search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Kontrollmakten – hur effektiv är den?

Svensk juriststämma: Andra dagen på Svensk juriststämma innehöll en tre timmar lång paneldebatt under rubriken ”Kontrollmakten – hur effektiv är den?” med f.d. justitierådet Sten Heckscher som aktiv och lätt provokativ moderator.

Professor Thomas Bull inledde med en historisk och internationell översikt över konstitutionell kontroll och den svenska kontrollmaktens bestånds­delar.

Bull betonade att tryckfriheten som en del av kontrollfunktionen är konstitutionellt unik för Sverige. Också konstitutionsutskottets (KU) granskning som en del av den parlamentariska kontrollen och Justitieombudsmannen (JO) är unika svenska företeelser, som har gått på export. Att domstolarnas lagprövningsmakt inte har betonats så starkt i Sverige beror på att vi har haft JO och KU – i länder utan motsvarande kontrollorgan har domstolarna haft en större roll. Thomas Bull varnade för synsättet att kontroll är något som behövs främst i extraordinära lägen.

– Ska kontrollen fungera och fylla ett legitimt syfte måste den pågå jämt, sa Bull.

Han varnade också för idén att avskaffa kontrollinstrument som inte används, eftersom det inte går att förutsäga vilka system som kan behövas i framtiden.

Några företrädare för kontrollmaktens institutioner reflekterade över sina erfarenheter.

 JO Lilian Wiklund berättade om rådet hon fick av en fiskal när hon var nybliven notarie 1984:
– Du ska ha sån ordning i diarier och akter att du är beredd när JO rycker upp dörren och säger: ”Freeze!”.

I dag aviserar JO sina besök, som inte längre är så många, berättade Lilian Wiklund. JO har ungefär samma personalresurser som för 30 år sedan, men avgör ungefär dubbelt så många ärenden och svarar på fyra gånger så många remisser. JO har blivit mycket effektivare, men det får konsekvenser: Fler klagomål avskrivs direkt, och inspektionerna är mycket färre.  De flesta anmälare får numera standardsvar, utan någon personlig motivering som tidigare. Wiklund trodde att de kortfattade avskrivningsbesluten kan påverka förtroendet för JO negativt.

Sten Heckscher noterade att det kan skapa legitimitetsproblem när JO kritiserar en myndighet för lång handläggningstid – efter en egen handläggningstid längre än den som kritiken gäller!

Riksrevisorn Gudrun Antemar berättade om granskningen hos Riksrevisionen. Lite tillspetsat kommenterade hon att granskningen bygger på en ”artig lögn”:
– Myndighetschefen säger: ”Ni är så välkomna!” och riksrevisionen säger ”Vi är bara här för att hjälpa till”.

KU hade två företrädare i panelen: utskottets ordförande Peter Eriksson (MP) och jur. dr Andreas Norlén (M). De var överens om att KU fyller en viktig granskningsfunktion och inte bara är en arena för politiska tvister. Eriksson menade att det viktiga i KU:s arbete inte är utfrågningarna, utan den seriösa handläggningen som tjänstemännen utför.

Sist diskuterade JO Hans-Gunnar Axberger, redaktör Nils Funcke, JK Anna Skarhed och f.d. statsrådet Pär Nuder kontrollmakten.

Nils Funcke underströk att medierna spelar en oerhört stor roll. Tryck- och yttrandefriheten är en viktig del av kontrollfunktionerna i samhället, menade Funcke. Han påminde om att många människor hamnar hos medierna när alla andra möjligheter är uttömda i deras ärenden.

– Medierna aktiverar många gånger kontrollmakten, sa Funcke.

JO Hans-Gunnar Axberger ansåg att det är ett större problem om medierna av ekonomiska skäl inte fungerar, än om JO inte fungerar.

Annons
Annons