search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Advokater i det godas tjänst

Pro bono-arbete, ideellt, samhällsnyttigt arbete, har en stark ställning ibland advokater i många länder, inte minst USA.

I Sverige finns en annan tradition.

Med ett nytt samhällsklimat har frivilligarbetet åter väckts till liv. Samtidigt ökar intresset i advokatkåren, inte minst bland de unga, för att göra en insats för människor med behov av stöd, för miljön eller för demokrati och mångfald.

Många advokatbyråer har under de senaste åren dragit igång samarbete med olika ideella organisationer, eller startat egna pro bono-projekt. Erfarenheterna är positiva och många talar om att advokatrollen stärks och fördjupas av samhällsengagemanget.

I USA, som framstår som pro bono-arbetets hemland, är det närmast en självklarhet för advokater att arbeta ideellt för olika sociala ändamål (se artikel på sidan 30). Enligt statistik från det amerikanska advokatsamfundet, ABA, deltog över 80 procent av advokaterna i någon form av pro bono-verksamhet under ett år.

Här i Sverige är pro bono-tänkandet nyare. Ingen vet heller egentligen hur vanligt det är att advokater engagerar sig i olika samhällsnyttiga verksamheter, eller hur många timmar som läggs ner på pro bono. Men intrycket bland de bedömare som tidskriften Advokaten talat med är ändå entydigt: pro bono blir en allt viktigare del av advokaternas liv och advokatbyråernas identitet.

– Jag tror att man är mer positivt inställd i dag till pro bono. Det har nog alltid funnits men de senaste åren har det blivit mer prat om att man verkligen borde göra det på advokatbyråerna, säger exempelvis Odd Swarting, advokat och del­ägare på Setterwalls i Stockholm.

Bidrar med juridik och organisation
Odd Swarting lägger själv ner mycket tid på pro bono-arbete. Det mest krävande uppdraget just nu är det som ordförande i barnrättsorganisationen Unicef Sverige.
– Det är en självklar del i advokatarbetet att vara engagerad i det som handlar om att hjälpa dem som är svaga och utsatta, säger han.'

Som affärsadvokat är Odd Swarting inte specialiserad på barnrättsfrågor. Men han anser ändå att han kan göra mycket nytta i en stor organisation som Unicef.
– Jag kan bidra med engagemang och ett allmänt socialt kunnande. Advokater kan även bidra med juridiken och med strukturen i en organisation eller styrelse, säger han, och tillägger att han som affärsadvokat också kan hjälpa organisationen att förstå näringslivet och potentiella bidragsgivare.

I utbyte mot sin tid och sitt arbete får han känna tillfredsställelsen av att vara med och förändra och göra skillnad för människor, förklarar Swarting.

Michael Karlsson är ansvarig för Mannheimer Swartlings pro bono- och CSR-verksamhet, med namnet Mannheimer Swartling i samhället. Han lägger ner ungefär 25 procent av sin arbetstid på pro bono-verksamheten och är själv ordförande i organisationen SOS Barnbyar.
– I samband med att jag började engagera mig ideellt, tog jag initiativet att starta Mannheimer Swartling i samhället på byrån, säger Karlsson.

I dag arbetar Mannheimer Swartling med en rad pro bono-projekt, bland annat juridisk rådgivning till flera ideella organisationer. Mannheimer Swartling satsade under 2011 ungefär 2 000 registrerade timmar på pro bono, men Michael Karlsson är övertygad om att det egentligen handlar om avsevärt mer tid.

Pro bono-verksamheten är delvis internationell, med inriktning på mänskliga rättigheter. Bland annat har byrån spelat en roll i en stor FN-studie om företagande och mänskliga rättigheter, under ledning av professor John Ruggie.

Del av försvararrollen
I USA är huvuddelen av pro bono-verksamheten riktad till enskilda individer. I Sverige tycks insatserna delvis ha tagit sig andra former, med stöd till etablerade organisationer som driver olika samhällsfrågor.

Men all pro bono-verksamhet handlar inte om stora studier eller att samla in miljonbelopp. Den kan också i Sverige vara mer direkt och rikta in sig på särskilda fall.

Advokat Thomas Olssons största pro bono-uppdrag började 2001 när tre män med somaliskt ursprung kom in och visade ett brev från banken. Efter en del undersökningar hade Thomas Olsson, och senare också allmänheten, fått kännedom om det sanktionssystem som tagits i bruk efter terrordåden den 11 september 2001.
– Det systemet var så främmande och innehöll inslag som uppenbarligen stod i strid med grundläggande och fundamentala fri- och rättigheter. Då var det ingen tvekan om att det fanns ett väldigt starkt allmänintresse av att driva de här frågorna vidare, förklarar Thomas Olsson.

Arbetet bar frukt. Efter flera tusen timmars oavlönat arbete av Olsson och hans kollega Leif Silbersky, och processer i både USA och EG-domstolen, blev organisationen al-Barakaat och de tre svenskarna till slut avförda från FN:s sanktionslista och fick sina tillgångar frisläppta.

Thomas Olsson har därefter också tagit sig an flera uppmärksammade resningsärenden.
– Det är pro bono-ärenden i så måtto att det inte finns någon som helst garanti för att man får någon ersättning för det arbete man lägger ner, säger Thomas Olsson.

Resningsärendena kräver mycket arbete, precis som Somaliasvenskarna, poängterar Olsson. Ändå är det för honom naturligt att åta sig vissa ärenden.
– Det finns ett antal grundläggande fri- och rättigheter, som på något sätt utgör kärnan i den verksamhet jag bedriver som försvarsadvokat. I situationer där jag misstänker eller anar att de kärnvärdena har hotats eller åsidosatts, så ser jag det lite som en plikt att träda in och försvara dem. Även i situationer där jag inte kan vara säker på att tjäna pengar på det. Jag ser det som en väsentlig del av försvararrollen, att stå för de här grundläggande rättigheterna.
det Ska finnas utrymme att hjälpa

Ytterligare en form av pro bono-arbete utförs av advokater över hela landet vid Advokatjouren, där advokat Alexandra Lyckman är engagerad.

Advokatjouren ger gratis juridisk rådgivning i ungefär 15 minuter till enskilda. På en kvart hinner man förstås inte lösa några svåra juridiska knutar. Men Alexandra Lyckman känner ändå att hon gör nytta.
– Jag kan ge förslag på hur man ska gå vidare med en juridisk fråga och göra människor medvetna om problematiken som finns i juridiken, och därigenom hjälpa dem att undvika rättstvister, säger hon.

Förutom engagemanget i Advokatjouren tar Alexandra Lyckman och hennes kolleger vid Insulander Lindh Advokatbyrå emellanåt också pro bono-klienter som annars inte har ekonomiska förutsättningar att få sin rätt prövad. Arvodet kan då sättas ned helt eller delvis. Enligt Lyckman har byrån dessutom goda förhoppningar att under våren inleda ett samarbete delvis pro bono med en ideell organisation.
– Vi tycker att det ska finnas utrymme för det, säger Lyckman.

Olof Jisland, advokat och managing partner vid Vinge i Göteborg är engagerad i flera olika pro bono-projekt. Det som ligger honom allra varmast om hjärtat är byråns eget mångfaldsprojekt, som fyller tio år i år. Projektet vänder sig till elever vid några invandrartäta gymnasieskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet drogs igång därför att det för tio år sedan fanns väldigt få jurister med utländsk bakgrund bland domare, åklagare, kronofogdar och advokater.

Efter tio år ska projektet nu utvärderas. Olof Jisland är övertygad om att hans och kollegernas arbete gjort nytta.
– Vi har gjort skillnad, även om det är svårt att veta exakt hur mycket vårt projekt bidragit till att antalet jurister med utländsk bakgrund ökat. Men i de konkreta fallen, de elever som fått vårt stipendium och som börjat läsa juridik och som nu finns på olika juristarbetsplatser, bland annat på Vinge, vet vi att vi har åstadkommit resultat. Det är vi stolta över, säger han.

Svårt att begränsa
Engagemanget kan alltså ta sig många olika former, och rikta sig till olika grupper. Fattiga och utsatta barn i världen, minoritetsgrupper som har svårt att ta sig fram eller enskilda som har svårt att driva sin sak eller bara behöver råd. Andra projekt riktar in sig på miljöproblem eller mänskliga rättigheter på ett mer allmänt plan.

Gemensamt för dem alla är dock att advokaterna bidrar med sin kunskap och tid med syftet att "göra skillnad" i samhället som en advokat säger. Det skiljer pro bono från annan hjälpverksamhet, som att samla in pengar till behjärtansvärda syften.

Exakt vilka projekt en byrå satsar på tycks delvis bero på advokaternas profil och kunskaper. Men vad man satsar på beror också i hög grad på vad enskilda medarbetare brinner för.
– Det finns en tydlig röd tråd, nämligen juridiken. Vi försöker göra goda och samhällsnyttiga insatser. Om vi tycker att det är ett bra projekt, på det sättet att det inte bara har ett bra syfte, utan också en vettig och bra organisation, det känns seriöst, vi gillar de människor man ska ha att göra med, att vi har tid och att vi kan bidra med vår kompetens, då säger vi oftast okej till det, berättar Olof Jisland om Vinges pro bono-satsningar.

Michael Karlsson har samma erfarenhet. Och att hitta projekt tycks inte vara någon svårighet. Snarare tvärt om.
– Det finns så många intressanta pro bono-uppdrag. Svårigheten är att begränsa antalet projekt vi driver, säger Karlsson.

Ger stolthet
Just stolthet och en positiv känsla av att bidra till samhället och människors rättigheter är något som alla intervjuade nämner i samband med pro bono-arbete. Många tycks uppleva att pro bono-arbetet stärker dem i advokatrollen, genom att advokater är med och tar sitt ansvar för samhället.
– Man får en väldigt fast förankring i sin försvararroll när man handlägger de här ärendena och man verkligen står upp för de grundläggande principerna, säger Thomas Olsson.

Pro bono-verksamheten tycks också, åtminstone för affärsadvokaterna, innebära ett välkommet avbrott i vardagssysslorna.
– I en verksamhet som vår, med bara affärsjuridik, så blir det ibland väldigt mycket fokus på affärer och pengar. Då kan det kännas ganska skönt att tänka att vi inte bara gör sådana saker, utan också saker som är samhällsnyttiga på andra sätt. De flesta jurister är ju samhällsintresserade och samhällsengagerade, förklarar Olof Jisland.

Förutom att skapa välbefinnande hos de inblandade kan pro bono-arbetet också ha andra positiva effekter för advokatbyråerna.
– I exempelvis FN-projektet upplever de flesta att det är oerhört givande att tvingas ifrågasätta fundamenten i det juridiska system de är upplärda i. Man "gör inte bara en god gärning" utan man utvecklas mycket också, säger Michael Karlsson.

Odd Swarting pekar på andra plus.
– Det är en självklar roll för en advokatbyrå att ta ett socialt ansvar. Dessutom är jag säker på att det är positivt för företagsklimatet. Alla personalkategorier tycker att det känns bra och rätt. Därmed kan det också kanske bli lättare att rekrytera, säger han.

Även forskare som analyserat effekterna av pro bono har varit inne på samma linje. Och en studie från skoföretaget Timberland tycks bekräfta tesen att pro bono- och volontärarbete är en värdefull del av personalpolitiken. På Timberland får de anställda ägna sig åt obetalt arbete 40 timmar om året med bibehållen lön, vilket bidragit till att företaget har en betydligt lägre personalomsättning än liknande företag. I studien svarade 70 procent av de anställda att volontärprogrammet spelade stor roll för deras beslut att arbeta kvar. I förlängningen konstaterar Timberland att volontärprogrammet därmed är lönsamt, eftersom det kostar mindre än vad det gör att ersätta förlorad personal.

Att det känns bra för de anställda och delägarna att göra gott är alltså en viktig orsak att satsa på pro bono-projekt. Särskilt stort tycks intresset för pro bono-arbete vara bland de unga juristerna och advokaterna.
– Jag tror att det är en trend just nu, att unga vill vara med och på ett annat sätt bidra till en bättre värld. Det kan handla om pro bono eller något annat som miljöfrågor. Tidigare har det kanske handlat mer om att vara med i det politiska, medan det numer handlar om mer konkreta sakfrågor, säger Odd Swarting.
Michael Karlsson ser samma tendens.
– Den nya generationen jurister efterfrågar möjligheten att arbeta med frågor som handlar om annat än att göra affärer. Att helt enkelt få utvecklas som människa och känna att man bidrar till samhället på ett eller annat sätt. Det var ju så det började för mig själv också – med tanken – "det måste finnas mer än att bara göra affärer". I takt med att intresset ökar så ökar även klienters efterfrågan på sådan typ av aktivitet, säger han.

Samhällsförändring bidrar
Svenska advokater har förmodligen alltid varit engagerade i samhällsfrågor. Det är inte heller något nytt att de arbetar gratis för ändamål som de själva finner viktiga och samhällsnyttiga.
– Jag tror att alla försvarsadvokater av och till ställer upp för klienter och gamla klienter med saker man inte får ersättning för. Det är nog en naturlig del för de flesta, säger Thomas Olsson.

Men det som verkar ha smugit sig in under de senaste åren är ett mer genomtänkt och strukturerat samhällsengagemang, på åtminstone de största advokatbyråerna. Många av dem berättar också på sina webbplatser om sitt samhällsengagemang.

Men ännu tycks inte pro bono-arbetet direkt användas i marknadsföringen, trots att flera av de intervjuade advokaterna uppger att det blivit vanligare att klienter och potentiella klienter frågar om byråns sociala ansvarstagande. Odd Swarting förklarar utvecklingen med en förändring i samhället som helhet.
– Jag upplever att det skett en ganska stor värderingsutveckling bara under de senaste kanske tre åren, i näringslivet och hela samhället. Frågor som värderingar, vilka man är och vad man står för intresserar klienterna mer, säger Swarting.

Samtidigt har också frivilliginsatser uppvärderats och återfått en status som delvis förlorades under perioden med en stark välfärdsstat, anser Odd Swarting.
– Det var mer tabubelagt tidigare, då många ansåg att samhället skulle sköta allting. Nu måste även det privata vara med och hjälpa till, och det av många skäl: Det skapar större engagemang, och det skapar mer resurser, konstaterar Swarting.

Samtidigt understryker han att pro bono inte ska ses som ett alternativ till samhällets ansvar.
– Det handlar om ett komplement till vad staten och skattebetalarna gör. Om trenden håller i sig måste medborgarna ta ett större ansvar, eftersom staten inte har råd. Genom att fler människor blir engagerade så ökar förståelsen för hur stora behoven är och då ökar insikten om hur värdefullt det är att betala skatt, påpekar Odd Swarting.

Trenden av ökat samhällsansvar och pro bono-tänkande får också konsekvenser för hela advokatbyråns agerande, anser Odd Swarting.
– Det roligaste av allt är det att hela arbetet med CSR har kommit igång. Det är ju ett ännu större grepp, det handlar ju om att hjälpa andra svaga människor i andra länder men även om miljö och jämställdhetsfrågor, säger han. n

Urval av några Svenska pro bono-projekt:

Advokatjouren
Advokatjouren är en kostnadsfri mottagning där advokater hjälper människor med en första genomgång av sitt problem. Alla advokater som deltar i verksamheten ställer upp på sin fritid och får ingen ersättning. Advokatjouren har ingen telefonrådgivning, utan erbjuder personliga konsultationer. Advokatjouren finns på drygt 30 orter runt om i landet.

Tsunamiprojektet
Efter tsunamikatastrofen i Asien under julhelgen 2004 uppmanade Advokatsamfundet landets advokater att bistå med gratis juridisk hjälp till tsunamins offer. Gensvaret blev stort. Totalt satsade 275 advokatbyråer och 28 enskilda advokater 24 400 timmar på att, utan ersättning, hjälpa överlevande och efterlevande med juridiska frågor med koppling till katastrofen.

Unicefs advokatprojekt
Unicef planerar att starta ett arbete som är särskilt inriktat på advokatbyråer. Det är tänkt att handla om juridiska frågor, att till exempel stärka rättsväsendet i ett land, stärka barnets legala rättigheter i ett land. Advokater som är intresserade att medverka kan kontakta Odd Swarting.

Mångfaldsprojektet
Tanken med Vinges mångfaldsprojekt är att öka intresset för att studera juridik bland personer med utländsk bakgrund. Projektet sker i samarbete mellan Vinge och gymnasieskolorna Ross Tensta och S:t Botvids i Stockholm, Angeredsgymnasiet i Göteborg och Malmö Latinskola. Eleverna får kontakt med advokatbyrån som informerar om utbildningar och juristyrken, deltar i undervisningen och agerar handledare. Vinge ordnar studiebesök och delar ut stipendier.

Världsnaturfonden
Vinge erbjuder gratis juridisk rådgivning till flera organisationer, däribland Världsnaturfonden.

Mitt Liv
Vinge stöder organisationen Mitt liv, som arbetar för ökad mångfald och integration på den svenska arbetsmarknaden. Mitt liv strävar efter att genom mentorskap, utbildning och vidgade kontaktnät öppna dörrar för kvinnor med invandrarbakgrund.

Förenta Nationerna
Mannheimer Swartling arbetar tillsammans med fjorton andra affärsjuridiska advokatbyråer i världen med ett FN-projekt för mänskliga rättigheter under ledning av professor John Ruggie, FN:s generalsekreterares särskilda representant för mänskliga rättigheter och företag. Syftet är att identifiera på vilket sätt nationell bolagsrätt främjar företagskulturer som värnar om mänskliga rättigheter.

Developing a Human Rights Tool Box
Mannheimer Swartling arrangerar sedan 2007 tillsammans med Raoul Wallenberg-institutet en årlig vecko­lång kurs, "Developing a Human Rights Tool Box". Varje år inbjuds cirka 15 advokater från utvecklingsländer till kursen. Syftet är att bidra med redskap till de inbjudnas eget MR-arbete.

Centrum för rättvisa
Mannheimer Swartling stöder Centrum för rättvisa genom att byråns jurister och advokater arbetar med konkreta ärenden som Centrum för rättvisa driver. Byrån bistår med råd, rättsutredningar och annat som CFR kanske inte har resurser till själva.

Listan utgör bara ett axplock av projekt, och är naturligtvis inte fullständig. Läs mer om de olika advokatbyråernas pro bono-verksamhet på deras respektive webbplatser.

Fakta pro bono
Pro bono är egentligen en förkortning av det latinska uttrycket pro bono publico, som översatt betyder för det allmännas bästa. Uttrycket började användas bland just advokater, som arbetade ideellt för olika behjärtansvärda ändamål, men i dag talar även andra konsulter, som managementkonsulter och reklambyråer, om pro bono.
Ofta räknar konsultföretagen de anställdas pro bono-arbete som en del av sin CSR-verksamhet. CSR uttyds corporate social responsibility, ungefär företagets sociala ansvar. Det speciella med just pro bono-arbetet är dock att medarbetarna utan vinstsyfte ger av sin tid och kunskap för att hjälpa personer eller organisationer.

Källor
Alveros, Amanda; Bargenudd, Märta: Pro Bono in the Business of Management Consulting, examensarbete vid Handelshögskolan, Göteborg, vårterminen 2011.
Engagerade anställda stannar längre, webbtidningen CSR i praktiken, 25 september 2008.
Report on the 2010 Pro Bono Institute Law Firm Pro Bono Challenge Statistics, Pro Bono Institute 2011.
Supporting Justice II. A Report on the Pro Bono Work of America's Lawyers, ABA, 2009.

Annons
Annons