search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Thomas Hammarberg talade vid invigningen: Så blev barnkonventionen möjlig

Thomas Hammarberg, Europarådets förre kommissionär för mänskliga rättigheter, var pådrivande när FN:s barnkonvention kom till. Vid invigningen av Barnrättscentrum föreläste han om konventionens bakgrund.

Thomas Hammarberg konstaterade att Ellen Keys förhoppning att 1900-talet skulle bli barnets århundrade inte förverkligades. Men i slutet av seklet började något växa fram som ledde till barnkonventionen.

– Kanske började ändå Ellen Keys vision ta form och bli verklighet, sade Hammarberg.

Thomas Hammarberg spårade barnkonventionens ursprung tillbaka till Rädda barnens grundare Eglantyne Jebb. På 1920-talet i Storbritannien lyfte hon fram de konsekvenser som första världskriget hade fått för barn, och formulerade Nationernas förbunds deklaration om barnets rättigheter.

Det fanns en skepsis mot att anta en särskild barnkonvention, inte minst bland jurister och diplomater. Det som mer än något annat möjliggjorde barnkonventionen, enligt Thomas Hammarberg, var att vi fick mer och mer information om hur barn behandlas i olika delar av världen.

Sedan blev barnkonventionen en språngbräda för att föra idéerna vidare.

–De tankar och idéer som finns inkorporerade i barnkonventionen har kanske varit viktigare än regeringsrepresentanterna förstod, sade Thomas Hammarberg.

– Barnkonventionen innebar en officiell internationell acceptans av en ny syn på barn och deras roll och plats i samhället.

Beslutet innebar en förskjutning från ett välgörenhetstänkande till ett rättighetsperspektiv. Barn skulle ses som subjekt i stället för objekt. Barns egna åsikter skulle få ett egenvärde.

Konventionen innebar också större politisk prioritet för barn. Det yttersta av de tillgängliga resurserna skulle användas för att säkerställa att barn fick sina rättigheter, enligt artikel 4. Och när konkreta beslut fattades om barn, skulle deras bästa komma i främsta rummet, enligt artikel 3.

– Allt det här var faktiskt revolutionerande, menade Hammarberg.

Barnkonventionen är den internationella konvention om mänskliga rättigheter som har fått mest stöd, och det skedde förhållandevis snabbt. Thomas Hammarberg kunde slå fast att mycket har hänt under de 23 åren sedan barnkonventionen antogs.

– En koncentration av politisk energi har riktats på barns situation, konstaterade Thomas Hammarberg.

Men det framkommer när regeringarna lämnar sina rapporter till experterna i FN:s barnrättskommitté att det fortfarande finns brister. Det gäller även Sverige, sade Thomas Hammarberg.

– Ett exempel är att Sveriges behandling av flyktingbarn fortfarande inte tillfredsställer de krav som växer fram ur barnkonventionen.

 

Det verkliga testet på den politiska viljan handlar om budgeten och hur mycket makthavarna är beredda att avsätta för att genomföra barns rättigheter, sade Hammarberg. Under den ekonomiska krisen på 1990-talet kom en utvärdering fram till att nedskärningarna i Europa hade skadat barnens intressen mer än andra typer av intressen.

Oavsett definitioner är det alldeles uppenbart att vi nu har en barnfattigdom även i Europa, i länder som Frankrike, Storbritannien, Nederländerna och Tyskland, menade Thomas Hammarberg. Det är inte i linje med barnkonventionen.

– Ett budskap som springer fram ur barnkonventionens anda är att en finanskris faktiskt inte är ett argument för att acceptera barnfattigdom. Tvärtom: I sådana krislägen är det särskilt viktigt att man försvarar just de mest sårbara i samhället, sade Hammarberg.

Thomas Hammarberg tog upp frågan om vi bör göra hela barnkonventionen till svensk lag. Där trodde han att Barnrättscentrum kan vara till stor hjälp för att klarlägga diskussionen.

– Oavsett om barnkonventionen görs till lag eller inte, är det viktigt att säkerställa att svensk lag verkligen återspeglar konventionen, sade Thomas Hammarberg.

Fakta om barnkonventionen

  • Barnkonventionen – FN:s konvention om barnets rättigheter – antogs den 20 november 1989.
  • Barnkonventionen är det internationella människorättsdokument som har ratificerats av flest stater. De enda medlemmar av FN som inte har ratificerat konventionen är USA, Somalia och Sydsudan.
  • FN:s barnrättskommitté övervakar att staterna följer konventionen. Staterna måste lämna rapporter till kommittén vart femte år om vad de har gjort för att förverkliga barnets rättigheter.
Annons
Annons