search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Några tankar om advokatyrket
 och Advokatsamfundet

Ett starkt och enat advokatsamfund behövs fortfarande – men också enskilda advokater behöver göra sig hörda i samhällsdebatten, skriver generalsekreteraren.

"The reasonable man adapts himself to the world;
the unreasonable one persists in trying to adapt the world to himself.
Therefore, all progress depends on the unreasonable man."
Bernard Shaw, Reason

Vissa hävdar att advokatyrket inte längre är ett yrke utan flera. De pekar på att yrket rymmer många olika roller. Advokaten kan vara affärsjurist eller verka som processjurist, hon kan vara ensampraktiker eller arbeta på den stora byrån, han kan företräda fysiker eller uteslutande arbeta med företag. Dessa olika verksamhetsfält är så disparata att det inte längre skulle vara möjligt eller ens önskvärt att tillhöra samma organisation och att lyda under samma regelverk. Från sådana utgångspunkter är man beredd att överge en av samfundets huvuduppgifter: att verka för ett oberoende enat samfund som en viktig del av den demokratiska rättsstaten.

Advokatyrket uppvisar förvisso stora olikheter i många hänseenden. Det handlar om allt ifrån traditioner och rättskultur, till de nationella advokatsamfundens organisation och roll, advokatbyråns storlek och inriktning, samt inte minst klienternas efterfrågan av tjänster.

Trivialt är konstaterandet att samhällsutvecklingen går mycket fort. Informationssamhället, teknikutvecklingen och globaliseringen påverkar givetvis inte bara samhället i stort utan även advokatyrket. Konkurrensen ökar samtidigt som konsumentintresset får ett ökat inflytande. Detta är en utveckling som drivs eller i vart fall stöds av politiker och näringsliv, såväl nationellt som regionalt och globalt. Det handlar ytterst om ekonomiska och politiska drivkrafter. Inte sällan finns ett bakomliggande intresse; ökad konsumtion och ekonomisk utveckling. Någon har träffande sagt: "The world has become a single body but is still looking for a soul."

Globaliseringen påverkar såväl lagstiftningen som advokat­yrket. När det gäller lagstiftningen ser vi en stark tendens mot harmonisering av nationella regelverk och en ökad internationell normgivning. Men detta kommer förmodligen också att innebära en decentralisering av lagstiftningen på flera olika rättsområden. En annan tydlig trend är den så kallade anglofieringen av regelverken och av affärsteknikerna. Detta gäller särskilt på transaktionsområdet och bank- och finanssektorn. Man kan på goda grunder anta att omfattningen och komplexiteten i lagstiftningen och rättstillämpningen kommer att leda till ett ökat behov av advokattjänster.

I takt med höjd utbildningsnivå och ökad tillgång till snabb information blir människor i högre grad medvetna om sina rättigheter. Denna medvetenhet innebär också att människorna ställer krav på att dessa rättigheter tillgodoses. Härutöver har utvecklingen medfört att brottsligheten också förändrats såväl till karaktär som till omfattning. Detta har redan lett till ett ökat tryck på ett redan mycket ansträngt rättsväsende och då särskilt på domstolsväsendet.

Även om efterfrågan på advokattjänster kommer att öka betyder inte detta nödvändigtvis att det som efterfrågas är det samma som i dag. Klienter efterfrågar redan i dag andra tjänster än de traditionella. Jag tänker här på att många bolag åter bygger upp egna juristavdelningar för att ta hand om den så kallade bulkjuridiken. Detta betyder att klienterna kommer att ställa nya krav på sina rådgivare. Kraven på specialisering och tillgänglighet ökar. Detta medför att advokatbyråerna i dag måste organisera sig på ett annat sätt än tidigare. Mycket av juridiken tenderar att bli "produktifierad". Advokater börjar alltmer likna teknokraten som tillhandahåller en juridikens ingenjörskonst i form av standardiserade tjänster, snarare än att vara den betrodde rådgivaren. De unga juristerna utbildas inte sällan till osjälvständiga tjänstemän utan eget ansvar och egna klienter. Klienter betraktas såsom tillhörande byrån. Strategiska avgöranden styr valet av klient. Det är ingen självklarhet att hjälpa en potentiell klient bara för att denne är i behov av biträde. Taktiska hänsyn gör att man ofta avstår från ett uppdrag i förhoppningen att få ett annat, större eller kommersiellt och affärsmässigt viktigare uppdrag.

Advokatbyråer, oberoende om det handlar om enmansbyrån eller den stora affärsjuridiska byrån med flera hundra verksamma jurister, kan givetvis inte bygga sin verksamhet på uteslutande altruistiska hänsyn. Man har ett ansvar för att verksamheten sköts på ett lönsamt och ekonomiskt långsiktigt sätt för att kunna upprätthålla sin konkurrenskraft. Advokatbyråer måste därför likt alla andra näringsidkare tillämpa vedertagna företagsekonomiska principer, bedriva marknadsföring och göra reklam för sina tjänster. Kommersialismen har tagit ett fast grepp om samhället. Det gäller också advokatbyråerna. Men detta rymmer förstås flera problem, bland annat följande.

Kommersialism i advokatens värld står inte sällan i motsats till professionalism och advokatyrkets klassiska värden. Lönsamhetstänkandet och det kommersiella förhållningssättet kan ibland riskera advokatyrkets grundvalar. Kårens bidrag till rättssamhället eller pro bono-verksamhet utan marknadsföringsnytta riskerar att minska. Jag befarar att avsaknaden av ett djupare engagemang i rättslivets grundfrågor, bortom de rent kommersiella, på sikt leder till en sänkt samhällelig status för advokatkåren. Den risken är troligen särskilt stor när världen genomgår en allvarlig ekonomisk kris.

Utmaningen för framtidens advokater blir att balansera behovet av omvärldsanpassning och att samtidigt vidmakthålla yrkets professionalism och status i samhället. Ty, sådan status är inte bara viktig för advokatens egen fåfänga. Den är av fundamental betydelse för kårens möjlighet att i samhället främja de intressen som vi av hävd kämpat för, de rättsstatliga grundvärdena.

Advokatens förhållande till sin klient får inte bli, såsom synes vara fallet inom vissa investmentbanker, att i varje ärende efterstäva maximalt arvode. Det får inte heller bli att klientens intressen sätts efter advokatens egenintressen. Utgångspunkten bör i stället vara den betrodde rådgivarens perspektiv.

Advokatens uppgift är att företräda enskilda och företag. Men advokaten har härutöver ett särskilt ansvar att värna rättsstaten och den goda rättsordningen. Det innebär att advokaten är skyldig att, så fort klientens sak så kräver, med kraft reagera, även när detta är obekvämt. Advokater måste därför alltid ha hög integritet och inte tillåta sig att bli offer för ovidkommande eller snäva ekonomiska intressen. Detta är lätt att säga. Men det måste likväl förverkligas. Ty det är detta förhållningssätt som skiljer advokaten från andra konsulter.

Enligt min mening bör den gode advokaten besjälas av en vilja att göra gott och att stödja rättssamhället genom att vara en god förebild och att bidra med sina erfarenheter och sin kunskap. Detta är också en av Advokatsamfundets stadgeenliga uppgifter. Hit hör också att verka för ett sammanhållet samfund. Den bakomliggande tanken är just att endast ett enat samfund får den kraft som ger möjlighet att framgångsrikt hävda advokatens roll och att skydda ledamöterna från de olika utmaningar som advokater och advokatbyråer möter. När man ser sig runt om i Europa är detta skyddsbehov mycket tydligt. Svaga samfund tappar sin självreglering och sitt oberoende. Och svaga samfund blir lätt överkörda av politiker med kraftfulla, men missriktade agendor. Men också starka advokatsamfund kan drabbas av inskränkningar. I såväl Nederländerna som Irland pågår för närvarande ett lagstiftningsarbete som innebär betydande inskränkningar i advokaternas självbestämmande och oberoende. I alla de länder där det råder demokratiunderskott och brott mot mänskliga rättigheter är legio, utgör advokatsamfundet ofta den enda oberoende kraft som står upp och tar striden för rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och demokrati. Det är förvånande att inte alla advokater tycker det är en självklar skyldighet att stå upp för dessa värden och att göra det tillsammans. Någon påstod nyligen att Advokatsamfundet tar för mycket plats i debatten och att detta skulle begränsa utrymmet för enskilda advokater att synas. Det demokratiska samtalet är inte ett nollsummespel. Tvärtom skulle ökade insatser från advokater med bidrag i den allmänna debatten kunna göra stor nytta. Den omständigheten att Advokatsamfundet mycket medvetet hävdar sin inställning i angelägna frågor och därigenom söker att påverka samhällsutvecklingen begränsar självklart inte utrymmet för enskilda ledamöter att också medverka. Tvärtom. Det finns gott om utrymme för alla goda krafter. Så min uppmaning blir: Advokater i alla avdelningar – Fatten pennan och höjen rösten!

Annons
Annons