search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Brobyggare – advokaterna som länkar samman världens länder

Juridik och rättsregler var länge en nationell angelägenhet. Ett svenskt företag som ville göra affärer utomlands fick vända sig till den svenska byrån, som vid behov tog kontakt med en advokat i det andra landet.

Men med en allt mer globaliserad ekonomi har även juridiken internationaliserats. Vissa områden inom affärsjuridiken, som transaktioner, styrs av internationella avtal, som allt mer präglas av anglosaxisk rättstradition. Andra rättsområden, som immaterialrätt, har nästan helt tagits över av EU-rätten. Stora områden av civilrätten ligger helt enkelt bortom de svenska lagstiftarnas kontroll.

Den globala ekonomin och juridiken skapar också nya typer av advokatbyråer. De stora affärsjuridiska advokatbyråer internationaliseras och bistår med rådgivning långt utanför den egna jurisdiktionen. Ett svenskt företag som ska genomföra en stor transaktion i ett annat land kan i dag vända sig till Slaughter and May eller någon av de andra brittiska byråerna i den så kallade magiska cirkeln i London, lika väl som till någon av de svenska affärsjuridiska byråerna.

Under de senaste decennierna har också allt fler brittiska och amerikanska byråer expanderat och startat kontor i nya länder. Samtidigt har de växt sig allt större.

Några av dessa utländska jättar har etablerat sig med egna kontor i Stockholm. I dag finns sju av världens hundra största advokatbyråer i Stockholm. De kommer från olika kulturer och har delvis olika strategier, men också många likheter.

Två strategier

En av dessa är Londonbaserade Linklaters, hittills den enda ”magic circle-byrån” i Stockholm. Byrån tog plats på den svenska marknaden genom sammanslagningen med den anrika affärsjuridiska byrån Lagerlöf & Leman för drygt tio år sedan.

Per Nyberg, managing partner vid Linklaters Stockholmskontor, var med vid fusionen.

– Det var en stor och viktig förändring i vår firma att vi gjorde den resan. Det gav oss en möjlighet att definiera vilken verksamhet vi skulle bedriva och etablera en strategi för den, säger Nyberg, som upplevde förändringen som ”oerhört tillfredsställande”.

Alla på Lagerlöf & Leman var dock inte lika förtjusta. Byråns kontor i Malmö och Göteborg valde att stanna utanför Linklaters, och även vid Stockholmskontoret fanns det skeptiker.

Den strategi som slogs fast 2001 står fortfarande fast, förklarar Per Nyberg. Linklaters har ingen ambition att vara en fullservicebyrå, utan inriktar sig på transaktioner och finansiering av transaktioner. De andra verksamhetsinriktningar som finns vid byrån fungerar främst som stödfunktioner, enligt Nyberg. Undantaget är processavdelningen, som delvis står på egna ben.

Baker & McKenzie Advokatbyrå står för en annan strategi, och betonar gärna att man är en fullservicebyrå. Advokatbyrån grundades i Chicago 1949. I dag är Baker & McKenzie en global byrå, vars inkomster fördelar sig ganska lika mellan de tre regionerna Europa, Mellanöstern och Afrika; Nord- och Sydamerika; och Asien–Stilla havet.

Managing partner för Stockholmskontoret är Sten Bauer. Han arbetar på byrån sedan etableringen i Stockholm 1991 och trivs fortfarande utmärkt i den internationella miljön. Samtidigt ställer tillhörigheten till en stor internationell byrå krav på en viss anpassning, konstaterar han.

– Tanken är att vi ska röra oss som ett fiskstim, i samma riktning. Annars vore det ju kontraproduktivt att höra till Baker & McKenzie, om den globala byrån och vi i Stockholm tyckte olika om vart vi ska. Det är i vårt eget intresse att arbeta åt samma håll, säger Bauer.

Internationella tjänster efterfrågas

Baker & McKenzies kontor i Stockholm, liksom i andra länder där byrån finns, konkurrerar enligt Sten Bauer om tre olika typer av uppdrag: lokalt arbete inom Sveriges gränser – det man kallar utgående arbete, alltså svenska företag som satsar i utlandet – och ingående arbete i form av utländska företag som satsar i Sverige.

Konkurrenterna är både svenska byråer och de övriga internationella byråerna, som även de har möjlighet att bistå med tjänster över stora delar av världen.

För det är just det som gör de internationella byråerna speciella. De kan sätta samman team i olika länder för att lotsa en klient i många jurisdiktioner. Baker & McKenzies styrelseordförande Eduardo Leite, på tillfälligt besök i Stockholm, förklarar byråns arbetssätt.

– Vi har 200 globala nyckelklienter. Kring dem organiserar vi globala klientteam. Vanligen är det en liten grupp delägare, runt fyra delägare på olika platser runt jorden. Teamet har en stor infrastruktur, med professionella som hjälper till med kunskaper om affärsmodellen, branschen, strategin, marknadsföring, projektledning och prissättning.

Och Jonas Bratt, managing partner på brittiska Eversheds Stockholmskontor, betonar de internationella byråernas snabbhet som en viktig fördel.

– Vi kan sätta ihop ett team av skickliga jurister som kan ta dig ur en brådskande, akut situation inom loppet av timmar. Den snabbheten tror jag faktiskt är ett genuint konkurrensmedel, säger han.

För hans och hans svenska kollegers del innebär det internationella arbetssättet att de ofta arbetar i projekt som leds från andra kontor, som London eller München. Projekten leds med stöd av komplicerade matriser över vad som ska genomföras i olika länder. Syftet är att ge klienten effektiv hjälp, och samtidigt egen kontroll över kostnaderna för advokattjänsterna. Det sista är nödvändigt, påpekar Jonas Bratt, eftersom dagens klienter kräver allt mer kontroll och förutsebarhet.

Per Rönström, managing partner på DLA Nordic, förklarar varför hans byrå valde att gå in i samarbete med den internationella jätten DLA Piper:

– Efterfrågan hos våra klienter blev allt mer internationell. Och ska man vara med i spelet så måste man ha de resurserna.

Rönström fortsätter:

– I grund och botten säljer vi advokater goda råd. Alla affärer med viss mått av komplexitet har internationella inslag som är viktiga att förstå och fånga upp. För att kunna ge värdehöjande rådgivning till klienter är det en nödvändighet att ha tillgång till expertis i flera jurisdiktioner, vilket vi tycker är svårt att göra som en helt fristående lokal aktör.

Efterfrågan styr

Ekonomins globalisering tycks vara en viktig faktor bakom de internationella byråernas framgång. Och drivkrafterna bakom de internationella byråernas expansion skiljer sig troligen inte från svenska byråers bevekelsegrunder för att växa. Större skala ger möjlighet att ta fler och mer komplexa uppdrag, som i sin tur genererar större inkomster. Men vad styr egentligen var byråerna väljer att öppna kontor?

– Först och främst är det våra klienter som styr strategin. Allt handlar om vad våra klienter behöver, vart de ska och vilka de är, säger Eduardo Leite från Baker & McKenzie.

Leite berättar att Baker & McKenzie redan sex år efter starten, 1955, tog steget utomlands.

– Det första kontoret utanför Chicago kom i Caracas, Venezuela. Anledningen var att en stor klient, som fortfarande är en av våra storklienter, gjorde utlandssatsningar där, säger han.

Var man etablerar sig styrs också av byråns branschinriktning. Baker & McKenzies fokus på gruvdrift har till exempel gjort det logiskt med kontor i stora gruvländer som Sydafrika, Turkiet, Chile och Brasilien.

Katarina Nordblom Åhlberg, managing partner på Bird & Birds Stockholmskontor, är inne på samma linje.

– All vår expansion har drivits av våra klienters utveckling och behov . Vi sitter inte själva och ”kommer på” nya länder, utan det är våra klienter och utvecklingen i deras branscher som styr. Det var nu senast därför såväl etableringen i Hamburg, vårt fjärde kontor i Tyskland, och Abu Dhabikontoret kom till, säger hon.

Samtidigt är det inte alltid möjligt att följa klienternas önskemål om nyetableringar, konstaterar Nordblom Åhlberg. I vissa länder, som Indien, kan det vara svårt att etablera sig på grund av statliga regleringar. Bird & Bird har också undvikit att starta kontor i länder man uppfattar som politiskt instabila eller som har en för låg utvecklingsnivå på sitt rättssystem.

De mer transaktionsinriktade advokatbyråerna betonar, naturligt nog, främst var de stora affärerna görs.

– Vi ska finnas på viktiga marknader, i viktiga finansiella centra. Därför finns vi i Stockholm, men inte i övriga Norden, och vi kommer inte heller att finnas i övriga Norden. Vi finns i viktiga finansiella centra där vi ser de större transaktionerna helt enkelt, säger Per Nyberg på Linklaters.

På samma sätt styr transaktionsmöjligheterna också var man väljer att öppna nya kontor.  Per Nyberg pekar på flera möjliga nyetableringar.

– Fler kontor i Sydostasien skulle inte förvåna mig. I Amerika kan man se att det kanske skulle kunna öppnas ett nytt kontor. Jag har svårt att se nya kontor i Europa, möjligen i Mellanöstern, säger han.

Svensk industri internationell

Efterfrågan och affärsmöjligheterna driver alltså på var advokatbyråerna väljer att växa. Samma faktorer kan också förklara varför de sju etablerat sig i Sverige.

– Anledningen till att det finns så många internationella byråer här, och att även de svenska byråerna arbetar internationellt, är vår stora svenska internationella industri. Hela vår affärskultur och industri är internationell, säger Sten Bauer på Baker & McKenzie.

– Sverige har ett oproportionerligt högt antal högt värderade aktiebolag liksom prominenta private equity-sponsorer och starka, stabila banker, förklarar Jon Ericson på

Ashurst, en byrå som inriktar sig främst på transaktioner.

För amerikanska White & Case, med fokus på transaktioner och tvister, spelade det också stor roll att Stockholm tidigt blev ett internationellt centrum för skiljeförfaranden, enligt executive partnern Ulf Johansson.

På samma sätt tog Bird & Bird, som arbetar mycket med immateriella rättigheter, steget att öppna i Stockholm när den så kallade IT-revolutionen runt millennieskiftet gav rika möjligheter till uppdrag.

Stordrift ger fördelar

De internationella byråerna ser olika ut och har olika strategier. Men en gemensam konkurrensfördel pekar alla de intervjuade byråföreträdarna på: den samlade mängden kunskap och kompetens som finns i en stor internationell byrå.

– Vi har ett stort nätverk av kolleger med olika kompetenser, vilket gör att man ofta kan hitta en kollega som är väldigt duktig på ett visst område eller en viss fråga någonstans, säger Ulf Johansson på White & Case.

Alla intervjuade är också eniga om att det är roligt och berikande att arbeta i en mångkulturell miljö.

Katarina Nordblom Åhlberg på Bird & Bird lyfter fram en annan fördel med att finnas i många länder:

– Vi kan spegla klientens team. De internationella bolagen har ofta en chefsjurist med en stab som sitter i flera olika länder i världen. Då kan vi också göra det, och knyta samman grupper som lär känna varandra lokalt, samtidigt som vi håller ihop det centralt, säger hon.

De internationella byråernas storlek ger också möjlighet att skapa stora samlade supportfunktioner som alla advokater och jurister kan dra nytta av.

– Vår svenska know-how och business development har en väldig nytta av att vara del av den internationella infrastrukturen med bas i London. Där finns det väldigt mycket kunskap, tips och råd man kan få, säger Jon Ericson på Ashurst.

Supportfunktionerna i London kan också gå in och bistå vid tillfälliga arbetstoppar, eller behandla ett dokument över natten. 

Också Baker & McKenzie har stora gemensamma system för support, bland annat ett servicecenter i Manila, Filippinerna, med 550 anställda. Servicecentret producerar dokument och broschyrer, debiterar samt sköter infrastruktur och sekreterarsysslor, berättar Sten Bauer.

Förutom praktiska stordriftsfördelar och förmågan att möta klienternas behov kan den internationella identiteten också vara ett plus när man ska rekrytera. Många unga jurister lockas av att ingå i ett internationellt sammanhang, med möjligheter till en tids tjänstgöring i ett annat land, berättar flera av de intervjuade. Per Rönström på DLA Nordic sammanfattar:

– För de unga juristerna i dag finns inte nationsgränserna på samma sätt som de fanns förr i världen. Så när man ska rekrytera medarbetare har man ett försprång som internationell byrå.

Mindre frihet

De internationella byråernas företrädare lyfter gärna fram de stora fördelarna med att höra till en större, internationell byrå. Men naturligtvis innebär det också utmaningar.

– Det ställs ju en massa krav på oss. Vi ska vara delaktiga i de olika grupperna. Vi förväntas driva vissa frågor framåt, vi förväntas vara delaktiga i olika möten och ställa upp i olika sammanhang, i­bland ställa upp med resurser utan att få betalt för det, säger Jonas Bratt på Eversheds.

Han konstaterar också, liksom flera andra intervjuade, att kraven på ekonomisk rapportering är större än på en motsvarande svensk byrå. Det krävs avancerade system och mycket personal för att sköta rapporteringen.

De internationella byråerna missar också vissa typer av uppdrag som i stället går till nationella advokatfirmor. Det handlar om så kallade referrals, uppdrag i Sverige som utländska byråer behöver hjälp med.

– Eftersom vi är konkurrenter till de utländska byråerna på deras hemmaplan anlitar de hellre rent svenska firmor i Sverige. Detta innebär samtidigt att vi alltid är ”lead counsels” på våra uppdrag, förklarar Jon Ericson på Ashurst.

Tillhörigheten till en stor internationell byrå innebär dessutom minskad frihet för de svenska delägarna.

– Vi är mindre självstyrande än vad vi hade varit om vi varit en rent svensk byrå. Vi har ju en del principer eller riktlinjer som vi måste förhålla oss till internt, säger Ulf Johansson på White & Case.

Och Per Nyberg på Linklaters är inne på samma linje.

– Det goda är att det är väldigt tillfredsställande att ingå i en sådan här verksamhet. Det finns en strategi och man jobbar på ett genomtänkt sätt. Vi vet vilka uppdrag vi är ute efter. Baksidan är ett mindre mått av frihet. För en advokat är det alltid spännande att få in ett uppdrag. Då är det tråkigt ibland att tvingas tacka nej av något skäl, konstaterar Nyberg, som samtidigt påpekar att det är en trygghet att veta att delägare på andra kontor inte kan ”rusa iväg” och hitta på egna saker som kan skada byrån.

Till syvende och sidst syftar anpassningen till att underlätta för klienterna, påpekar Baker & McKenzies mp Sten Bauer.

– När våra nyckelklienter träffar en jurist från Sverige, en från London och en från USA blir det jobbigt för klienten om alla tre är extrema i sina nationella särdrag. Därför finns det en uppförandekod som är gemensam. Och det gäller ju även produkterna. Om klienten vill ha ett pm om någon fråga kan inte de amerikanska och franska vara helt olika, utan vi har ett standardsätt att skriva på som gör det lättare för klienterna att jämföra, säger han.

Storlek skapar konflikter

Medan ökade krav på rapportering och minskad frihet kan sägas vara följden av att ingå i en internationell grupp som ska styras åt ett visst håll, beror en del andra utmaningar mer på blotta storleken hos de internationella byråerna. När flera tusen jurister i ett antal länder arbetar med internationella storföretag uppstår stora risker för intressekonflikter. De internationella byråerna har alla minutiösa system och rutiner för att förhindra att konfliktsituationer uppstår.

– Vi kanske vill ta ett uppdrag i Sverige, men motparten är klient på ett annat kontor i världen. Då kan vi inte ta uppdraget. Å andra sidan är det ju ett tecken på att verksamheten går bra, att man har bred exponering mot marknaden, konstaterar Jon Ericson på Ashurst.

De advokatetiska reglerna för intressekonflikter ser ganska olika ut i olika delar av världen. I bland annat USA har man en betydligt mer liberal syn än i Europa, och då särskilt Sverige. Tumregeln för advokater som arbetar med gräns­överskridande ärenden är att följa de strängaste reglerna.

– Då kan de svenska reglerna uppfattas som väldigt restriktiva och stelbenta, sammanfattar Katarina Nordblom Åhlberg på Bird & Bird.

Nordblom Åhlberg tycker att Sverige borde anpassa sina regler så att klientens medgivande fick större betydelse. Och hon får medhåll av Ulf Johansson på White & Case.

– Jag tycker personligen att Advokatsamfundet hanterade frågan om samtycke vid kontrollerade auktioner på ett märkligt sätt när man för fem–sex år sedan tog det beslutet, och det lider svenska advokater en hel del av i dag i samband med konkurrens med kolleger som tillhör advokatsamfund i andra länder där dessa frågor behandlas på ett annat sätt.  Jag tycker att det är tråkigt att det blev på det sättet, eftersom det skapar en hel del splittring i advokatkåren också, säger Johansson, som samtidigt fastslår att hans byrå lider mindre av de hårda svenska konfliktreglerna än många rent nationella byråer, helt enkelt för att en jämförelsevis liten del av White & Cases totala verksamhet påverkas av den svenska advokatetiken.

Kulturen varierar

Anpassning, minskad frihet och fler konfliktsituationer kan alltså vara en baksida med att arbeta på en stor internationell advokatbyrå. Men hur gör man egentligen i praktiken för att få flera tusen advokater och jurister att hålla ihop och dra åt samma håll?

– Det krävs en levande dialog och diskussion som utgår från vad vi tycker är kärnan i verksamheten och hur vi vill vara mot varandra och mot klienter, och vad vårt erbjudande till klienterna ska vara, förklarar Katarina Nordblom Åhlberg på Bird & Bird, och fortsätter:

– Det diskuterar vi väldigt, väldigt mycket, jag skulle säga väsentligt mer än en lokal byrå.

Också andra intervjupersoner återkommer till betydelsen av dialog och ett levande strategiarbete, liksom till byråns kultur och hur den förvaltas av alla på byrån. Byråkultur är ett svårdefinierat begrepp. Men ytterst tycks det handla om både hur man vill bemöta klienter och om arbetsmiljön för medarbetarna på byrån. Jonas Bratt på Eversheds beskriver till exempel sin byrå så här:

– Vi har trevliga människor som inte sitter på höga hästar, utan bara gör jobbet. Det är väldigt attraktivt i England, för där finns det byråer som är ”lite finare”. Vårt arbetssätt och vår filosofi och kultur uppskattas av många klienter.

Baker & McKenzie betonar gärna mångfalden och kopplingen till lokalsamhällena i de länder man finns.

– Vi älskar mångfald. Jag skulle säga att vi är den enda sant globala advokatbyrån. Det har ett värde för oss att vi har svenska delägare i Stockholm, japanska delägare i Japan, brittiska i London. Vart vi än kommer vill vi ha lokala advokater, infödda, som känner kulturen, säger Eduardo Leite, styrelseordförande i Baker & McKenzie.

Byråkulturen skiljer sig åt mellan olika byråer, men också mellan olika länder. Katarina Nordblom Åhlberg berättar att hennes byrå, Bird & Bird, hittills valt att inte etablera sig i USA. En anledning är att man redan har goda relationer med ett antal amerikanska advokatbyråer. Men det beror också på att en etablering i USA skulle vara en väldigt stor satsning; en medelstor amerikansk byrå är åtminstone lika stor som hela Bird & Birds nuvarande verksamhet och skulle påverka byråkulturen.

En stark byråkultur och identitet i att arbeta i en internationell advokatbyrå är förmodligen avgörande för att att hålla samman advokatfirmor som blivit storföretag. Men enbart samtal och samhörighet räcker inte, konstaterar flera intervjuade advokater.

– Det måste också finnas en uppföljning centralt. Inte att man går in och petar i vilka uppdrag vi tar, men att man följer den finansiella utvecklingen i firman och på kontoren. Det gäller att ha en bred förankring, men också ett visst mått av central styrning så att alla håller sig på den inslagna vägen, fastslår Per Nyberg på Linklaters.

Även det personliga ledarskapet är viktigt, menar Jonas Bratt på Eversheds.

– Det krävs ett starkt och inspirerande ledarskap. David Gray, som är styrelseordförande i Eversheds International, har betytt oerhört mycket för utvecklingen. Man känner sig inspirerad när man talar med honom. Han förmår att plocka ut det bästa ur människor, säger Bratt.

Incitament för samarbete

En viktig faktor bakom både styrningen och kulturen på de olika internationella advokatbyråerna är i vilken form de drivs. Ashurst är exempelvis, liksom de flesta av de sju byråerna, en integrerad enhet, med en styrelse för hela byrån. Vinsterna fördelas enligt principen ”true partnership” med lockstep, alltså en vinstdelning mellan samtliga delägare efter hur länge de arbetat på byrån. Modellen är viktig, förklarar Jon Ericson, eftersom den ger incitament för alla del­ägare att samarbeta och arbeta för firmans bästa.

Även Bird & Bird är en integrerad byrå, ett brittiskt partnership som fördelar vinsten mellan delägarna efter en årlig utvärdering av vars och ens prestationer.

– Det ger en väldig dynamik. Det är lika viktigt för mig att det går bra för Stockholmskontoret som att det går bra i Singa­pore, och för varenda enskild advokat. Det skapar en otrolig vilja att hjälpa varandra, som satt sig i kulturen, säger Katarina Nordblom Åhlberg.

Eversheds har valt en annan väg. Det svenska kontoret är i stället en egen ekonomisk enhet med enbart svenska del­ägare. Den svenska byrån är i sin tur delägare i Eversheds International.

Allra friast gentemot ”moderbyrån” står DLA Nordic. Byrån är en juridiskt och ekonomiskt fri enhet, en svensk advokatbyrå i nära samarbete med DLA Piper. Enligt mp Per Rönström ger detta en stor frihet.

– Men kan inte från huvudkontoret, om man nu skulle ha haft något, peka med hela handen och säga att ”så här ska det gå till även hos er”. Business is local, så är det fortfarande i stor utsträckning, säger han.

Samarbetet innebär samtidigt att det svenska kontoret har en stor kunskapsbas till sitt förfogande där det svenska kontoret kan ”plocka godbitarna från smörgåsbordet”.

Oavsett driftsform finns en faktor som förenar alla de internationella byråerna: vikten av goda relationer och samarbete inom firman eller nätverket.

– Om jag känner de andra delägarna på andra sidan jorden, och de ber mig om hjälp med en klient, ja då arbetar jag för den klienten. Nästa gång är det jag som behöver hjälp för en klient, nämligen, förklarar Eduardo Leite från Baker McKenzie.

De goda kontakterna med arbetskamrater och kolleger världen över är ett stort plus och ett kitt som håller samman byrån, menar både Leite och Katarina Nordblom Åhlberg från Bird & Bird.

– När jag åker ner till Italien för att träffa partners från andra länder är det som att träffa kära vänner. Det finns inte utrymme för hög svansföring, för det finns alltid någon som kan mer, berättar Nordblom Åhlberg.

Samtidigt sticker hon inte under stol med att det kräver en del att underhålla relationer med hundratals delägare utspridda över jorden.

– Det tar tid att bygga relationer och lära känna alla på en stor byrå, och det är tid som inte direkt kan omsättas i pengar, konstaterar hon.

Konkurrens och affärsmässighet

De internationella byråerna har etablerat sig på den svenska advokatmarknaden under en period av stark tillväxt. Byråer har tillkommit och vuxit, men också de nationella svenska byråerna har blivit allt större, och över tid visat allt högre vinster. Frågan är då om de internationella nykomlingarna påverkar marknaden i Sverige.

Ja, menar de flesta intervjuade advokaterna. De internationella byråerna har tydligare kommersiellt fokus, något som kan ha smittat av sig till svenska byråer, menar exempelvis Katarina Nordblom Åhlberg på Bird & Bird. Och hon får medhåll av Per Nyberg på Linklaters.

– Frågor kring affärsmässighet, affärsplaner, strategi och vision kan kanske ha blivit accentuerade bland de lokala byråerna tack vara vissa internationella byråer, säger han.

Ökad konkurrens och ökad rörlighet mellan advokatbyråer är andra tänkbara följder av de nya spelarna på advokatmarknaden, menar Per Rön­­ström på DLA Nordic.

Jon Ericson på Ashurst upplever att intresset för vad de internationella byråerna kan erbjuda har ökat.

– Den svenska marknaden har länge kännetecknats av ett fåtal, för svenska förhållanden ganska stora, spelare. Men det har ju ändrats ganska tydligt de senaste åren. I dag är det många som värdesätter att man kommer med ett internationellt erbjudande och kan hantera gränsöverskridande transaktioner under samma tak så att säga, säger han.

Kanske innebär de internationella advokatbyråernas närvaro också att advokatrollen förändras. För även om alla intervjuade noga betonar att de följer de svenska advokatetiska reglerna innebär de omfattande internationella kontakterna och tillhörigheten till en stor global byrå ändå en delvis ny roll.

Ulf Johansson tvekar inte när han får frågan vad han är mest: svensk advokat eller delägare i White & Case.

– White & Case! Advokatfrågor är självfallet viktiga och det är en viktig del av vår verksamhet, men i första hand är jag delägare i White & Case, säger han, och tillägger att det ena inte utesluter det andra.

Katarina Nordblom Åhlberg på Bird & Bird konstaterar att hon inom sitt specialområde arbetsrätten tillämpar svensk rätt mycket, och att hennes arbete där inte skiljer sig nämnvärt från advokater vid svenska byråer. Men visst påverkas hennes advokatroll av den internationella tillhörigheten.

– I frågor som är mer om affärsutveckling eller om strategier i olika frågor för klienterna, där använder man både sin erfarenhet som advokat och erfarenheten från Bird & Bird. Man kan säga att det blir ett tillägg till advokat­rollen, att man kan bidra med det större perspektivet, sammanfattar hon. 

Ekonomisk kris påverkar

Under de senaste 10–20 åren har advokatbranschen som helhet, och inte minst de stora internationella advokatbyråerna, vuxit ordentligt. Men när finanskrisen slog till i världen 2008 drabbades även advokatbyråerna, om än med en viss fördröjning. Undersökningar visar bland annat att de 250 största advokatbyråerna i USA totalt sa upp över 9 500 advokater och jurister under 2009 och 2010. Fortfarande år 2011 debiterade de fem byråerna i magic circle tillsammans mindre än de gjort 2008.

Eduardo Leite på Baker & McKenzie berättar hur krisen påverkade hans byrå.

– Vi stoppade många av våra investeringar 2007 och under krisens värsta år. Det har varit en period av väntan och stillastående, men nu är vi igång igen och investerar för framtiden. Om vi slutar nu får vi ångra det om fem år, konstaterar han.

Det yttersta beviset för att advokatbyråer inte kan gå opåverkade ur en ekonomisk kris kom under sommaren 2012, när den amerikanska storbyrån Dewey LeBoeuf med kontor i flera länder gick i konkurs, efter att ha gjort stora ekonomiska satsningar på nya seniora advokater precis inför krisen.

Och även om ingen av de intervjuade advokaterna kan se ett liknande scenario framför sig på den egna byrån har många dragit lärdom av Deweys fall.

– Sedan Dewey har alla blivit noggranna med konsolidering av byrån, sammanslagningar av och uppköp av byråer, säger Eduardo Leite.

Även Ulf Johansson på amerikanska White & Case tror att konkursen skakade om branschen.

– Det kom nog som en stor överraskning för en så stabil bransch som advokatvärlden när Dewey, som varit en ledande byrå, kunde gå i konkurs, påpekar han.

Större krav

Vad har vi då att vänta i Sverige när det gäller internationella advokatbyråer? Är det fler nyetableringar på gång? Ingen av intervjupersonerna kan svara.

Ulf Johansson tror att det kanske på lång sikt kan komma in fler internationella aktörer i landet. På kort sikt är det dock en allt för liten marknad, där de flesta uppdrag utom transaktioner och stora tvister har jämförelsevis låg lönsamhet, menar han.

Inom advokatbranschen som helhet i världen menar intervjupersonerna ändå att de internationella byråerna går en ljus framtid till mötes. 

– Marknaden går mot ett antal starka globala aktörer. Sedan kommer det alltid att finnas ett utrymme för starka domestika firmor också, säger Jon Ericson på Ashurst, och tillägger att hans byrå ska vara en av de starka globala aktörerna.

Jonas Bratt på Eversheds förutspår ett liknande scenario, men tror att det kommer att krävas allt mer av de lokala firmorna.

– Ju mer lokal du är och ju mindre internationaliserad du är, desto duktigare tror jag att du måste vara för att klara dig i framtiden. Det finns ju specialister, nischbutiker som bara håller på med en slags verksamhet, som klarar sig. Men det är en annan strategi, fastslår han.

Annons
Annons
Annons