Tre krafter hotar advokatyrkets kärnvärden

Ämnet var utvecklingen av den juridiska tjänstemarknaden i Europa och utmaningar på området i framtiden. Jonathan Goldsmith talade om tre krafter som hotar advokatyrkets kärnvärden och som advokatorganisationerna måste ta ställning till: den ekonomiska krisen, teknikutvecklingen och globaliseringen. Goldsmith jämförde retoriskt de tre krafterna med apokalypsens fyra ryttare, men menade att de snarare var att likna vid tre förarlösa drönarflygplan som närmar sig.

– Om vi ska vinna kampen, måste vi konfrontera hoten, sa Goldsmith.

Goldsmith konstaterade att den ekonomiska krisen har påverkat advokatbyråernas strukturer. Det är inte längre självklart att advokatbyråer ägs av advokater.

– Det är populärt att skylla allt på utvecklingen i Storbritannien, med alternative business structures (ABS) som tillåter icke-advokater att äga 100 procent av byrån, sa Goldsmith.

Men situationen är mer komplex och utmanande än så, betonade han. Alltfler länder i Europa tillåter multidisciplinary partnerships eller externt ägande.

Enligt Goldsmith är det den ekonomiska krisen, inte Storbritannien, som har drivit på de alternativa ägarstrukturerna. ABS kommer från Australien och infördes i Spanien samtidigt som i Storbritannien. Italien har tillåtit externa ägare i advokatbyråer, och förslag till ändringar finns också i Portugal, Irland och Grekland.

Samtidigt överväger Europeiska kommissionen om advokatbyråer som inte ägs av advokater bör få fri rörlighet i EU, och man kan slutleda att kommissionen vill få bort restriktioner mot externt ägande av advokatbyråer.

– Advokatyrkets kärnvärden står emot de här utvecklingstendenserna, sa Goldsmith. CCBE tror att ABS hotar kärnvärdena. Advokaternas skyldighet att vara oberoende, undvika intressekonflikter och upprätthålla advokatsekretessen hotas när icke-advokater får bestämmandeinflytande i byråns angelägenheter. Det kan i sista hand skada klienterna.

– Frågan som advokaterna måste möta är om advokatsamfunden ska försvara nuvarande strukturer, eller i stället snabbt bedöma om vi kan vinna striden – och om vi inte kan det, bestämma hur vi vill påverka utvecklingen för att säkerställa att våra kärnvärden skyddas.

För Sverige blir det en fråga om för­budet för svenska advokater att ingå i ABS kommer att vara förenligt med EU-rättens krav.

Teknikutvecklingen innebär flera utmaningar för Europas advokater.

Till exempel kan användning av molntjänster för lagring av data stå i konflikt med kärnvärdena. Advokatsekretessen kräver att molntjänsten är pålitlig och att lagrade data inte kan kommas åt av obehöriga. Risken finns att konfidentiell information som lagras på servrar i länder med mindre effektiva skyddsbestämmelser för elektroniska uppgifter lämnas ut till utländska myndigheter och till företag. Frågor om äganderätt till uppgifter, tillgänglighet och säkerhetskopiering, kryptering är också problematiska, liksom tillgången till uppgifter från lagringstjänster som upphör med verksamheten.

Jonatan Goldsmith ifrågasatte om det är möjligt för advokatsamfunden att hindra advokater från att använda ny och praktisk teknik.

– CCBE har i alla fall enats om riktlinjer som pekar ut molntjänsternas risker och fördelar och kan hjälpa advokaterna att styra rätt bland farorna, sade Goldsmith.

Ett problem är den tilltagande uppfattningen om advokaten som ”grindvakt”. Globala institutioner vidtar globala åtgärder mot vissa beteenden som de vill bekämpa. Det började med penningtvättslagstiftningen.

– För första gången sågs advokater som grindvakter som vaktade information som myndigheterna gärna ville komma åt, sade Goldsmith.

I Europa infördes lagstiftning som bröt advokatsekretessens mur och tvingade advokaterna att lämna konfidentiella uppgifter till myndigheterna, i det fallet om misstänkta klientaktiviteter när det gällde penningtvätt.

Sedan tabut väl var brutet, har tankesättet spritt sig till andra områden.

Världsbanken söker just nu sätt att bryta advokatsekretessen i det internationella arbetet mot korruption. Och FN:s råd för mänskliga rättigheter har antagit CSR-riktlinjer som kräver att företag, även advokatbyråer, ska visa att de har respekterat mänskliga rättigheter. Men hur kan advokatbyråer visa att de har respekterat mänskliga rättigheter i klientuppdragen utan att bryta advokatsekretessen?

– Konflikten med våra kärnvärden och vår grundläggande roll är klar, sade Goldsmith.

De globala institutionerna ser inte längre advokater som yrkesutövare som garanterar alla konfidentiell juridisk rådgivning. I stället ser de advokaterna som grindvakter för hemliga uppgifter som åklagare vill komma åt. Att advokatsekretessen har sin grund i den demokratiska rättsstaten blir  ointressant, och ges inte tillräcklig vikt  mot intresset av att hindra vissa oönskade beteenden.

Jonathan Goldsmith konstaterade att förändringskrafterna står bortom advokaternas kontroll, och att advokaternas reaktion kan vara fundamentalistisk: kämpa till slutet mot förändring – eller pragmatisk: förändras med marknaden och de politiska besluten.