search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Medierna användes på nya sätt i ryska presidentvalet

I det ryska presidentvalet spelade medierna en stor roll, både de traditionella som TV, radio och tidningar och de nya sociala medierna. Men regimen och oppositionen använder medierna på sinsemellan helt olika sätt.

Medieanalytikern och Rysslandsexperten Benedicte Berner, vice ordförande i människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, var på plats i Moskva under presidentvalet. Vid ett seminarium den 9 mars hos Civil Rights Defenders i Stockholm diskuterade hon mediesituationen under valet.

Benedicte Berner undervisar i media, demokrati och utveckling på Harvard-universitetet och på journalistutbildningen på Institut d'études politiques i Paris.

I det ryska presidentvalet den 4 mars fick premiärminister Vladimir Putin 63,64 procent av rösterna. Bedömare anser att 10–15 procentenheter av rösterna kan länkas till valfusk, medan ytterligare 10–15 procentenheter hör samman med fördelar i valkampanjen som beror på otillbörlig användning av statliga resurser, berättade Benedicte Berner.

Berner analyserade hur premiärminister Vladimir Putins mediestrategi syftar till att dominera alla medier i Ryssland, särskilt TV. TV är huvudkällan till information för 65–70 procent av befolkningen. Det finns en informationsklyfta i Ryssland, som hänger samman med en geografisk klyfta: Befolkningen i storstäderna, de välutbildade och eliten, får information från webben och från andra oberoende källor. Men de som bor i småstäder eller på landsbygden och har arbetaryrken är hänvisade till den statliga televisionen.

En mätning visade att Putin tog upp 25 procent av utrymmet i den statliga televisionen. Under samma period fick de andra presidentkandidaterna sammanlagt 27 procent av utrymmet. Inom en 24-timmarsperiod förekom Putin i TV i 2½ timme – tio gånger mer än övriga kandidater sammanlagt.

Benedicte Berner beskrev hur Putin och hans kampanjmakare använder "koreograferade sekvenser" i TV för att föra fram budskapet om presidenten som en stark man. Bilderna visar hur Putin talar till militären, hur han ägnar sig åt fysisk träning av millitär typ – och hur han är kapabel att fatta beslut. Putins retorik i medierna frammanar bilden av ett starkt Ryssland, som står mot Väst. Putin betonar också stabilitet, vilket är viktigt i Ryssland – flera generationer traumatiserades av tillståndet i Ryssland på 1990-talet efter kommunismens fall, då många förlorade sina besparingar och det rådde varubrist.

Berner visade flera exempel på propagandafilmer, som sprids via Youtube och liknande videokanaler på webben. En film med titeln "Välkommen till helvetet" visar hur Ryssland föregivet skulle se ut utan Putin: en katastrof där mat och andra varor har tagit slut, hunger råder, skyltfönster krossas, nationalister och separatister strider, fascisterna träder fram och Nato, Kina och Japan invaderar imperiets ytterområden.

Berner menade att psykologin i propagandavideorna är intressant:
– De visar upp en stark man, och de har ofta sexuella konnotationer.

Den ryska regimen har infört en styrd demokrati, sade Benedicte Berner: Medierna, åtminstone den tryckta pressen och radion, har tillåtits en viss självständighet. På så sätt skapas en fasad av demokrati. Men i realiteten spelar tidningarna en liten roll för opinionsbildningen med upplagor på 40 000–250 000 exemplar i en nation med över 140 miljoner invånare. Och tryckfriheten tillåts bara till en viss nivå. Så snart pressen går över gränsen eller tar upp vissa ämnen, ingriper myndigheterna.

Som en del i strategin började statlig TV i februari intervjua företrädare för oppositionen, något som inte hade förekommit tidigare. Oppositionsledarna gav närmast intryck av att vara förbluffade över att plötsligt få vara med i de statliga kanalerna. En bedömare beskrev upplevelsen "som att se BBC och nordkoreansk TV på samma gång".

Webben är extremt viktig i Ryssland, berättade Berner. Det finns 50–60 miljoner internetanvändare i Ryssland. Det är genom webben människorna i storstäderna får information. Men makthavarna har inte någon fungerande webbstrategi.
– De förstår inte webben. De hör till en annan tid, sade Benedicte Berner, och förklarade:
– Makthavarna förstår att de kan få information genom webben, men inte att de kan kommunicera genom den.

Regimen har försökt angripa oppositionen på traditionella sätt: genom att angripa oppositionens webbplatser och genom att köpa upp regimkritiska bloggar. Oppositionen har svarat genom att utnyttja hela webben, och använder Twitter, Youtube, Facebook och motsvarande sociala nätverk. Det mest slående med webbkampanjerna är att många ungdomar har engagerat sig och har utvecklat ett nytt politiskt språk i Ryssland, som utgår från satir och skämt, berättade Benedicte Berner.

Berner drog slutsatsen att någonting definitivt har förändrats i Ryssland. Demonstrationerna, webbaktiviteten och hånet mot den tidigare oberörbare Putin visar att fruktan har försvunnit.
– Och när fruktan försvinner från en halvauktoritär regim – och den kommer inte tillbaka – får det följder.