search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Forskningsprojekt ska öka kunskap om vårdnadstvister

Ungefär 8 000 barn i Sverige upplever varje år att deras föräldrar strider i domstol om vårdnad, boende eller umgänge. Många gånger finns konflikten mellan föräldrarna kvar även efter domstolens beslut, och påverkar barnets liv. Ett forskningsprojekt ska öka kunskapen om vårdnadstvister och hur de kan lösas.

Redan 2009 inledde tre stadsdelsförvaltningar i Stockholm försök med två nya metoder för att hitta lösningar i vårdnadstvister. Den norska modellen Konflikt och försoning innebär att socialtjänsten och tingsrätten i ett tidigt skede samarbetar i att försöka stödja tvistande föräldrar i att hitta en lösning. Den andra metoden, föräldrakoordinator, är lånad från USA, och innebär att en familjerättssekreterare finns med föräldrarna för att underlätta samarbetet när de väl fått en dom.

 

Metoderna togs emot positivt, och spreds till nio kommuner i södra Storstockholm. Hittills har de dock inte utvärderats ordentligt. Nu ska en treårig forskningsstudie råda bot på detta. I projektet studeras såväl vårdnadstvister, som hanteras enligt metoderna Konflikt och försoning och föräldrakoordinator, som tvister som handläggs traditionellt, inom socialtjänst och domstol. Tanken är att se hur olika metoder fungerar på olika typer av föräldrar och konflikter.

Ansvarig för forskningsprojektet är rättssociologen Annika Rejmer, verksam vid Lunds universitet. Hon konstaterar att det finns mycket lite forskning om konfliktlösning vid vårdnadstvister.

– Alla familjerättssekreterare och domare utvecklar naturligtvis sina metoder, men de dokumenteras och utvärderas inte. Vi ser ett stort behov av metodutveckling, säger Rejmer.

En hypotes inför studien är att det inte finns någon universalmetod som fungerar på alla. Olika föräldrar behöver olika typer av stöd för att reda ut sina konflikter.

– Vi vill se vilka föräldrar som metoderna har en konfliktdämpande effekt på, förklarar Annika Rejmer.

Rejmer konstaterar att samhällets och lagstiftarens syn på vårdnadskonflikter är att dessa som regel är intressekonflikter mellan två fungerande föräldrar, som strider om ett odelbart barn, och om hur tiden och ansvaret för barnet ska fördelas.

– Vi tror inte att det är hela sanningen. Ofta är det också värdekonflikter inblandade, där föräldrarna ifrågasätter varandras omsorgs- och vårdnadsförmåga, kanske på grundval av kulturell eller religiös bakgrund.

 

Om detta synsätt stämmer får det också konsekvenser för hur konflikterna ska hanteras.

– Intressekonflikter kan man förhandla om, men värdekonflikter går inte att förhandla bort, sammanfattar Annika Rejmer.

Fakta om forskningsprojektet High conflict families of divorce

Projektet inleddes under våren 2012, och genomförs i samarbete mellan FOU Södertörn och rättssociologiska enheten vid Lunds universitet, med finansiering från Vetenskapsrådet och Folkhälsoinstitutet.

Undersökningen genomförs i form en enkät till samtliga föräldrar som lämnar in en stämningsansökan om vårdnad, boende och umgänge vid tingsrätterna i Stockholmsområdet. En del av dessa kommer att få stöd i form av traditionell handläggning, andra enligt modellerna Konflikt och försoning eller föräldrakoordinator. Enkäterna innehåller frågor om konfliktnivå, samt om hur både föräldrarna och barnet mår. Undersökningen följs upp av intervjuer.

Projektet ska resultera i två delstudier:

1. en kartläggning av de föräldrar som utvecklat en vårdnadstvist och deras konflikt,

2. en effektstudie av traditionell handläggning vid socialtjänst och domstol samt de båda metoderna Konflikt och försoning och föräldrakoordinator.

Annons
Annons