search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Kriminella nätverk från forna Sovjetunionen tar plats i väst

Kriminella nätverk från forna Sovjetunionen växer fram i Sverige och Europa. De arbetar med stor bredd, anpassar sig snabbt i samhället och är ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället.

Walter Kegö, senior fellow på ISDP, Institute for Security and Development Policy, beskrev på ett dramatiskt och närmast dystopiskt sätt den ryskspråkiga internationella brottslighetens framväxt, utbredning och verksamhetsidé vid ett seminarium som arrangerats av Folk och Försvar i Stockholm den 3 oktober 2012.

Kegö, som tidigare varit bland annat Säpochef i Uppsala och chef för Rikskriminalens narkotikarotel, tecknade en mörk och hotfull bild. Han bygger sin beskrivning framför allt på samtal med forskare i Ryssland och Baltikum. Den beskrivning som Kegö presenterade skiljer sig från den som brukar ges av svenska forskare och andra bedömare av den grova organiserade brottsligheten (se Advokaten nr 5 2012, samt nr 2 2011).

Sovjetunionens fall och det öppna Europa har fört med sig att den ryska organiserade brottsligheten lämnat Östeuropa och etablerat sig i väst, i alla EU-stater, även i Sverige. Till bilden hör även att det är färre kontroller vid gränserna och att nya kommunikationsmedel har tillkommit. Dessutom ökar inflödet av narkotika till Europa från Sydamerika och Centralasien.

– Den så kallade globaliseringen har skapat oerhörda förutsättningar för att främja brottsligheten i världen. Vi kan i dag se hur de kriminellas inflytande växer och växer, sa Kegö och tillade:

– Det här är ett av vår tids största hot.

Walter Kegö beskrev hur stora delar av det ryska samhället i dag är i händerna på den organiserade brottsligheten. Den kontrolleras i sin tur av politiker, kriminella affärsmän och andra kriminella, samt myndigheter.

– Forskare i Ryssland säger att polisen delvis är en enda stor brottsorganisation, sa Kegö, som menade att det även gäller för säkerhetspolisen men också för åklagare och domare.

– Många borgmästare är helt enkelt kriminella bossar, och det är inte bara i Ryssland, utan i hela gamla Sovjetunionen är det ungefär samma sak.

Till Sverige kom de ryska kriminella, enligt Kegö, redan på 1980-talet men framför allt på 1990-talet. Det som de ryska brottslingarna sysslar med i Sverige är framför allt, enligt Kegö, ”det som polisen lite raljant har kallat för vardagsbrottslighet”. Det är bedrägerier, penningtvätt, smuggling av droger, tobak, vapen, människor och fordon, men det är också ett utnyttjande av välfärdssystemet, rot- och rut-avdrag, lönegaranti etc.

– De har också blufföretag som de använder för att lura myndigheter och tvätta sina pengar. De är starkt involverade i branscher som restaurang, städ, bygg och så vidare.

Från Ryssland till Europa smugglas bland annat heroin och narkotikakemikalier. ”De smugglar det mesta som det går att smuggla och som det går att tjäna pengar på.” Till Ryssland kommer det också kokain, syntetiska droger, cannabis, stulna bilar och annat stulet gods. Vid sidan av de ryska kriminella som sysslar med vardagsbrottslighet existerar en farligare grupp, enligt Kegös mening, nämligen de som utnyttjar finanssektorn framför allt. De använder legala och illegala företag för penningtvätt och för återinvestering. Banker i Baltikum, särskilt i Lettland, används för penningtvätt av de kriminella organisationerna.

– De utnyttjar avsaknaden av ett väl fungerande samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter och de utnyttjar den naiva inställningen hos de flesta politiker i de flesta europeiska staterna och även i det här landet, konstaterade Kegö.

Kegö ägnade särskild uppmärksamhet åt ”eländet i Spanien” där de ryska kriminella har köpt upp nästan hela solkusten med sina kriminella pengar, som ofta kommer från Ryssland och från narkotikasmuggling.

För att försvåra för de ryska kriminella vill Walter Kegö se en ny arbetsmetod där man samlokaliserar poliser, tullare och åklagare från Finland, Estland, Lettland, Litauen och Sverige och kanske även Polen. Han vill även att myndigheterna startar förundersökningar mot de misstänkta samtidigt och tillsammans. Dessutom måste informationsutbytet och förtroendet mellan de operativa myndigheterna utvecklas och stärkas. Enligt Kegö bör insatser mot narkotikasmuggling och penningtvätt prioriteras.

Klas Friberg

Klas Friberg, chef för Rikskriminalpolisen, beskrev de svenska förutsättningarna för arbetet mot den grova organiserade brottsligheten och hur de svenska myndigheterna samverkar för att bekämpa den. Han beskrev även hur denna brottslighet förändras och utvecklas. En oroande utveckling av den organiserade brottsligheten som polisen ser är allt tätare kontakter mellan kriminella nätverk i Sydamerika, som sysslar med kokain, och nätverk som finns på Balkan. De sydamerikanska nätverken vill använda de upparbetade smugglingsvägarna in i Europa för att få in kokain i Europa och i Sverige, sa Friberg som konstaterade att de kriminella tyvärr är ganska framgångsrika i de här kontakterna.

Högst på Klas Fribergs önskelista i kampen mot den grova organiserade brottsligheten står utökade lagliga möjligheter att ingripa mot penningtvätt.

– Det liggande förslaget med penningtvätt tycker jag är jätteintressant för en förbättrad bekämpning för att komma åt pengar. Det skulle ge oss betydligt bättre möjligheter att från polisens och åklagarens sida snabbt kunna frysa pengar som transfereras i de här otroligt snabba penningsystemen.

Han vill även att polisen ska få möjlighet till vad som kallas dataavläsning, något som en del andra europeiska polismyndigheter har.

– Inom den grova organiserade brottsligheten använder de inte befintliga kommunikationsmedel, som vi i dag har laglig möjlighet att lyssna på, utan andra kommunikationsnätverk som vi behöver kunna lyssna på för att komma åt dem.

Skatteverket

Pia Bergman, nationell samordnare för Skatteverkets granskning av organiserad brottslighet och svart arbetskraft, redovisade Skatteverkets roll och hur de grova organiserade brottslingarna kan arbeta.

En tydlig trend man ser på Skatteverket är allt fler kopplingar till internationellt organiserad brottslighet. Ytterligare ett stort och växande problem hon tog upp är att de kriminella ofta har flera falska identiteter.

– Vi försöker få bort de falska identiteterna samtidigt som vi ger människor, som av behjärtansvärda skäl kommer till Sverige, möjlighet att få identitetshandlingar och komma in i samhället. En identitetshandling är guld värd om man vill in i vårt samhälle.

Enligt Pia Bergman kan kriminella ha åtskilliga olika identiteter. Någon har man till att komma in i samhället med och få bidrag med på något sätt. Man har en annan där man söker lönegaranti, och en tredje där man får en kontrolluppgift från ett företag som har vita löner.

En annan trend hon sett är ett ökat bruk av falska kontrolluppgifter.

– Av de 80 miljoner kontrolluppgifter som skickas in är de flesta helt okej, sa Pia Bergman, däremot finns en del som inte alls speglar verkliga förhållanden. Dessa är det viktigt att Skatteverket upptäcker, för annars kan kostnaden bli hög för samhället eftersom lönen ligger till grund för bland annat pension och olika typer av bidrag.

Ett annat problem är falska lönegarantier. Fusket med lönegarantin kan ske på olika sätt. Ett exempel är att företag inte redovisar hela, eller ens någon i, sin personal innan det är dags för konkursen. Då plötsligt har företaget många anställda som har flera månaders löneanspråk som de ställer till konkursförvaltaren. Det kan vara personer som tidigare arbetat svart i företaget men det kan även röra sig om personer som aldrig arbetat i det aktuella företaget.

Lars Wierup

Lars Wierup, journalist och författare, gjorde några reflektioner efter huvudföredragshållarna. Han har själv letat efter exempel på att den ryska organiserade brottsligheten skulle ha etablerat sig i Sverige.

– Man har ju förväntat sig att det skulle bli den här utvecklingen i många år. Den är logisk med tanke på den geografiska närheten. Men det har varit svårt journalistiskt att hitta konkreta fall, som man måste utgå ifrån när man berättar.

Wierup har inte funnit fall som belägger beskrivningen att det finns en rysk organiserad brottslighet som underminerar den svenska finansiella världen och som äter sig in på det här sättet. Ändå är det möjligt att det är så, fastän vi inte ser det ännu, men att den svenska brottsbekämpningen inte lyckats få ett grepp om den, menade han.

Annons
Annons