search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Ny strategi mot terrorism
Efter självmordsbombningen i Stockholm och terrorhändelser i vår omvärld behöver Sverige en ny strategi mot terrorism. Det anser regeringen, som i februari lämnade en uppdaterad nationell strategi mot terrorism till riksdagen. I strategin redogör regeringen för utgångspunkterna och målsättningarna för svensk bekämpning av terrorism. Regeringen vill genom strategin samlat beskriva arbetet för att möta hotet från terrorism. Målsättningar och åtgärder beskrivs under tre rubriker:

  • förebygga uppkomsten av terrorism
  • förhindra terroristattentat
  • förbereda för det fall ett attentat inträffar.

Rådman dömd för tjänstefel
Det var fel att avgöra ett mål om olovlig körning utan huvudförhandling. Det anser Svea hovrätt, och dömde i november förra året en chefsrådman till böter för tjänstefel.

Domen gäller ett mål som rådmannen beslutade att avgöra på handlingarna, efter att huvudförhandlingen fått ställas in fyra gånger. Rådmannen ansåg att han kunde avgöra målet på handlingarna i enlighet med 45 kap. 10 a § rättegångsbalken. Rätten ogillade åtalet, eftersom det enligt den dömda domaren inte fanns bevis för att den tilltalade tagit del av stämningen. Brotten kunde därmed vara preskriberade.
Hovrätten anser dock att det saknades förutsättningar att avgöra målet utan huvudförhandling, eftersom åklagaren yrkat på fängelsestraff, och dessutom åberopat muntlig bevisning i målet. Enligt åklagaren fanns också uppgifter som visade att den tilltalade var delgiven, och brotten kunde därför inte vara preskriberade.

Rådmannen har överklagat domen till Högsta domstolen. 


Dom för hets mot homosexuella kränkte inte yttrandefriheten
Sverige bröt inte mot Europakonventionen när man 2006 dömde fyra unga män för hets mot folkgrupp, enligt Europadomstolen.
De fyra dömdes i tingsrätten, tillsammans med tre andra män, för att de delat flygblad med nedsättande omdömen om homosexuella i en gymnasieskola 2005. Hovrätten friade dem, men Högsta domstolen ändrade domen, och samtliga dömdes för hets mot folkgrupp.

Fyra av männen vände sig då till Europadomstolen, med hänvisning till reglerna om yttrandefrihet (artikel 10) och artikel 7 (inget straff utan lag).

Men Europadomstolen underkänner resonemanget. Hänvisningen till artikel 7 saknar enligt domstolen grund, eftersom det fanns lagstiftning på området. Sveriges agerande var också förenligt med artikel 10, eftersom inskränkningen i yttrandefriheten, med rätta, setts som nödvändig för att skydda andras rykte och rättigheter.
Domen är inte slutgiltig. Parterna har tre månader på sig att begära en prövning i så kallad stor kammare.

Fel att hänga ut SOS-sköterska
Åklagarmyndigheten gjorde fel när den på sin webbplats publicerade namn, personnummer och adress till den SOS-sköterska som misstänktes för vållande till annans död. Det konstaterar Datainspektionen efter sin granskning.

I juli 2011 åtalades en sjuksköterska, som hade varit anställd på SOS alarm, för vållande till annans död. Sjuksköterskan hade inte skickat ambulans när en ung man bad om hjälp. Mannen hittades senare död. När sjuksköterskan frikändes i slutet av november 2011 publicerade Åklagarmyndigheten sköterskans namn, personnummer och adress på sin webbplats. Men kort därefter tog Åklagarmyndigheten bort uppgifterna.

Datainspektionen har granskat Åklagarmyndigheten och konstaterar att publiceringen av domen med sjuksköterskans personuppgifter var kränkande, och därmed otillåten, enligt personuppgiftslagen.

Brå ska utvärdera skärpta straff
Regeringen genomförde år 2010 en omfattande reform som syftade till kraftigt skärpta straff för allvarliga våldsbrott. För att följa upp att syftet med reformen har uppnåtts har regeringen nu lämnat ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet (Brå) att utvärdera reformen.

Reformen var en av de största straffskärpningsreformerna någonsin och syftade till kraftiga höjningar av straffen för allvarliga våldsbrott, såsom mord och dråp, allvarligare misshandelsbrott och sexualbrott, människorov och olaga frihetsberövande, fridskränkningsbrott, rån och åtskilliga andra brottstyper.
Brå ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 mars 2014.


Rån och bilstöld ökar risk för fortsatta brott
De ungdomar som tidigt döms för rån, tillgrepp av motorfordon samt hot och våld mot tjänsteman, ligger särskilt i riskzonen för fortsatt brottslighet. Det visar en studie om så kallade strategiska brott genomförd av Brottsförebyggande rådet (Brå).

I rapporten har man studerat lagförda och dömda ungdomar mellan 15 och 20 år under 00-talet. Resultaten visar att vissa brottstyper är vanligare bland de som dömts tidigt och därefter fortsatt att begå brott. Av de ungdomar mellan 15 och 17 år som lagfördes för rån under 00-talet återföll till exempel mer än hälften i flera nya brott, även om de inte varit dömda tidigare.

Annons
Annons