search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Ja till datalagrings­direktivet
Riksdagen röstade i mars ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv i svensk lag. Datalagringsdirektivet gäller lagring av uppgifter i data- och teletrafik för brottsbekämpande ändamål. Uppgifterna ska lagras i sex månader. I det ursprungliga förslaget var lagringstiden ett år. Leverantörerna ska stå för kostnaderna i samband med lagringen. De kostnader som uppstår om leverantören behöver lämna ut uppgifter till myndigheter ska leverantören få ersättning för.
Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2012.

Utredning ska se över dubbelbestraffning
Regeringen tillsätter en utredning om rättssäkerheten i skatteförfarandet, med uppdraget att hitta vägar att stärka rättssäkerheten, men även att förenkla reglerna. Utredaren ska också se över systemet med skattetillägg och skattebrott och dessutom se över nivåerna på skattetillägg, reglerna om tredjemansrevision och reglerna om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i ärenden och mål om skatt med mera. Uppdraget ska redovisas senast den 9 september 2013.
Advokatsamfundet har länge pekat på olika rättssäkerhetsproblem i skatteförfarandet, bland annat den så kallade dubbelbestraffningsproblematiken.

Domstolsverket yrkar ökade biträdesanslag
Domstolsverket föreslår i sitt budgetunderlag för kommande år att anslaget till rättsliga biträden i statsbudgeten ska ökas. Domstolsverket yrkar på en ökning av anslaget med 580 miljoner kronor 2013, med ytterligare 126 miljoner kronor 2014 och ytterligare 140 miljoner kronor 2015 – totalt en ramökning med 846 miljoner kronor under perioden 2013–2015.

Ny lag mot penningtvätt
2010 års penningtvättsutredning har överlämnat sitt förslag till regeringen. Utredningen föreslår bland annat en ny lag, lagen om penningtvättsbrott.
Penningtvättsåtgärder är i dag straffbara huvudsakligen som penninghäleri. Utredaren vill nu göra den straffrättsliga regleringen av penningtvätt mer överskådlig och lättare att tillämpa, och föreslår därför att bestämmelserna om straff för penningtvätt bryts ut ur brottsbalken och placeras i en egen lag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. Särskild utredare har varit Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet. Advokatsamfundets ställföreträdande chefsjurist Johan Sangborn har medverkat som expert i utredningen.

Anders Danielsson ny GD för Migrationsverket
Anders Danielsson har utsetts till ny generaldirektör för Migrationsverket. Han är i dag chef för Säpo och tillträder sin nya tjänst den 23 april 2012.
Anders Danielsson är 58 år gammal och jur. kand. från Lunds universitet. Han är sedan 2007 chef för Säkerhetspolisen.

Kortare handläggning för polismålen
Riksenheten för polismål fick under 2011 ta emot allt fler ärenden. Trots det har handläggningstiden minskat. Antalet inkomna brottsmisstankar var under förra året drygt 8 000, och antalet avslutade brottsmisstankar var samma år över 8 400, alltså fler än de inkomna ärendena. Enligt Åklagarmyndigheten förklaras den kortare handläggningstiden främst av en ny organisation inom polisen för internutredningar, som gjort arbetet effektivare.

Brå kartlägger brott mot politiker
Brottsförebyggande rådet, Brå, ska fråga ut cirka 15 000 förtroendevalda i kommuner, landsting, regioner och riksdag om utsatthet för brott av olika slag. Undersökningen blir den första löpande mätningen i sitt slag i världen. De första resultaten är planerade att presenteras i slutet av 2012. Från och med 2013 kommer undersökningen att genomföras vartannat år. Studien genomförs på uppdrag av regeringen.

Riksrevisionen kritisk mot DO
Diskrimineringsombudsmannen, DO, lägger stora resurser på att handlägga anmälningar från enskilda, på bekostnad av det allmänna arbetet för att motverka diskriminering i samhället. Det anser Riksrevisionen, som granskat DO:s arbete. Enligt Riksrevsionen behöver DO utveckla metoder för att inhämta kunskap och analysera utvecklingen på diskrimineringsområdet.

EU-regler ska ersätta PUL
EU-kommissionen har lämnat ett förslag på gemensamma EU-regler för dataskydd. Regelverket ska ersätta den nationella lagstiftningen, som för Sveriges del främst finns i personuppgiftslagen, PUL.
Datainspektionen har granskat förslaget, och är i huvudsak positiv. Det finns dock en risk för att det som avser att stärka integritetsskyddet i stället försvagar det, påpekar Datainspektionen, eftersom den föreslagna förordningen också ska ersätta en rad nationella specialregler.
Advokatsamfundet pekar i sitt remissvar på att förordningen saknar speciella regler om advokaters tystnadsplikt, och att det bör göras tydligt att tystnadsplikten har företräde framför dataskyddet.

Myndighetssamverkan gav 200 fängelseår
Svenska myndigheters gemensamma satsning mot grov organiserad brottslighet resulterade i totalt 200 fängelseår under 2011. Det konstateras i den årsredovisning som lämnats till regeringen. Under förra året inleddes 12 insatser mot grov, organiserar brottslighet. Sammanlagt pågick 23 insatser. Under året meddelades också tingsrättsdomar i samband med 11 insatser. Myndigheterna kunde dessutom återta mer pengar som skaffats på brottslig väg. Sammanlagt beslutades om skattehöjningar på 250 miljoner kronor som en följd av insatserna.
Sedan 2008 arbetar en rad myndigheter tillsammans under ledning av Rikspolisstyrelsen för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Dåliga rutiner för gallring i polisregister
Datainspektionen har granskat polisen i Dalarna och Västerbotten och funnit brister i hur personuppgifter registreras och gallras i underrättelseverksamheten. Det gäller ett antal register i polisens underrättelseverksamhet, som enligt Datainspektionen inte var förenliga med gällande lagstiftning.
Enligt Datainspektionen är ett problem i verksamheten att personer registrerats i så kallade särskilda undersökningar utan att det funnits en koppling till allvarlig brottslig verksamhet. Dessutom har polismyndigheterna haft otillräckliga rutiner när det gäller gallring av personuppgifter i underrättelseprojekten.

JO-kritik mot polis som avlyssnade intagen
Polisen är skyldig att se till att intagna får möjlighet att tala i enrum med sin advokat, även per telefon. Det fastslår JO, som i ett beslut kritiserar polisen i Skåne.
JO-beslutet gäller en intagen kvinna, som begärt att få tala med sin advokat per telefon. Hon hänvisades då till en högtalartelefon. Dörren till rummet lämnades öppen, och en arrestvakt fanns utanför. Anledningen till det ska enligt polisen ha varit att rummet innehöll datautrustning, men också att den intagna, som var belagd med restriktioner, inte fick ringa till någon annan.
Händelsen JO-anmäldes av advokaten. Och JO Hans-Gunnar Axberger fastslår i sitt beslut att rätten för den som är intagen att tala med sin advokat i enrum är ovillkorlig. Det är därmed upp till polisen att se till att det finns utrymmen eller anordningar som säkerställer den rätten för intagna. Polismyndigheten i Skåne län har gjort en egen utredning av händelsen, och instämmer i JO:s kritik.

Bevismodell hot mot rättssäkerheten
Begreppet stödbevisning används allt oftare i svenska domstolar. Men begreppet är vagt och mångtydligt, och används olika i domstolarna, enligt en ny doktorsavhandling.
Jur. dr Katrin Lainpelto har i sin avhandling undersökt begreppet stödbevisning och hur det förekommer i svenska domstolar. Hon finner i sin empiriska undersökning att begreppet används på ett inkonsekvent sätt i domstolarna. Medan de flesta domstolar med stödbevisning avser bevisning som stöder huvudbevisningen, använder andra domstolar begreppet för uppgifter som styrker åklagarens påståenden.
– När två typer av stöd blandas ihop på detta vis får samma omständighet olika funktion i olika domstolar. Det innebär en rättsosäkerhet eftersom samma omständighet därmed tillskrivs olika bevisvärde vilket kan påverka utgången i ett brottmål, säger Katrin Lainpelto.
Lainpelto, Katrin: Stödbevisning i brottmål, Stockholms universitet, 2012.

Lagrådet säger nej till lagförslag om fotografering
Lagförslaget om att förbjuda kränkande fotografering får tummen ner av Lagrådet. Enligt Lagrådet bör frågan inte behandlas separat, utan samordnas med Yttrandefrihetskommitténs arbete.
Lagförslaget innebär att det införs ett nytt brott i brottsbalken: kränkande fotografering.
Lagrådet instämmer i att det finns ett behov av att se över skyddet för den enskildes integritet i svensk lag. Detta bör dock göras i ett sammanhang, anser Lagrådet, som därför avstyrker att förslaget läggs till grund för lagstiftning. Eftersom frågan om spridning av integritetskänsligt material hanteras av Yttrandefrihetskommittén kan det vara lämpligt att samordna beredningen av dessa båda områden.
Samma uppfattning framförde också Advokatsamfundet i sitt remissyttrande över departementspromemorian Olovlig fotografering (Ds 2011:1), där förslaget om förbud mot kränkande fotografering presenterades.

Annons
Annons