveriges advokatsamfund är numera en del av Svenska FN-förbundet. Styrelsen för förbundet beslutade vid sitt senaste sammanträde att anta Advokatsamfundet som medlem. Svenska FN-förbundet arbetar med frågor om fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och demokrati, fattigdomsbekämpning och utveckling, Millenniedeklarationen och millenniemålen, ungdoms- och skolverksamhet, seminarier och utbildningar samt insamlingskampanjer.

Svårt fälla för hatbrott

Under perioden 2010–2011 anmäldes 480 hatbrott i Malmö. Antalet registrerade hatbrott nästan fördubblades mellan 2009 och 2011. Trots den stora ökningen har straffskärpningsregeln om hatbrott inte tillämpats i en enda dom i Malmö tingsrätt under de gångna åren. Det visar en genomgång som Sydsvenska Dagbladet genomfört. Straffskärpningsregeln, som bland annat Advokatsamfundet var kritiskt till när regeln infördes 1994, finns i brottsbalken 29 kapitel, 2 paragrafen. Enligt regeln ska domstolen betrakta det som en ”försvårande omständighet” vid bedömningen av straffvärdet om det finns ett hatbrottsmotiv.

Advokat kan bli domare i tribunalen

Regeringen har föreslagit advokat Carl Wetter som ny svensk domare vid EU-domstolens tribunal. Den svenska platsen är vakant sedan Nils Wahl lämnade posten i slutet av förra året för att bli generaladvokat i EU-domstolen. En så kallad artikel 255-kommitté ska höra Carl Wetter den 8 februari och kommer därefter med sitt utlåtande om hans lämplighet. Om han befinns lämplig så kommer EU:s medlemsstater att ta ställning till att utnämna honom.

Carl Wetter är delägare i Advokatfirman Vinge sedan 1983 och specialiserad på EU-rätt och konkurrensrätt. Regeringens första kandidat, lagmannen Stefan Strömberg, underkändes av EU:s speciella domstolskommitté på mycket oklara grunder.

Egna domstolar för hyresärenden

En regeringsutredning föreslår att det inrättas särskilda domstolar för hyresärenden inom vissa tingsrätter. I dessa ska i princip alla tvister som rör hyres-, arrende- eller bostadsrättsförhållanden handläggas. Domstolarnas avgöranden ska överklagas till en gemensam överrätt, Hyres- och arrende­överdomstolen, som är Svea hovrätt.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 5 maj 2014.

Läs mer på regeringens webbplats.

Folksam upphandlar jämställt

När Folksam under årets första månader upphandlar juristtjänster ställer man krav på effektivitet och professionalitet. Men man vill också påverka advokatbyråerna att göra sitt jämställdhetsarbete mer resultatstyrt.

– Folksam har ett stort engagemang i jämställdhetsfrågor. Genom upphandlingen hoppas vi kunna påverka advokatbranschen, säger Björn Nordin som är chefsjurist på Folksam.

Upphandlingen ska vara klar under våren.

Bättre stöd till brottsoffer

Myndigheterna inom rättsväsendet behöver göra mer för att brottsoffer ska få bättre bemötande och stöd. Det anser ett enigt justitieutskott. Utskottet föreslår därför att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att återkomma med en redovisning av vad myndigheterna gör. Utskottet understryker att det är viktigt att myndigheterna inom rättsväsendet kontinuerligt arbetar med bemötandefrågor gentemot brottsoffer. Det handlar bland annat om hur polis, åklagare och domstolar uppträder mot och ger stöd till brottsutsatta.

Steriliseringskrav strider mot Europakonventionen

Enligt könstillhörighetslagen måste en person som vill ändra könstillhörighet genomgå en sterilisering. Socialstyrelsen har med hänvisning till detta avslagit en persons ansökan om ändrad könstillhörighet.

Men i december slog Kammarrätten i Stockholm fast att kravet på sterilisering strider mot Europakonventionen och man hänvisar bland annat till att kravet inte kan rättfärdigas med hänsyn till dagens värderingar. Regeringen har föreslagit att kravet tas bort från och med 1 juli i år.

Målnummer: 1968-12

Inga nya avlyssningsregler

Utredaren Sten Heckscher föreslår inga förändrade regler när det gäller hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, som telefonsamtal, e-post och sms, så att metoden skulle kunna användas vid fler grova vapenbrott.

Metoden kan sällan användas vid den typen av brott eftersom den kräver ett straffminimum eller straffvärde på minst två år. Heckscher konstaterar att avlyssning skulle underlätta utredningarna, men att integritetsintrånget inte är obetydligt. Parallellt pågår en utredning om skärpta påföljder vid grova vapenbrott.

Förslag i den utredningen kan i framtiden komma att påverka möjligheterna att få använda hemlig avlyssning även vid vapenbrott.

Polishögskolan läggs ner

Polishögskolan kommer inte att finnas kvar. I stället ska utbildningen bedrivas på uppdrag av universitet eller högskola. Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utveckla polisens grundutbildning. Redan i dag bedrivs utbildningen, förutom på Polishögskolan, vid universiteten i Växjö och Umeå, och erfarenheterna därifrån är goda.

Justitieminister Beatrice Ask vill lägga tyngdpunkten mer på teoretiska kunskaper och öppnar även för att personer med annan utbildning, till exempel jurister, ska kunna få polisiära befogenheter.

Våld – en del av politikervardagen

Många av landets politiker har utsatts för hot och våld med anledning av sina förtroendeuppdrag. Särskilt utsatt är ordförandeposten där en fjärdedel uppger att de utsatts för hot och trakasserier. Det visar en unik studie som Brottsförebyggande rådet, Brå, gjort på uppdrag av regeringen.

Bland de tillfrågade ledamöterna i fullmäktige uppger 16 procent att de någon gång under 2011 utsattes för hot, våld eller trakasserier. Yngre politiker är mer drabbade än äldre; mer än var fjärde förtroendevald i åldern 20–29 år uppger att de utsatts i egenskap av politiker.

Få har valt att lämna sina uppdrag på grund av utsatthet, men studien visar att nästan var tionde har undvikit att engagera sig eller att uttala sig i en specifik fråga på grund av utsatthet eller oro för att utsättas.

Läs mer på Brås webbplats.

Annons
Annons