- Nyheter
MR-dagarna: Bryr sig svenska domstolar om folkrätten?
Vid Raoul Wallenberg-institutets paneldiskussion om folkrätten i svensk rätt frågade debattledaren Rebecca Stern om folkrätten betydde någonting i praktiken, och om svenska domstolar tar hänsyn till Sveriges internationella åtaganden.
Justitierådet Henrik Jermsten i Högsta förvaltningsdomstolen förklarade att Sverige är en dualistisk stat, där lagstiftaren måste se till att internationella åtaganden blir en del av den svenska lagen innan domstolarna kan tillämpa den. Enligt Jermsten är det inte en uppgift för domstolarna att se till att de internationella förpliktelser Sverige har ingått upprätthålls. I den mån lagstiftaren vill att åtagandena ska efterlevas, lagstiftar man om det – antingen genom att inkorporera den internationella konventionen eller genom att se till att de inhemska normerna överensstämmer med konventionen.
Professor Inger Österdahl, Uppsala universitet, var mer öppen för att tillämpa folkrättsliga normer direkt.
– Var står det reglerat att Sverige är benhårt dualistiskt? frågade hon. Enligt Österdahl finns ingen uttrycklig reglering i lag, men det finns en stark övertygelse om saken som traderas mellan praktiskt verksamma domare.
Hon menade att det borde ha skett förändringar genom det internationella inflytandet, inte minst genom Sveriges EU-medlemskap.
Inger Österdahl trodde att de flesta folkrättsliga åtaganden har införlivats med det inhemska rättssystemet. Innehållet i svensk rätt härrör från internationellt håll i större utsträckning än vi är medvetna om, ansåg hon, och folkrättsliga källor används som tolkningshjälp i rättstillämpningen.
Gunnar Strömmer, grundare av stiftelsen Centrum för rättvisa, menade att det var genom EU-medlemskapet som rättighetstänkandet från Europakonventionen fick ett genombrott i svensk rätt: Konventionen blev svensk lag, och EU-rätten kom in i den nationella lagstiftningen.
– Vår diskrimineringslagstiftning kommer från ett EU-direktiv, påminde Gunnar Strömmer.
Särskilt viktigt tyckte Strömmer det är att det europeiska inflytandet i högsta grad ger verktyg åt enskilda att tillvarata sina rättigheter, och att proportionalitetsprincipen numera kräver att enskilda och allmänna intressen ska vägas mot varandra vid varje beslut. Europakonventionen och EU-rätten har också inneburit en kulturell förändring, där de nationella högsta rättsinstanserna har fått en självständigare roll – eftersom de vet att det finns ännu högre organ i de europeiska systemen.
Henrik Jermsten framhöll att det dualistiska synsättet har lång tradition i Sverige, och menade att det faktiskt kan vara bättre om lagstiftaren gör en avvägning av hur de folkrättsliga normerna ska tillämpas nationellt.