search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Rekryteringen hård nöt för Domarnämnden

Domarnämnden har på kort tid lyckats bidra till en ny och bredare domarrekrytering. Men nämnden står inför stora utmaningar, inte minst i form av bristande resurser.

Domarnämnden kom till 2008. Men från och med den första januari 2011 är nämnden en självständig myndighet, som ska arbeta utan stöd från Domstolsverket.
Nästan en tredjedel av de svenska domarna är över 60 år.

Det är alltså ett omfattande rekryteringsarbete som ligger framför den nya myndigheten Domarnämnden. Ett svårt uppdrag kan det tyckas – nämnden har redan i dag svårt att locka sökande till vissa domartjänster.

Enligt Ragnar Palmkvist har myndighetens första år på det hela taget varit lyckat. Nämndens ordförande Thomas Rolén delar den uppfattningen.
– Den största framgången är att det efter en tid har blivit allt fler sökande till de gamla kallelsetjänsterna efter en lite tvekande inledning. Det beror dels på en ökad vana men också på att det görs ett stort arbete från kanslichefen, säger han.

Rolén betonar att nämnden fungerar bra och att den samlade kompetensen som finns är väldigt fruktbar. Samtidigt sticker han inte under stol med att det finns utmaningar.
– Framför allt är det nya att de gamla kallelsetjänsterna har blivit söktjänster. En sak som nämnden har haft särskilt att brottas med är att det ska bli naturligt att söka de här gamla kallelsetjänsterna, konstaterar han.

Svårt locka sökande
Men det är inte bara de tidigare kallelsetjänsterna som kan vara svåra att få tillräckligt många sökande till. Intresset för ”vanliga” domartjänster är inte heller alltid så stort. Lättast går det att få sökande i storstäderna. Betydligt svårare är det i underrätter som ligger långt ifrån sina respektive överrätter. Förvaltningsdomstolarna har generellt fler sökande än de allmänna domstolarna.

– Sett ur ett samhällsperspektiv är detta ett stort problem. De förslag vi lämnar kan vi stå bakom, det är kompetenta personer. Men det är klart, ingen skulle ju tacka nej till ett större urval. På sina håll finns det kanske en eller två sökande till en tjänst, säger Ragnar Palmkvist.

En viktig faktor bakom det klena söktrycket är förmodligen att man kraftigt minskat antalet assessorer som anställs i överrätterna under de senaste femton åren. Rekryteringen av domare med annan bakgrund har ännu inte ökat riktigt i samma omfattning som gruppen potentiella sökande från den traditionella domarbanan har minskat.

Men varför är då de sökande så få? Domstolsverket har i en stor undersökning sökt svar på den frågan. I rapporten listar man ett antal faktorer som spelar in. Den viktigaste förklaringen är, enligt rapporten, att vissa stora domstolar betraktas som närmast fabriker, där arbetet blir tråkigt och enformigt. De tänkbara domarna har också svarat att renodlingen av domarrollen och inrättandet av beredningsorganisationer gjort arbetet allt för bundet och svårt att styra. Andra avskräckande faktorer var låg lön och oflexibla anställningsvillkor, samt hög arbetsbelastning. Mycket av uppfattningarna kan dock vara rena fördomar. De som redan arbetar som domare är nämligen långt mer positiva till sina arbetsvillkor och förhållanden än andra kvalificerade jurister. 

Inga annonspengar
En av Domarnämndens uppgifter är att säkra en god rekrytering av domare i framtiden. För att göra det vill nämnden verkligen nå ut med information och annonser, för att kanske locka fler sökande och slå hål på fördomarna om domarkarriären. Men hittills har ekonomin ställt hinder i vägen. Domarnämnden har helt enkelt inte råd att annonsera ut sina tjänster annat än på den egna webbplatsen.

– Vi yrkade på sju och en halv miljon, men regeringen drog ner en miljon. Verksamheten fungerar, men den saknade miljonen innebär att vi inte har de resurser vi vill lägga ner på marknadsföring, säger Ragnar Palmkvist, som dock säger sig hysa gott hopp om en budgetförstärkning redan i år.

Domarnämnden
Domarnämnden tar emot och bereder ansökningar till domartjänster. I varje anställningsärende strävar nämnden efter att lämna ett förslag på tre namn i rangordning till regeringen. Regeringen
måste inte följa förslaget, men gör det vanligtvis. Domarnämnden ska också bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekryteringsbehovet av ordinarie domare.

Nämnden består av nio ledamöter och utser inom sig en ordförande och en vice ordförande. För varje ledamot finns det en personlig ersättare. En företrädare för Domstolsverket har rätt att närvara och yttra sig vid nämndens sammanträden. Vid Domarnämnden finns det ett kansli med en kanslichef, två föredragande och två administratörer.

Domarnämnden kom till 2008 och ersatte då den tidigare Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Sedan 2011 är Domarnämnden en självständig myndighet, med ansvar även för de tidigare så kallade kallelsetjänsterna.

Domstolsverkets förslag till åtgärder för en bättre rekrytering

  • Arbetet i domstol bör värderas högre när meriter ska bedömas.
  • Ökade satsningar på adjunktion i domstol – mer adjunktion i överrätt samt möjlighet till adjunktion i första instans.
  • Sekretess för generella intresseanmälningar.
  • Konkurrenskraftiga löner samt förbättrad organisation för att skapa ökad förutsebarhet i arbetet.
  • Spridning av meriterande anställningar runt om i landet.
  • Förändringar i rekryteringsförfarandet, bl.a. genom preliminär information om lediga anställningar, riktlinjer för vad referensyttranden och vitsord ska innehålla, ökad information och marknadsföring.
Annons
Annons