search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Advokater och sociala medier

Twitter, LinkedIn, Facebook, Google+ och många, många fler. På bara några år har de sociala medierna vuxit som svampar ur jorden och förändrat både det mediala landskapet och villkoren för marknadsföring. I advokatkåren är meningarna delade om hur användbara de nya kanalerna egentligen är. Men oavsett om man har ett Twitterkonto eller inte får alla som syns i offentligheten i dag räkna med att diskuteras, kommenteras och bedömas i en lång rad forum på nätet. Och advokaternas konkurrenter är redan där.

De sociala mediernas snabba tillväxt kan knappast ha gått någon förbi. Under 2011 hade exempelvis Facebook över 600 miljoner användare i världen. Mer än hälften av Sveriges invånare har Facebookkonton. 35 procent av befolkningen i åldrarna 9–79 år, använder sociala medier under en dag, och 91 procent av journalisterna uppger att de använder sociala medier i sitt arbete.

Näringslivet har också börjat ta fasta på de sociala mediernas kraft och omfattning. I en undersökning uppgav 28 procent av de tillfrågade företagen och organisationerna i den offentliga sektorn att de använde sociala medier i dialog med kunder och partners, en uppgång från 17 procent under förra året.

Polisen går först
Men vad är egentligen sociala medier? Begreppet i sig är ganska nytt, och en aning svävande. I grunden handlar det om internetsajter och teknologier som är just sociala, genom att människor kan sprida och dela med sig av olika typer av material – artiklar, bilder, filmer och musik till exempel. Den stora skillnaden mot traditionella webbplatser och medier är att det här finns snabb och direkt tvåvägskommunikation. Det du lägger in kan andra kommentera och diskutera. Facebook, bloggar, Twitter, Youtube och LinkedIn är några exempel på sociala medier som fått stor spridning över hela världen.

Även i rättsväsendet har de sociala medierna så sakteliga börja komma till användning, framför allt genom en ambitiös satsning från polisens sida. Och intresset verkar finnas bland allmänheten. Drygt 5 000 personer har till exempel gillat Polisens officiella Facebooksida. På sidan informerar Rikspolisstyrelsen allmänt om saker som brottsbekämpning, lediga tjänster och hur polishundar arbetar.

De olika polismyndigheterna, och ännu mer de olika polisstationerna som har egna konton på Facebook, är betydligt mer personliga och lokala i sitt tilltal. Polisen i Uppsala län visar till exempel bilder på beslagtaget stöldgods och efterlyser ägaren och berättar med bilder om den senaste insatsen mot rattfylleri. Södermalmspolisen efterlyser åsikter om vilken tid krogarna bör stänga på natten, och får över ett hundra svar, och dessutom uppskattande kommentarer för sina vackra Stockholmsbilder. Polisen finns också, både lokalt och centralt, på Twitter med snabba noteringar om vad som händer, men också kommentarer till domar och annat aktuellt i rättsväsendet. Via en så kallad app kan man också få nyheterna direkt till mobiltelefonen.

I övriga rättsväsendet och advokatkåren har utvecklingen gått mer långsamt. Flera av de stora advokatbyråerna har visserligen Facebooksidor och Twitterkonton, och Advokatsamfundets generalsekreterare har sedan förra året en egen blogg. Men i övrigt är det tunt.

Mårten Schultz, professor i civilrätt och flitig bloggare och twittrare, vill uppmana advokaterna att våga språnget ut i det nya medielandskapet.

– Sociala medier är ett sätt att marknadsföra och bygga sitt personliga varumärke och byråns varumärke och att framstå som en modern advokat, säger han.

Schultz kan räkna upp en rad områden där sociala medier är användbara för advokater och advokatbyråer:
• Söka information.
• Bygga sitt eget och byråns varumärke.
• Förebygga och hantera kriser.
• Nå nya och befintliga klienter.
• Nå potentiella medarbetare till byrån.

De sociala medierna har också en väldig kraft att påverka, påpekar Mårten Schultz, och påminner om FRA-debatten, som startade i bloggar. Just därför blir det också allt viktigare för advokater att följa med i utvecklingen.

– En advokat som vill vara arbetseffektiv och som dessutom månar om sin klients rykte och intresse, måste skaffa sig någon slags överblick om hur det fungerar, säger han, och fortsätter retoriskt:
– Om man får kännedom att det bedrivs en stor kampanj mot ett klientbolag, det kan ju handla om enorma värden eller en människas liv, bör man som advokat då inte hantera detta på något sätt?

Blogg ger uppdrag
En advokat som verkligen satsat på att finnas med i de sociala medierna är Annika Andebark i Hammenhög. Hon betonar de sociala mediernas värde för att marknadsföra sig som advokat.

– Min personliga uppfattning är att det är viktigt att advokater vågar vara närvarande i sociala medier. Annars riskerar vi att förlora marknadsandelar. Vi behöver föra ut advokaternas kärnvärden och tydliggöra att det är en kvalitetsskillnad mellan att anlita en advokat och en jurist, säger hon.

Annika Andebark pekar på hur en del av de redan pressade humanadvokaternas konkurrenter använder de sociala medierna för att marknadsföra sig och skapa relationer med klienterna. Det finns till exempel juristbyråer som lämnar gratis rådgivning via Facebook.

Men juridisk rådgivning i enskilda ärenden via Facebook är inte en väg Annika Andebark vill gå. En sådan verksamhet går inte att förena med advokatetiken, anser hon. Där­emot diskuterar hon gärna allmänna och principiella juridiska frågor i sin blogg, som också är kopplad till byråns övriga kanaler.
– Bloggen är navet. Den automatuppdaterar på Twitter, LinkedIn och Facebook, säger Andebark.

Hon gästbloggar också på flera olika ställen. Enligt Annika Andebark experimenterar byrån fortfarande lite med de sociala medierna. Men experimentet har redan gett goda resultat.
– Sedan i somras har jag sett att vi fått allt fler ärenden där vi blivit rekommenderade av någon som följer oss i sociala medier. Det har även lett till att jag blivit anlitad som föredragshållare och att det gjorts intervjuer, förklarar Annika Andebark.

Ny marknadsföring
En affärsjuridisk byrå som tidigt började arbeta med sociala medier är Delphi, förmodligen för att flera av byråns delägare själva har intresse för området. En av dem är advokat Johan Hübner i Stockholm. Han ser många fördelar med närvaron i sociala medier, men medger att det inte är okomplicerat.

Precis som Annika Andebark har också Johan Hübner fått in nya uppdrag via sociala medier. Det handlar om personer och företagare som följt hans meddelanden, tweets, på Twitter och som sedan rekommenderat honom vidare till andra.

Johan Hübner har egna konton på Facebook, Twitter och LinkedIn. Han har också bloggat ett par gånger på Juridikbloggen, som Mårten Schultz driver.

Hübners byrå, Delphi, satsar också på att vara med i de sociala medierna. Men man har valt att skynda långsamt, berättar Johan Hübner.

– Vi vill använda oss av sociala medier i vår kommunikation och marknadsföring, men vi vill göra det rätt. Marknadsföring för advokatbyråer är ingen lätt fråga över huvud taget, och vi vill genomföra det här långsiktigt, förklarar Hübner, och fortsätter:
– Vi advokater måste ju också tänka på vårt förhållande till klienten, när man kan föra ett samtal publikt och när man måste gå till de privata kanalerna. Faktum är att det mesta vi advokater gör inte alls lämpar sig för offentlighet.

Hittills har det blivit en Facebooksida, ett Twitterkonto och ett konto på LinkedIn för Delphi, mest för att ”muta in” namnet, uppger Johan Hübner. De olika kanalerna har delvis olika målgrupper. Facebooksidan vänder sig främst till juridikstudenter och tänkbara medarbetare, medan LinkedIn används för att nätverka med andra professionella. En blogg, kopplad till Twitterkontot planeras, och dessutom ses hela byråns webbplats över, så att den ska samspela med sociala medier.

För Delphi är de sociala medierna främst en ny marknadsföringskanal.
– Vi på Delphi är kända för vår kompetens inom IT och immaterialrätt. Då vill vi vara ledande här också, och aktiva som våra klientbolag, säger Johan Hübner.

Vill inte bli kompis med klienten
Delphi och andra stora affärsjuridiska byråer börjar alltså etablera sig i de sociala medierna. Intresset – och kanske möjligheten – tycks vara mindre bland brottmålsadvokater och andra humanjurister.
Brottmålsadvokaten Johan Åkermark i Stockholm har prövat på att använda sociala medier, men är inte riktigt nöjd med resultatet. Via ett inlägg i Juridikbloggen försökte han nå ut med viktiga principiella frågor. Men han fick inget gehör och inga kommentarer. Å andra sidan var resultatet ungefär lika klent när han skrev på Dagens Nyheters debattsida. Det verkar helt enkelt vara svårt att skapa debatt omkring rättssäkerhetsfrågor, konstaterar Johan Åkermark.

Brott däremot intresserar, det visar inte minst den stora spridningen som olika polisers twittrande fått. Men Johan Åkermark ser ingen poäng i att härma polisen.

– Klart att vi kunde göra som den där IG-chefen och andra poliser och skriva kortare grejer om det som händer i rätten. ”Nu försökte Nisse rymma från huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt …” och så vidare. Det kan folk säkert tycka är spännande. Men jag vet inte. Det innebär ju att lämna ut klienter. Det är känsligt, säger han.

Ändå finns det lägen när det är i klientens intresse att hans försvarare går ut och berättar om målet, medger Johan Åkermark. Han har vid några tidigare tillfällen anlitat en PR-byrå för att få ut klientens budskap i medierna. Hittills har det utmynnat i artiklar i bland annat Dagens Industri.

– Man kan absolut använda medier för att försöka styra en opinion. Men jag har inte använt de här nya medierna på det sättet. Jag vet inte riktigt om de får det breda genomslaget man vill ha än, säger Åkermark.

Johan Åkermark har också aktivt valt att inte finnas med på Facebook.
– Det är delvis ett principiellt ställningstagande. Det blir problem när man har brottmålsklienter som är med på Facebook och de vill ”adda” mig. Det blir inte bra när jag säger nej till dem. Samtidigt vill inte jag vara kompis med mina klienter, säger han.

Åkermark ser också en fara i att som brottmålsadvokat exponera sig för öppet utåt. Det får inte bli för lätt att kartlägga hans nätverk.
– Det tredje skälet är att jag inte har tid. Eftersom vi försvarsadvokater är i rätten hela dagarna har vi bara kontorstid på kvällar och helger. Då måste vi prioritera om vi ska sätta på datorn och blogga eller till exempel ringa de klienter som sökt oss. Om man ska hålla på med sociala medier måste man lägga lite tid på det, fastslår Johan Åkermark.

Delta i samtalet!
Det kräver både tid och engagemang att skapa sig en plattform i de sociala medierna. Men enligt Mårten Schultz kan det vara en klok investering för advokater den dag man hamnar i centrum av ett uppmärksammat ärende, till exempel i samband med en konkurs eller företagsrekonstruktion.

I rättsprocessen om fildelningssajten Pirate Bay fick de sociala medierna stort spelrum. Hela tiden strömmade det ut meddelanden på Twitter inifrån själva rättssalen, som aktörerna tvingades bemöta vid varje avbrott i förhandlingen. Framför allt var det personer som försvarade Pirate Bay och fildelning som var aktiva. De tog också initiativet till en speciell så kallad hashtagg kring processen, #spectrial, en sammanslagning av orden spectacle och trial (spektakel och rättegång), som till och med Sveriges television hänvisade till. Enligt Mårten Schultz var tilltaget ett ganska lyckat försök att dra ett löjes skimmer över hela processen.

Mårten Schultz har tidigare beskrivit Pirate Bay-rättegången som en Kiviks marknad, med gycklare och teveteam från hela världen utanför tingsrätten. Han tror att domstolen mycket väl kan ha påverkats av mediestormen. Och han tycker att domstolen i uppmärksammade mål som detta borde avsätta personal som kan bevaka och bemöta utspel i de sociala medierna.

– Den stora lärdomen från Pirate Bay-rättegången är att domstolen och rättegångens aktörer bevakas och bemöts. Jag tror att den svenska juridiken skulle må bra av att de olika aktörerna deltar i det offentliga samtalet på nätet, inte bara för att beskriva, utan för att också förklara vad upphovsrätten innebär, säger Mårten Schultz.

Förutom att bidra till ett bättre, och mer korrekt offentligt samtal kan deltagande i de sociala medierna också konkret påverka opinionen, påpekar Mårten Schultz.

– De sociala medierna kan leda till en maktutjämning. Den svagaste rösten kan vara stark på internet och därmed skapa sig en maktposition som är av ett annat slag än den offentliga makten, säger han och fortsätter:
– Omvänt kan en enskild person med kunskap om internet göra livet surt för människor som inte har den vanan.

Enskilda utan formella maktpositioner i samhället kan alltså bli inflytelserika på nätet. Men det bygger också i stor utsträckning på att dessa människor visar sig just personliga.
– Sociala medier bygger i hög grad på personer som framstår som sympatiska, och som riktiga människor. Då måste man visa upp något av sin person, fastslår Mårten Schultz.

Facebooks grundare Mark Zuckerberg har hävdat att det i informationssamhället inte längre finns någon uppdelning mellan det privata och det professionella. Alla är främst människor, menar han. Mårten Schultz tycker att det är att gå för långt. Men:
– I sociala medierna så ligger det mycket i det. Det krävs en personlig närvaro om det ska få något genomslag, säger han.

Både Johan Hübner och Annika Andebark har dock valt att skilja mellan privata och yrkesmässiga kontakter i de sociala medierna. Men gränsen är inte alltid glasklar.
– Facebook är mer privat för mig, medan jag är mer advokat på LinkedIn och Twitter. Men det flyter ju ihop, och det gäller att vara återhållsam även privat. Samtidigt är det viktigt att våga vara personlig i de sociala medierna. Jag tror att det är bra att visa upp människan bakom rollen lite mer, säger Johan Hübner.

En fråga som nära hänger ihop med gränsen mellan privat och offentligt är den om enskilda advokaters och biträdande juristers agerande på nätet. Johan Hübner tror att det är bra att skapa en policy för de anställdas och delägarnas förhållande till sociala medier på advokatbyrån för att tydliggöra vad man kan göra och säga i de sociala medierna.

– Alla på byrån är ambassadörer för byrån. Det ingår ju redan i den traditionella lojalitetsplikten. Skillnaden mellan traditionella medier och sociala medier är bara att det går så fort här, konstaterar Hübner, som inser att snabbheten kan locka till uttalanden som man i efterhand ångrar.

Annika Andebark har själv valt ett ganska personligt tilltal i sin blogg och sina tweets. Genom att visa sig mänsklig vill hon bidra till en positiv bild av advokater generellt och av sin egen byrå.
– En advokat kan vara personlig men aldrig privat.

Samtidigt är det emellanåt svårt att dra gränsen för hur personlig man kan vara. Ju närmare man släpper allmänheten, desto mer sårbar blir man, konstaterar Annika Andebark.
– Jag har gjort mina misstag på det området redan. Men jag har många kloka personer som hjälper mig och läser bloggen innan jag publicerar inlägg. Och det enda sättet att lära sig är att våga börja.

Upptäcker inte
Det behövs inga stora tekniska kunskaper för att ge sig in i de sociala medierna. Svårigheterna handlar snarare om vad man kan skriva och publicera – och i att bedöma vilka reaktioner det kan leda till. Den som ger sig ut i bloggosfären eller Twitter löper också risken att få negativa kommentarer eller rena påhopp.

– Tanken med sociala medier är ju att man ska kunna kommunicera, men utmaningen är att byrån kan halka snett, säger Johan Hübner, som själv varit med om att hamna i debatt med människor vars idéer han inte ville kopplas samman med.

Annika Andebark håller med om att man utsätter sig för vissa risker i de sociala medierna, till exempel negativa kommentarer från tidigare klienter eller motparter. Men den risken finns även om man inte själv har tagit plats i de sociala medierna, påpekar hon.
– Om du inte är närvarande i sociala medier har du svårare att på ett trovärdigt sätt bemöta negativ kritik. Vem som helst kan skriva omdömen om advokater på till exempel Rejta*. Genom närvaron i sociala medier skapar du nätverk av människor som tror på dig och gör dina inlägg trovärdigare. På internet är det lätt att bygga en fin fasad – men genom sociala medier blir allt transparent. I framtiden kommer det vara viktigt att bevaka vad som skrivs i sociala medier om dig och ditt företag, sammanfattar Annika Andebark.

Advokat Annika Andebarks tips
”Börja med att finnas med och lyssna en tid. Jag var nog på Facebook i ett år bara för att iaktta innan jag skrev mitt första inlägg. Lyssnade och kollade, sedan började jag försöka. Samma sak med bloggen och Twitter, jag följde och läste innan jag själv började skriva. Det är bra att vara med och se hur det fungerar. Först iaktta, sen pröva och utvärdera med andra. Skapa nätverk med kunniga personer, och lär av dem.”

Advokat Johan Hübners tips
”Fundera på vilka kanaler som passar för er byrå. Vilka målgrupper vill ni nå? Vilket material har ni att föra ut? Och vilket är syftet? Om ni bara vill vara där lite utan syfte kan ni lika gärna strunta i det. Det blir fel om man bara försöker använda sociala medier som en press­releasetjänst. Det här ska inte vara ytterligare en megafon för envägskommunikation.”

Annons
Annons